Bläddra efter
Etikett: resor

Mina favoriter av 51 besökta länder

Mina favoriter av 51 besökta länder

Jag älskar att resa! Eller det kanske är fel uttryckt… jag älskar att uppleva och besöka nya platser, men själva resan tycker jag inte särskilt mycket om. Det är mest bökigt att ta sej till flyget och sedan sitta inklämd i ett pyttelitet utrymme i flera timmar. Så själva transporten skulle jag gärna slippa faktiskt.

Man kan väl säga att mitt stora reseintresse föddes när jag som 12-åring åkte på språkresa till England. Många kanske tycker att jag hade oansvariga föräldrar som släppte iväg mej så tidigt, men jag var nog ganska mogen för min ålder. Jag gjorde samma sak med min yngste son vid ungefär samma ålder och var faktiskt inte ett dugg orolig. Men visst, det krävs ju lite grann för att klara sej på egen hand i ett annat land, på ett främmande språk. Jag klarade det och upptäckte tjusningen med att resa, upptäcka och träffa nya människor.

I morse gjorde jag ett test på Grapevine för att se hur många länder jag faktiskt varit i. Jag hade ingen susing alls… Alla länder är uppspaltade och man klickar bara i dem vartefter. Jag hade ingen aning och när resultatet visade 51 besökta länder kontrasterade jag bara faktum. Jag vet inte om det är mycket eller lite… men det är nog ganska mycket tror jag…

Med så pass många länder i bakfickan har man ju sett en del, upplevt olika kulturer, smakat olika sorters mat och fått sina favoriter. För mej ligger ju hela den afrikanska kontinenten nära hjärtat, men det vet ni ju redan. Runt om i Europa finns också flera favoriter, medan Asien inte är riktigt lika spännande… enligt mej alltså… och Sydamerika tycker jag inte alls om!

Vi kan väl ta och spalta upp några favoriter och berätta lite om dem? Börjar vi i Sverige så är förstås Öland mitt smultronställe! Där är jag i stort sett uppväxt och har halva min släkt. Att köra över bron är en fröjd, då åker jag hem! Jag trivs bäst på norra Öland där stränderna är kritvita och flera mil långa och gärna innan midsommar då det fortfarande är tyst, lugnt och inga turister. Ven är en annan svensk favorit där det är mysigt att cykla och bo i tält. Sen har vi förstås Stockholm, landets huvudstad och pärla. En vackrare huvudstad finns nog inte!

Europa då? Jag gillar Tyskland och då särskilt Bremen. En mysig liten stad med en massa små caféer och bra shopping. Allt är så enkelt i Tyskland, vägarna är bra och det är lätt att hitta och finns alltid ett ”zimmer frei” vart man än är. Liechtenstein är en dold pärla som folk ofta missar, men kolla gärna in det om ni ändå har vägarna förbi. Sen har vi förstås Venedig! Så otroligt fint, mysigt och romantiskt! Trots att vi var där under absoluta högsäsongen i juli vart det inte alls så mycket folk som jag väntat mej. I Europa finns många pärlor… Barcelona, Florens, Mallorca, Kotor, Nice, Island och en massa andra mysiga och sevärda ställen. Ta bilen och kör dit näsan pekar!

Fortsätter vi söderut tar Afrika vid och då är det Gambia och Egypten som hör till mina favoriter. Men här har vi också guldkorn som Zanzibar och Seychellerna, långt och dyra att resa till – men otroligt vackra! Seychellerna är faktiskt magiskt vackert och det finns en anledning till att det kallas Edens Lustgård eller Paradiset. Seychellerna är egentligen 110 öar/atoller med olika djurliv och kultur på varje ö. Gambia och Egypten behöver jag nog inte säga så mycket om, ni vet att jag äskar dem och åker dit så ofta jag kan. Om inte så kan ni klicka på listen här ovan för att läsa mer.

Asien då? Alla verkar älska Thailand, det gör inte jag! Visst är det sol, varmt och trevliga människor. Men det har blivit för mycket turister för min smak och jag tycker att det är för lång resa för det jag får. Däremot tycker jag väldigt mycket om Sri Lanka! Indiens tår, som har en nästan orörd natur och folktomma stränder. Hit skulle jag mycket väl kunna tänka mej att åka igen, det är så otroligt mysigt och gästvänligt. Indien däremot avskyr jag! Men då var jag i norra Indien och i ett skitigt New Delhi där jag blev väldigt sjuk.

Drömresan går till Samoa i Stilla Havet, dit tänkte jag åka om några år när jag fyller 50. Men det är ruskigt långt bort… tar typ ett dygn eller mer att ta sej dit. Å det är en jäkla tidsskillnad som jag inte heller tycker om… så vi får väl se hur det blir med den saken. Annars har jag inte någon direkt drömresa kvar, jag har sett pyramiderna i Gisa, badat i varma källor på Island, varit på safari i Tanzania, åkt gondol i Venedig och bott i solen i Gambia. Jag drömmer inte om så mycket mer…

Men visst skulle jag gärna åka på fler långkryssningar, gärna runt Grekland eller kanske över Atlanten. Kryssningen vi gjorde förra sommaren gav definitivt mersmak eftersom det är ett så behagligt sätt att resa och se många platser samtidigt. Å sen är ju drömmen att bo i värmen halvårsvis, men var… det vet man inte. Förmodligen olika platser varje år så man får se något nytt.

För jag åker hellre till 51 olika platser än till samma plats 51 gånger. Världen är så stor och spännande och bara ligger där för att bli upptäckt och utforskad. Rätt vad det är så får man en ny favorit! Å jag har ju bara sett en fjärdedel hittills – det är mycket kvar!!!

Var går din drömresa och vilket är ditt favoritresmål?

När bokar du nästa resa?

När bokar du nästa resa?

Jag älskar ju att resa och tack och lov gör även Martin det. Jag har sett lite mer av världen än vad Martin har gjort och han är mer än villig att se mycket mer. När vi är på väg hem från en resa har vi ofta redan bestämt var nästa resa går  🙂

Den här gången är det lite skillnad. Sedan något år tillbaka reser vi på flera olika sätt och med olika syften. Det kan vara jag ensam eller vi båda som åker på en pressresa med uppgift att se, upptäcka, uppleva, ta bilder och skriva om platsen vi besöker. Ta in smaker, dofter, ljud och allt annat som ingår i en upplevelse. Eller också är det vi som tillsammans åker på en helt vanlig semester som det ändå blir en text av… Det kanske låter konstigt, men för mej är det en avkoppling att skriva under resan. Att få en timme sisådär varannan dag och sammanfatta dagarna. Många brukar säga att jag ska lämna datorn hemma och bara koppla av, men för mej är det en avkoppling att sitta och skriva. Jag vet att fler är som jag på den punkten.

