Apropå Yohannas Real Life den här veckan, så sitter jag och tänker tillbaka lite på alla de semestrar som förflutit under åren och hur dessa har förändrats beroende på barnens ålder. Det mesta man gör under barnaåren beror ju på hur gamla barnen är, har ni tänkt på det?

När barnen var små var vi mycket upp i Jämtland hos barnens gammelfarmor. Där tillbringade vi några veckor tillsammans med deras farmor och farfar, gammelfarmor Anna och i bästa fall även farfars bror och dennes son. Som bebisar hände inte mycket, men lite senare fanns bra fiskevatten och då stod ungarna på bryggan och drog upp abborre efter abborre som farfar rökte.

Efter skilsmässan från barnens pappa återvände jag till mitt kära Öland. De första åren hyrde vi oss fram. Ett år bodde vi i ett