Pressresor är inte ett dugg avkopplande, det ska verkligen förtydligas. Det är jobb! Schemat är oftast väldigt tight, lite sömn och mängder med platser att se som ska dokumenteras på flera sätt. Oftast finns det inte tid att skriva något på plats och då blir det jobbigt eftersom man måste komma ihåg allt tills man kommer hem och skriva om det senare. Då är bilder en väldigt bra hjälp, eftersom mitt minne är uselt. Med kameran full går det oftast att ta fram många minnen, men det blir ändå bättre när det skrivs på plats. Att åka på pressresa är alltså ingen semester, även om det kan låta så ibland.

Vår nästa semesterresa går nog tillbaka till Egypten runt nyår. Då blir det kanske tillsammans med sönerna och deras flickvänner, vi får se. Nästa pressresa blir kanske till Israel, eller kanske till Mallorca. Det är inte alls klart. I planeringen finns även Åland och några kortare kryssningar, åsså alla julbordskryssningar i december förstås. Vår egen semester får vi vänta lite med att planera, då vissa pressresor kräver semesterdagar för Martins del. Vi får helt enkelt se hur många dagar som blir kvar  🙂

Jag anser att resa tillhör livet! Även när jag varit helt pank har jag ändå sett till att vi gjort någon form av resa. När barnen var små innebar det att vi tog bilen och upptäckte Sverige. Vi la ut en efterlysning bland våra bekanta och frågade om vi kunde bo hos någon, en eller ett par nätter och sen åkte vi dit. I bästa fall svarade flera från ungefär samma område, och på så sätt upptäckte vi Norrland i två veckor. Det kostade bara bensin. Nu när det bara är Martin och jag är allt så mycket enklare. Och billigare!

Jag vet alltså inte särskilt mycket om resåret 2017 mer än att det förmodligen avslutas som det började; i Egypten. Tills dess kan det bli lite vad som helst faktiskt… hänger ni med mej här på bloggen och på instagram (@marlenrinda) så får ni vara med på allt. Ni kan genom mej upptäcka nya spännande platser som ni kanske själva blir sugna på att besöka. Å vill ni hänga på till Egypten irl är det bara att göra det! Säg bara till så får ni alla detaljer!

Hur ser ditt resår 2017 ut? När brukar du boka nästa resa? Redan på flyget hem kanske?

Vaknar med en go känsla i magen!

Vaknar med en go känsla i magen!

Igår hände det! Efter 22 år med en galen diktator blev Gambia äntligen fritt! För första gången är Gambia en demokrati med en demokratiskt vald president. Ett helt nytt liv för människorna i landet!

Vägen har varit lång sedan den nya presidenten valdes i december. Yammeh som tog makten på 90-talet och som styrt landet på ett mycket obehagligt sätt, vägrade att lämna posten och landet. Han har haft en mängd åsikter om valet och ännu fler anledningar till att stanna. Många länder har varit inblandade och försökt att få en fredlig lösning. Tyvärr har man befarat upplopp och oroligheter så alla turister hämtades till slut hem för säkerhets skull. En katastrof för landet såklart!

Gambias nya presidente Barrow svors in i torsdags, men ceremonin utfördes i Senegal för säkerhets skull. Sen har en mängd längder förhandlat med Yammeh, medan vi som älskar landet har suttit klistrade vid sociala medier för att få de senaste nyheterna. Journalister har vägrats inträde i landet, så enda kanalen har varit FB för många av oss. Vänner i Gambia har flitigt uppdaterat allt de sett och hört. Sent igår hände det äntligen! Yammeh åkte i kortege till flygplatsen, gick längst den röda mattan till flygplanet och klev äntligen på! Med ett hånflin! Äntligen var han på väg ut ur landet och Gambia fick sin frihet!

Vad som händer nu vet ingen. Bara att det måste bli bättre. I vilken takt förändringarna kommer att ske vet man såklart heller inte, bara att förändringar kommer att ske…  I bästa fall kan våra vänner öppna sina verksamheter och företag igen och sysselsätta tusentals invånare som förlorat sina arbeten pga påhittade nya lagar. Yammeh kunde komma med en ny lag över en natt som hade katastrofala följder för väldigt många. Barrow har helt andra erfarenheter, utbildning i London och förståelse för turism, ekonomi och sociala kontakter. Han är en modern man helt enkelt, till skillnad från Yammeh.

Så fort Yammeh flugit iväg startade festen! Festen som fick ett abrupt slut i december när man förstod att han inte tänkte ge sej. Nu hade jag gärna varit där och tillsammans med våra vänner firat häcken av oss med sång, dans och gemenskap. Vi åker tillbaka om ganska precis två år och då ska det bli spännande att se om man märker någon skillnad och vad som hänt. Självklart kommer vi få uppdateringar kontinuerligt och glädjas åt allt som sker, men att få vara där är något helt annat. Det hade varit så häftigt!

Barnen vi träffade i Soma förra året, har nu en helt annan framtid att se fram emot med helt andra möjligheter än tidigare. Glädjen som alltid finns i Gambia kan äntligen nå hela vägen upp till ögonen igen. Glädjen som till viss del försvunnit sedan Ebolan drabbade delar av Afrika och turisterna uteblivit. Turisterna som ger många afrikaner arbete och lön. Situationen har varit katastrofal, men nu ser vi ljuset och känner att det bara kan bli bättre! Men nu måste turisterna komma tillbaka, de är livsviktiga för mångas överlevnad.

Om två år åker vi tillbaka och vi hoppas att just DU vill följa med oss! Lägger du undan 500 kr i månaden from nu har du råd att följa med oss i dec/jan 2018/2019. Vi kommer att finnas på plats, samt Vings reseledare – du använder oss så mycket du vill. Mer info kommer när resorna börjar släppas. DU kan göra skillnad, STOR skillnad! Och resan kommer att förändra dej för alltid, till det bättre… Hänger du med?

Vi gör det faktiskt!

Vi gör det faktiskt!

Vi visste att vi hade gym på hotellet och vi packade medvetet ner träningskläder. Målet var att använda dem… men hur blev det i verkligheten då?

Jorå! Vi tränar! Hade jag varit hemma hade jag hittills hunnit med fem pass sedan vi åkte, nu har jag hunnit med fyra och långa dagliga promenader plus en och annan löptur! Det är baske mej värt en applåd!!! Å Martin har varit minst lika flitig! Han har tagit fler löpturer än jag, han som inte gillar att springa 🙂


När morgonen börjar lite mulen börjar vi oftast dagen med en långsam men lång promenad. Vi går längst stranden, tittar på krabbor och fiskar, besöker i marinan och går loss med kameran där. Det blir oftast massor med fina bilder som sedan hamnar i fotoboken från resan.
Vi rör alltså på oss massor! Det blir 10 000-15 000 steg om dagen och ett och annat pass i gymmet alltså. Det är ett helt nytt sätt för oss att ha semester och det ska bli spännande att se resultatet när vi kommer hem. Målet var att stå still men gärna gå ner lite av det jag la på mej av alla julbord, vi får väl se… kläderna har iaf inte krympt!
Det går faktiskt att ha en vilsam semester med medveten aktivitet utan att det blir en press eller börda. Våra morgonpromenader är ljuvliga och att ta en stund på gymmet efter en dag i solstolen är skönt för hela kroppen. Dessutom känner man sej så jäkla duktig!!! 
Så detta är absolut något som vi kommer att fortsätta med på våra semestrar. Det är inte ett dugg jobbigt att avsättas några halvtimmar till fysisk aktivitet utan känns tvärtom väldigt bra! Ett hotell med gym kommer alltså vara ett önskemål även i framtiden och det kommer dessutom att användas. På torsdag är jag tillbaka hemma på Curves och på måndag vet vi vad vågen säger om vår hyfsat aktiva semester.

Matsedel v 3

Matsedel v 3

Då är det upploppet på vår semester, bara ett par dagar kvar. Vi har vilat, solat, skrattat och upplevt nya spännande platser. Att återse Luxor var så häftigt och lika mäktigt som för 16 år sedan. Jag älskar Egypten!

Vi har tränat och promenerat, det blir väldigt spännande att ställa sej på vågen när vi kommer hem. Våra semestrar brukar gå ut på att ta hand om oss, så även denna gång. Så vågen borde iaf inte visa plus… vi får se!

Här är veckans matsedel:

Måndag:  Pasta med spenatsås 2 SP plus pasta
Tisdag: Indiska räkor fr 2 SP plus ris
Onsdag: Kryddig lövbiffsgryta 5 SP plus ris
Torsdag: Fisk- och paprikagratäng med ajvar 4 SP plus ris
Fredag: Kassler med ananas i ugn 5 SP plus ris
Lördag: Pasta med zucchini och fetaost 3 SP plus pasta
Söndag: Kyckling i mör sås 5 SP plus potatis

Ha en fin vecka!

Jobbet som reseledare

Jobbet som reseledare

Jag älskar att resa,  men har aldrig drömt om att jobba som reseledare. Min dröm var att bli flygvärdinna eller trafikassistent och jobba med flygets del av resandet. Men så blev det inte…

Jag är bara 156,5 cm i strumplästen och man måste vara minst 160 för att jobba på ett flygplan. Det är för att man måste kunna nå nödutrustningen som ligger så högt på vissa plan. Jag blev medveten om det kravet ganska tidigt och tänkte att jag isf kunde bli trafikassistent istället. Den som checkar in folk alltså. Det skulle vara helt ok det med!

Målet var glasklart och jag hade planerat vägen dit. Utbildningen var eftergymnasial och jag var bara tvungen att gå två år på gymnasiet för att söka dit. Men det var en populär utbildning och betygen måste vara höga för att komma in. Så jag gick tvåårig social linje på gymnasiet för att få riktigt höga betyg, jobbade häcken av mej, gick ut med 4,2, sökte och kom in. Jag var då yngst i Sverige som gick utbildningen.

Ett år senare hade jag gjort min praktik på Frösö flygplats och var färdig! Jag sökte jobb men det var svårt utan erfarenhet att få ett så populärt jobb. Så jag stannade på SF där jag jobbat även innan utbildningen och vi reste jorden runt några varv medan jag fortsatte att söka jobb. Så hamnade jag i Gambia, blev erbjuden jobb och stannade. När jag kom hem blev det bröllop, barn och flytt. Drömmen la jag på is…

Idag kan jag känna att det var synd att jag inte ens fick testa. Det hade varit ett riktigt roligt jobb som jag helt säkert hade älskat. När jag pratar med våra två urgulliga vingguider här på hotellet lockas jag lite av tanken att bli guide på gamla dar. Borde man inte kunna ha några äldre guider? Lite kul skulle det ju faktiskt vara. Skitdålig betalt och långa arbetsdagar men sol och värme i flera månader!

Fast nä, tror jag stoppar undan den tanken också. Men ni som lockas ska absolut testa! Jag vet att iaf Ving söker nya guider just nu. Sök! Det är en otroligt bra erfarenhet att ha bott och jobbat utomlands. Att vara helt utlämnad till sej själv i ett nytt land gör att man växer som människa och utvecklas enormt mycket. Alla skulle nog behöva det faktiskt.

Istället fortsätter jag mitt resande, men glömmer aldrig vilket jobb guiderna gör. Så jag brukar höra av mej innan jag kommer till orten och fråga om de vill ha något hemifrån. Just den här gången önskades julmust och pepparkakor, så det hade vi med oss. En enkel grej för oss att fixa och så härligt att se glädjen när grejerna når mottagaren. Jag själv längtade mest efter falukorv 🙂

Min dröm slog alltså inte in, iaf inte helt, men din kan göra det!

När kroppen får bestämma

När kroppen får bestämma

När man inte har nån tv eller annat som stör, utan låter kroppen bestämma dygnsrytmen blir det genast väldigt tydligt hur man borde leva. Fick min kropp bestämma skulle jag sova vid 22 och gå upp vid 7, det har visat sej nu på semestern.

Jag konstaterade idag att jag inte haft ont i kroppen sedan vi kom hit. Jag har varit trött, men inte alls som jag brukar. En väldigt behaglig lunk har infunnit sej som innebär att vi går upp vid 7 och blir det ingen promenad på morgonen blir det frukost direkt, annars får den vänta en liten stund. Vi går ett varv runt området, njuter längst stranden och ser dagen komma igång.
Efter en ganska lång frukost klär vi om till badkläder och parkerar på stranden fram till lunch. När vi är mätta och belåtna går vi tillbaka till våra solstolar på stranden och ligger där ett par timmar till. Tack och lov att vi gillar solen bägge två och inte har något kryp i kroppen som gör det tråkigt att ligga där och läsa.
Efter stranden går vi antingen till gymmet, tar en promenad eller sätter oss och jobbar en stund. Eller också blir det en kombination av allt, fram till middagen. Efter middagen brukar det bli en stunds surfande innan vi går tillbaka till rummet. Å sen är jag trött och somnar medan martin läser en stund till.
Jag riktigt känner hur kroppen gillar mej just nu! Vilan, dygnsrytmen, värmen och träningen gör mej så otroligt gott och jag mår så bra! Det är ännu en bekräftelse på att vi måste bo i värmen halvårsvis när vi blir äldre. Det måste vi! Hade det inte varit för hunden där hemma så hade jag gärna stannat här. Men om en vecka är vi hemma i kalla Sverige igen och då kommer väl värken som ett brev på posten… men men… 

När man låter kroppen bestämma blir allt bättre! Sömnen får bättre kvalitet, kroppen känns friskare, hyn blir mjukare. magen funkar och man blir mycket gladare. Man känner sej mer harmonisk helt enkelt! Varför låter man inte kroppen bestämma lite oftare? Jo, för att hemma har man en massa krav och störmoment och på semestern vill man ta vara på dygnet och tiden så mycket det bara går. Att bara vara är en slags lyx som man inte tänker på, men som jag ska bli bättre på from nu!

Har du testat att bara vara och låta kroppen bestämma? Inte? Gör det! Du kommer at bli överraskad  🙂

En tur till antikens Egypten

En tur till antikens Egypten

Jag är ruskigt intresserad av Faraonernas och Egyptens
historia. Jag snöar gärna in på Hatchepseuts liv och kan titta på
dokumentärer om olika utgrävningar i all oändlighet.  Luxor ett paradis för en sån som mej och i
tisdags fick jag komma dit igen!
 Jag var i Egypten första gången 2001, då med sönerna och
mina föräldrar. Vi hade två spännande veckor i Hurghada och besökte både Kairo
och Luxor. Många dagar av semestern försvann, men det var det absolut värt! Det
tyckte vi alla, tom killarna som då var 6-7 år gamla. Det är många timmar i
buss på dåliga vägar, men det gick helt ok. Belöning var ju så häftig!!

Sedan dess har jag och killarna varit i Egypten flera gånger
och när vi åkte hit senast 2012 var även Martin med. Då var vi i Sharm el Sheik
och tog en ny tur till Kairo, vi ville ju visa pyramiderna för Martin
förstås! Trots att det var andra gången
för mej och killarna var vi lika fascinerade som första gången. Pyramiderna är
häftiga! Så är det bara! Man kan inte riktigt förstå hur stora de är förrän man
står där själv.
Men trots att pyramiderna överträffar det mesta så är Luxor
faktiskt ännu häftigare. Pyramidernas storhet känner man till, medan det är
lite tystare om allt som finns i Luxor. När jag klev in i Karnaktemplet första gången blev
jag totalt begeistrad. Tänk att det gick
folk här för 4000 år sedan, de badade i sjön som fortfarande är intakt och
kanske vilade i skuggan av de 140 enorma pelarna. Det är en så häftig plats och
jag har velat komma tillbaka sedan dess. I tisdags var jag där igen!
Det var meningen att vi skulle åkt natten till måndag och
besökt Luxor hela måndagen, haft tisdagen i Aswan och fortsatt till Abu Simbel
för att sedan åka alla de 70 milen tillbaka till hotellet på onsdagen. Allt var
bokat och klart men i lördags fick vi veta att det trasslat till sej och det vi
istället skulle få inte motsvarade våra förväntningar, så vi avbokade och tog
istället en enkel tur till Luxor. Det fick lixom duga… Aswan och Abu Simbel
ligger väl kvar några tusen år till. Hoppas jag…

Så natten till tisdag klev vi på bussen 3.45 på
morgonen.
Har man en gång upplevt en soluppgång i öknen kan man inte vänta tills
man får
se det nästa gång. Det är magiskt! Så var det även denna gång. En
blodröd sol som väcker en sovande öken, så otroligt häftigt! Vi var
framme
vid Karnaktemplet vid 10-tiden, gick runt ett varv med guiden och fick
sen
tyvärr en väldigt kort tid för fotografering. Jag drog runt Martin så
snabbt
jag kunde så han inte skulle missa något, vilket gjorde att vi var sist
tillbaka till bussen några minuter för sent. Vi blev alltså ett sånt par
som
jag avskyr… de där som man måste vänta på…

Efter Karnak gick vi ombord på en av alla de båtar som
kryssar på Nilen. Man kan åka med bara på en lunchkryssning eller flera dagar.
Vi åt och gick sedan upp på däck. Båten körde lite norr ut och sedan tillbaka
söderut, en ganska intetsägande tur måste jag säga… den tiden hade jag gärna
haft i antingen Karnak eller senare för att åtminstone ha ett fotostopp vid
Hatchepseuts tempel. Men men, mätta tog vi en mindre motorbåt för att ta oss
tvärs över Nilen där vår buss väntade. Vi åkte till en Alabasterbutik som jag
också kunde hoppat över. Jättefina saker, men inget som direkt intresserar. 

vägen till Konungarnas Dal kunde vi se Hatchepseuts tempel på håll och
chauffören körde så långsamt han kunde för att vi skulle kunna ta några hyfsade
bilder. Strax brevid ligger Konungarnas Dal som jag också besökt förut och
gillar. Här finns drygt 60 upptäckta och utforskade gravar och man tror att det
finns minst lika många till att upptäcka. 
Numera får man inte fota där, men det gjorde mej inget – jag
tog bilder sist. Man säger att förbudet är för att blixtarna förstör
målningarna och det köper jag, men resonemanget håller ju inte utomhus… Vår guide
tog med oss runt, berättade en massa spännande om en del av gravarna och
faraonernas tid. Vi gick ner i tre olika gravar som ingick i biljetten, när vi
var där sist kunde vi gå ner i så många vi ville. Nu började solen gå ner och
det blev svalare, i gravarna var det
dock fortfarande varmt och skönt. När alla är nöjda gick vi tillbaka till
bussen som tog oss till Memnonkolosserna.
Memnonkolosserna är två gigantiska statyer som stod i entrén
till ett av alla palats i Luxor. De väger typ 700 ton vardera och är 18 meter
höga. Här hade vi ett kort fotostopp och påbörjade sedan vår resa tillbaka till
Port Ghalib hyfsat trötta men nöjda. Efter en magisk solnedgång över Nilen och
6 timmar senare, ca 22.30, var vi tillbaka på hotellet och somnade ovaggade.
En sån här resa är lite jobbig, det blir ju en ganska lång
dag, men det är så värt att göra den! Man behöver inte ens vara intresserad för
att fascineras av byggnaderna och historien. Det är så häftigt att stå där och
veta att enkla människor byggt alltsammans för hand utan en enda maskin eller
lyftkran. Det går lixom inte att förstå! Lite har hänt sedan jag var där senast,
några bitar till har kommit på plats i Karnak och det kommer nya bitar på plats
dagligen. 

Under de här 16 åren har man hittat en slags paradgata
mellan Karnak och Luxortemplet. En 300 meter lång väg kantad av sfinxer,
det är hundratals! Nu gräver man fram gatan och flyttar på byggnader som står i vägen,
bla en kyrka som byggts ovanpå alltsammans. Jag hoppas kunna komma tillbaka och
se detta när det är mer återuppbyggt. Det kan inte bli annat än fantastiskt!

Är man här tycker jag alltså att man ska ta en utflykt till
det ”riktiga” Egypten. Luxor är helt magiskt och nu har Martin också sett
det och han håller med 🙂
Siva Port Ghalib Hotel

Siva Port Ghalib Hotel

Jag har fått mängder med frågor om hotellet vi bor på så nu ska jag föröka ge er en bild av det. Stället är gigantiskt, så det är inte alldeles enkelt att komma ihåg och få med allt. Men jag testar, ni får fråga om det är något ni undrar över.

Vi bor alltså på Siva Port Ghalib Hotell i sydöstra delen av Egypten. Port Ghalib är uppbyggt av en galen shejk för 8-10 år sedan och är alltså byggt för turister. Det ”riktiga” Egypten är en bit bort, det finns inte ens en marknad här…

Vårt hotell har ett ”systerhotell” som heter Palace Hotell, dessa två sitter ihop och bildar ett stort turistkomplex. Siva är i ena änden, Palace i den andra och innanför är där ett jättestort område med flera pooler, gym, skönhetssalong, apotek, supermarket, 3-4 souvernirshoppar, flera tennisbanor, lekland och en massa annat. Utanför hotellen finns en privat strand som är väl tilltagen och inte har minsta trängsel. Där ”vår” strand tar slut börjar Marinan, där finns en mysig strandpromenad, caféer och en bazar där man kan shoppa loss på det mesta. Här finns med andra ord allt!

När vi skulle boka vinterresa var kraven att det skulle vara sol, hyfsat varmt, regnsäkert, nära, hyfsat billigt och så lite tidsskillnad som möjligt. Vi kollade in utbudet hos alla våra största resebyråer och valde till slut mellan Kap Verde och Egypten. Kap Verde skulle vara en helt ny erfarenhet, 8-9 timmar bort och lite dyrare. Egypten känner vi väl och tycker om, det är 5 timmars flyg och billigt. Valet föll alltså på Egypten och Vingresor. När slutsumman visa drygt 6500kr per person för två veckor och all-inklusive lyxade vi till det och la till havsutsikt. Bra för att!

När vi kom fram var det kväll och mörkt. Folk åkte golfbilar runt området med sitt bagage för att nå sina rum, men vi gick och lyckades till slut leta oss fram till rätt rum. Det var trots allt inte så långt att gå upptäckte vi senare. Vårt rum är jättefint och alldeles lagom stort. Nu vet vi ju inte hur de andra rummen ser ut… men vi är jättenöjda! Vår balkong är som en halv balsal med utsikt både åt stranden och hotellområdet. Tyvärr är där ingen sol, viket gör att mitt tillfälliga kontor istället blir i vår lobby. Det är helt ok det med  🙂

Första morgonen gick vi runt och kollade området. Vi kom fram till att vi har ca 500 steg till matsalen där vi äter både frukost, lunch och middag. Vi kan äta lunch på stranden om vi vill, men då är det mesta pizza och hamburgare och det vill vi inte ha. Dessutom blir det en lagom promenad på ca 1000 steg bara av att gå från solsängen på stranden till matsalen. Så bara genom att gå fram och tillbaka till maten blir det några tusen steg per dag och det gillar vi! Gymmet ligger vid Palace och det är i andra änden från oss sett och är en perfekt uppvärmning av att gå dit och sedan springa hem (med en liten omväg för att få en längre sträcka). Jag vet inte om man kan kalla det för trädgården, men runt om hotellet finns mängder med blommor, träd och växter. Allt är jättefint och välskött.

Vi har minst fyra restauranger på vårt hotell, det kan vara fler… och med bara 5 minuter till Marinan där det finns mängder av ställen att äta, dricka och fika på. Lobbyn är jättestor med flera soffgrupper, en bar, bibliotek och en massa annat. Här är fri Wifi och en naturlig plats att kolla sin mail, jobba (det är fler än jag) eller bara sitta och chilla. Vi har även köpt surf till mobilen, det är jättebilligt! För 14 GB kostar det 20 Euro, det var ett nyårserbjudande när vi kom som vi tackade jag till direkt. I vanliga fall kostar 7 GB detsamma och det är ju bra det med. Men vi sitter ändå gärna i lobbyn eftersom det är rätt behagligt där.

Poolområdet är alltså med flera pooler, det finns sandstrand även där och händer saker hela dagarna. Det är yoga, vattengympa, workout och en massa annat. På kvällarna är det olika uppträdanden med sång och uppvisningar. På stranden är det gemensam volleyboll för alla som vill vid 15-tiden varje dag. Här finns alltså att göra hela tiden om man vill… men det vill inte vi, så vi håller oss på vår kant och är mest på stranden bakom vårt solskydd där det är tyst och lugnt.

Jag brukar förespråka små, personliga hotell och har aldrig bott på något hotell som varit ens i närheten av den här storleken. Men det är faktiskt helt ok! Den här gången ville vi bara ha sol och vila, då är det helt ok att bo så här. Allt finns inom räckhåll, vi behöver inte ta oss någonstans om vi inte vill. Men det är ju inte Egypten på riktigt, det är lite Egypten light på nåt sätt. Och det är helt ok det med! Vill man bara ha sol och avkoppling är det här perfekt!

Det är faktiskt så att vi redan funderar på nästa års semester och har detta som ett alternativ. Fast då vill Martin dyka och det är marinan specialiserade på, där finns massor med dykbåtar att hoppa på. Jag kan alltså ligga på stranden och jäsa och han kan dyka hur mycket han vill. Enkelt, prisvärt och nära.

Så har vi den där frågan om hur säkert det är i Egypten just nu. En av våra guider bor i södra Kairo och säger att man inte ens där märker något av oroligheterna längre, det är lugnt nu. Med andra ord märker inte vi något heller så här långt söderut. Sharm el Sheik har varit mer eller mindre stängt sedan upploppen 2012 men öppnar nu upp undan för undan igen. Så är det detta som hindrar dej från en resa hit kan du absolut tänka om! Handlar ditt motstånd om ett mer politiskt ställningstagande är det en helt annan sak såklart, men det vi hör mest är att folk är oroliga för att det ska vara stökigt här och det är det absolut inte.

Vi kan med andra ord absolut rekommendera en resa hit, eller var som helst i Egypten faktiskt! Det är ett fantastisk land med massor att se och göra, god mat, härligt klimat och spännande miljö. Självklart ska man försöka utnyttja resan till att lära sej mer om landet och göra en och annan utflykt! Både Kairo och Luxor är spännande platser och vi var faktiskt till Luxor igår. Om det ska jag berätta imorrn, för nu väntar solsängen igen  🙂

Matsedel v 2

Matsedel v 2

Så har en vecka redan gått av det nya året och jag vet att ni är många som har som nyårslöfte att gå ner i vikt. Ett löfte som för många kommer att brytas om 4-6 veckor, tyvärr… Något jag såg tydligt under mina 14 år i kassan på Viktväktarna. Men visst går det att hålla ut längre! Så hur gör man för att det ska bli ett hållbart löfte då? Hur har jag lyckats hålla i mitt ”tänk” alla dessa år?

Till att börja med måste man se sitt nya liv som en livsstilsförändring och inte som en kur. Viktväktarna är något du gör för resten av livet, inte en kort period i ditt liv. Man fortsätter även när man är klar, då är grejen att hålla vikten. Annat att tänka på är att det inte är någon sk quickfix. Visst kan man gå ner snabbt, men man måste vara medveten om att livet går upp och ner – å det gör även viktnedgången. Genom att väva in programmet i livet så blir det ett sätt att leva i längden och då kommer man i mål till slut även om man bara snittar ett hekto i veckan. Det är av plusen på vågen man lär sej hur man inte ska göra, men ibland kan det vara värt att få ett plus på vågen också!

Alltså: se ditt nya liv som en livsstil och låt viktnedgången ta sin tid, det är så du skapar ett hållbart sätt att leva för resten av livet. Acceptera ett plus då och då, stryk ett streck och gå vidare. En dag kommer du i mål och det är då den riktiga utmaningen börjar!

Vi har börjat året på bästa sätt! Här på hotellet har vi ett gym som vi faktiskt använder och vi tar härliga promenader i solen. All-inklusive innebär i vårt fall att vi frossar i frukt dygnet runt!

Här är veckomenyn som vi skulle ätit om vi varit hemma:

Måndag: Kassler i ugn med broccoli 5 SP plus ris
Tisdag: Kyckling med mozzarella fr 6 SP plus ev ris
Onsdag: Oumph Bourguignon fr 2 SP plus potatis
Torsdag: Fiskgratäng med spenat och pinjenötter 7 SP plus potatis
Fredag: Filegryta med ananas 4 SP plus ris
Lördag: Pasta med laxsås fr 6 SP plus pasta
Söndag: Vitkålsgratäng med korv 14 SP för hela gratängen

Hoppas ni får en kanonvecka! Vi fortsätter att utforska södra Egypten  🙂

Viktväktare på semester

Viktväktare på semester

Många som åker på semester släpper allt och går loss på mat, alkohol och godis. Man har långa, lata dagar i solen och tankarna på motion är långt borta. Vi gör tvärtom!

Det är på semestern vi har extra mycket tid att ta hand om oss och den tiden utnyttjar vi oavsett om vi är hemma eller ute och reser. Men det betyder inte att semestern blir sämre, bara att vägen tillbaka efter semestern blir lite kortare än den annars kunde blivit.

För första gången har vi tagit all-inklusive. För första gången har vi även valt ett hotell med gym. Vi har dessutom använt gymmet! Området vi bor på är dessutom gigantiskt med fanatiska promenadvägar, så dessa har vi också utnyttjat en hel del redan.
All-inklusive behöver ju inte betyda att man går loss på maten och äter allt man kommer över. Det behöver inte heller betyda att man dricker en massa, bara för att det ingår. Inte för oss iallafall. All-inklusive betyder ju faktiskt att där finns mycket att välja på, även bra mat. Massor med grönsaker och frukt! Så för mej har det resulterat i att jag ätit mer grönsaker än hemma. 
Till frukost blir det rostat bröd, ägg och frukt. Till lunch något lättare och grönsaker. Till middag någon gryta och massor med grönsaker. Å visst har jag även smakat på efterättsbuffen! Men jag har haft koll och inte ätit mej proppmätt. Men jag känner inte att jag missat något eller gått hungrig från bordet, jag är mer än nöjd!

Vi brukar börja med att gå runt och se vad som finns. Jag överdriver inte om jag säger att det säkert är 50 rätter att välja på plus en stor efterrättsbuffé. Ett hyfsat utbud alltså… Jag brukar sedan välja den rätt som lockar mest, oavsett hur det är tillagat. Men jag får bara ta en och bara en gång!  Och halva tallriken ska vara med grönsaker. Vi ska vara här i två veckor, så jag kan förmodligen smaka på allt jag är nyfiken på utan att vara tvungen att göra det vid ett och samma tillfälle  🙂

Så var det den där lilla detaljen med gymmet. På vårt hotell finns ett helt ok gym med 2 löpband, 4 motionscyklar, 2 trappmaskiner och 2 stationer med olika tyngdlyftningsgrejer. Allt man behöver alltså. Igår var vi där och testade grejerna. För mej blev det en halvtimmes ”fatburn” program på motionscykeln och 20 min ”weight loss” på löpbandet och efter det tog vi en promenad runt området. Jätteskönt!

Efter en hel dag på stranden var det faktiskt jätteskönt att röra på sej. Tid finns det massor av innan det ska ätas igen och gymmet ligger bara några steg bort, så det finns lixom inga ursäkter. 

För oss är ledighet och semester ett tillfälle att bry oss extra mycket om vår hälsa och ta hand om oss lite extra. Det är varken jobbigt eller bökigt, det känns bara väldigt bra! Även om vi inte gått ner i vikt när vi kommer hem så kommer vi att må bra i våra kroppar och det är det som är huvudsaken. Vi har både vilat, upplevt, ätit gott, rört på oss och verkligen tagit hand om oss och det känns så bra!

Det är alltså inte särskilt knepigt att vara Viktväktare på semester, inte ens med all-inklusive. Man får bara bestämma sej; ska jag gå ner i vikt, stå till eller får jag tom gå upp lite? Beroende på vad man bestämmer sej för får man ha sina knep. Men att släppa taget helt känns ganska onödigt när man både kan njuta, äta gott och ha en bra semester, samtidigt som man tar hand om sin hälsa. Hela idén med semester är ju att ta hand om sej – eller???

Nu går vi ner på stranden igen. Solen skiner från en klarblå himmel och det är helt ljuvligt! Ha en bra dag alla ni som pulsar runt i snön där hemma. Det har tydligen kommit en del… vill ni se sol och palmer så kolla in mitt instagram @marlenerinda  🙂

Första dagen är alltid bäst!

Första dagen är alltid bäst!

Semestern allra första dag är den bästa tycker jag. Man vaknar på morgonen och vet att massor med lediga dagar ligger framför en!

Vår resa började inte riktigt som den skulle… vi hade räknat med vissa förseningar pga snöovädret, men vi klev på flyget precis som beräknat och allt var frid och fröjd. Tills vi skulle rulla ut ur gaten, då funkade inte bilen som skulle knuffa ut oss. Det kom en ny, men den funkade inte heller… den tredje funkade och vi kom ut på startbanan. Då meddelar kapten att de fått en felindikation och att vi måste tillbaka till gaten.

Det kommer ombord en tekniker… och sen ett par mekaniker och efter två timmar är allt äntligen löst och vi kan lyfta. Så den efterlängtade solnedgången över öknen fick vi se medan vi landade i Egypten. Det gick bra det med. Men detta innebar att vi inte visste ett smack om vart vi var förrän dagen därpå, det var nämligen kolsvart när vi kom till hotellet. 

Igår däremot då såg vi allt! Jag vaknade till en otrolig soluppgång, efter en kall natt på rummet. Det var nåt fel på termostaten som är fixat nu. Området är helt galet stort! Jag har aldrig tidigare bott på ett så stort hotell. Det är enormt! Vårt rum är kanonfint med en balkong stor som sonens etta 🙂

Så gårdagen gick mest åt till att utforska området, det blev sisådär 11 000 steg bara av att gå runt här! Vi har bokat en tredagars-utflykt till Luxor/Aswan/Abu Simbel, prata med guiderna och legat på stranden. Vi avslutande dagen med en promenad till marinan för lite shopping i solnedgången. Så nu vet vi var vi bor och har redan fått lite färg på nosen. 

Idag är det varmt och nästan vindstilla, så vi tar nog en heldag på stranden  🙂

Smartaste början på semestern!

Smartaste början på semestern!

Det kom lite snö mellan tisdag och onsdag kan man väl konstatera… när man ska med ett flyg har man lite extra koll på väderläget och förbereder sej så gott man kan.

Vi hade superkoll och hade allt varit som vanligt hade vi åkt från Tumba i gooood tid för att säkert hinna med flyget. Nu var vi ännu smartare! Vi hade bokat hotell på Arlanda natten innan och kunde i lugn och ro köra dit innan värsta snön trillat ner. Så skönt!

Så under tisdagen fixade jag det sista medan Martin jobbade. När han kom hem runt lunch packade vi bara in oss och hunden i bilen och drog iväg. Hunden lämnades hos mina föräldrar och vi åkte till Best Western Park AirPort Hotel som ligger ca 10 min från Arlanda. Smartaste början på semestern konstaterade vi när vi såg hur mycket snö det kommit på onsdagmorgonen.

Vi parkerade bilen, som ska stå där under semestern och blev visade till ett jättefint rum. Personalen var supertrevliga och hotellet kanonfräscht! Vi åt middag länge och pratade med tjejen i receptionen en lång stund innan vi gick och la oss.

Martin gillade sängarna, sov gott och drog stora timmerstockar hela natten, så min sömn var inte så där jättebra… men men, man kan ju sova lite på flyget. Så frukost intogs redan kl 6 och flygbussen hämtade oss kl 7. Väglaget var bedrövligt och vi var väldigt glada att slippa köra själva.

Vi tog adjö av snö och kyla, för att ca 7 timmar senare befinna oss i värmen. Trodde vi…

Vi är inte rädda!

Vi är inte rädda!

Hurghada mars 2001

Just precis nu är vi på väg till Egypten! Planet lyfter kl 9 och ungefär 5 timmar senare är vi framme. Så vid 15-16-tiden (er tid) är vi installerade på hotellet och redo att njuta av värmen en liten stund innan solen går ner.

Nästan varenda en som frågat var vi ska åka har sagt samma sak när vi svarat Egypten ”Usch då! Att ni vågar”. Det är inte många som uppriktigt intresserat frågat hur läget är där och om det är riskfritt att åka. I princip alla har sagt något negativt direkt. Har det inte varit om oroligheterna i Kairo så har det varit om obehagliga araber…När man poängterar att det är oroligheter överallt i världen just nu, till och med i vår skyddade de av världen har de bara hummat till svar.

Sanningen är att det är oroligt i Kairo, så är det! Men det håller sej där! Vi ska till södra delen av landet, typ 100 mil från Kairo, där det är helt lugnt och man inte märker något alls av det som händer norröver. Det är precis samma läge som när vi var på Sri Lanka och Tamilska Tigrarna ägde hela norra delen av ön, men det märktes inte där turisterna var. Eller som delar av Bangkok som varit oroligt i många år.

Det händer saker i hela världen! Det smäller i Bangkok, Frankrike, Istanbul och Tyskland. Det har väl nästan hänt mer här åt vårt håll, än de gjort i Egypten på senaste tiden… Ändå säger ingen ”Å, ska ni åka till Tyskland, är ni inte rädda”? Sanningen är den att det händer saker överallt och ska vi gå runt och vara rädda för saker som kanske kan hända, då kommer ingen våga göra något alls eller resa någonstans. Förmodligen planerare någon ett terrordåd i Stockholm, men den tanken är väl för skrämmande att ens tänka…

Hatchepseuts dödstempel

Vad händer om vi blir så rädda att vi inte vågar resa längre? Kommer inte toleransen och förståelsen mot varandra och andra länder att bli ännu sämre då? Resandet får verkligen inte stoppas pga rädsla, då har ju terrorn vunnit! Så ja, vi ska åka till Egypten och vi är faktiskt inte det minsta rädda! Vi litar på att UD talar om för oss vart det är säkert resp osäkert och att våra resebyråer följer deras råd. Vi kommer att hålla oss söderut, det blir utflykter till Luxor och Aswan – inte norrut till Kairo.

Det är så tråkigt att få negativa kommentarer när vi ska åka till ett av våra favoritländer. Fråga gärna av genuint intresse och omtanke, men säg inget negativt om vår resa när ni egentligen inte vet särskilt mycket. Terrorns fula tryne har visat sej på de lugnaste platserna, det kan visa sej igen i Egypten eller kanske i Stockholm… man vet inte! Bara terroristerna vet!

Vi ser fram emot vår resa och att få återse fina Egypten. Vi kommer att njuta av solen, värmen, den goda maten, miljön och den fantastiska kulturen. För nästan inga pengar alls… 6500 för två veckor med all-inklusive. Vi åker med Ving och har redan haft kontakt med guiderna i Marsa Alam, allt är lugnt och de ser fram emot att vi kommer. Följ oss på Instagram @marlenerinda så kan ni se hur läget är i Egypten just nu. Jag lovar mängder med bilder från spännande platser!

Ett händelserikt 2016

Ett händelserikt 2016

Årets sista timmar! Det har hänt lite kan man nog säga… bara en sån sak som att jag sa JA, det trodde jag aldrig skulle hända igen! Här är lite av allt som hänt i år…

Året började i Gambia. Vi åkte dit tillsammans med killarna och besökte bla våra vänner i byn Soma. Vi hade massor med gåvor och mat med oss och hela byn var som galna. Många nya vänner blev det och vi har lovat att komma tillbaka i januari 2019. Hoppas du vill följa med dit då  🙂

När vi kom hem började Martin sitt nya jobb. Snart har han jobbat där ett år och han trivs väldigt bra. Själv skrotar jag runt hemma, går på mängder av pressträffar, skriver på bloggen och Magasinet. Det rullar på och vi trivs rätt bra med tillvaron.

Under våren fortsatte bröllopsförberedelserna och till slut hade vi även ett efternamn! Med namnet klart kunde vi knyta ihop de sista lösa trådarna och till slut bli äkta makar. 23 juli stod vi i fören på M/S Drottningholm och med barnen och våra föräldrar som vittnen sa vi JA till varandra. Solen sken från en klarblå himmel, det var alldeles lagom varmt och knappt en krusning på vattnet. Allt var helt perfekt. Samtidigt som vi gifte oss hade byn i Gambia bröllopsfest för oss, vilken ära!

Dagen efter bröllopet åkte vi på en helt fantastiskt bröllopsresa som jag blir alldeles varm när jag tänker på. I Barcelona klev vi på Brilliance of the Seas som skulle ta oss ett varv runt Medelhavet. Vi besökte Nice, Pisa, Rom, Venedig, Kotor mm. En helt fantastisk resa med massor av sol och vatten.

Så kom vi hem och hade bröllopsfest. Ett 30-tal vänner var med oss och delade på en stor bröllopstårta. När allt var över kändes det som vi haft ett 3-veckor långt bröllop. Nu kommer jag aldrig mer göra om det! Isf ska jag gifta om mej med Martin  🙂

Hösten var jobbig med lite för många väderomslag för min smak. Det har varit mycket värk och många dåliga dagar. Så fort jag kunnat har jag varit på gymmet, jag vet ju att jag mår bättre när jag tränar. Men det har varit rätt jobbigt faktiskt, jobbigare än på länge. Tack och lov fick jag möjlighet att åka iväg till solen ett par omgångar och det gjorde susen!

Jag är så tacksam att jag har Martin, han låter mej vara precis som jag är. Mina dåliga dagar trycker han ner mej i soffan och passar upp mej så mycket han bara kan. Trots att han säger att jag inte ska ha det, så har jag väldigt dåligt samvete över de dagarna. Jag får ju inget gjort! Han är verkligen en pärla och jag förstår inte hur han står ut med mej!

Bloggen har rullat på med en massa nya läsare och ny följare på Instagram. Det är en svindlande tanke att tänka hur många som faktiskt följer min vardag både i ord och bild. Bloggens lillasyster Du i Fokus har ändra utseende och även det fått massor med nya läsare. Jag tjänar fortfarande inte ett öre, men vi får göra så mycket roliga saker att det inte gör något. Vi behöver inte så mycket och klarar oss bra på Martins lön.

Barnen då? De små barnen ja… som inte är så små längre (22 och 23). Senior har haft otur på jobbfronten och är just nu utan arbete. Han tog truckkort i våras och har en helt annan chans på arbetsmarknaden nu, så det ska nog lösa sej ganska snabbt. Junior däremot är kvar på sitt jobb och ska börja en ny tjänst efter nyår. Bägge är numera sambos och har bra liv.

2016 har varit ett av mina bättre år. Jag är älskad, älskar, har gift mej, fått nytt namn, rest och gör egentligen vad jag vill. Jag har svårt att se att 2017 kan bli bättre faktiskt… det enda jag önskar är att Senior ska få ett fast jobb så han kan koppla av och komma på fötter igen. Allt annat är ju redan så bra det kan bli.

Men jag hoppas förstås att få resa minst lika mycket som under 2016 och att magasinet ska få ännu fler läsare. Att alla får vara friska är en självklarhet att önska sej. Min farmor blir 97 i mars och Baileys blir 10, man vet inte hur länge de är med oss… jobbig tanke. Jag hoppas förstås också att min värk blir bättre, men det är som det är med den saken.

I natt välkomnar vi ett nytt år. Jag avger aldrig nyårslöften, men jag säger varje år att jag ska bli snällare mot mej själv. Jag lyckas bättre och bättre med den saken ju äldre jag blir. Jag ska fylla 47, är man medelålders då? Jag känner mej som 35 ungefär, det var en ganska bra ålder där jag gärna stannar. Fast jag trivs samtidigt med att bli äldre, man blir friare på nåt sätt med åldern. Klokare. Modigare.

Jag önskar er alla en riktigt härlig nyårsafton och ett gott nytt 2017! Lova att bli snällare mot er själva och gör allt för att hålla det! Och skratta mer! Och gör det högt! Vi behöver mer skratt i våra liv, det gör så mycket gott.

Ha en fin kväll, vi ses 2017!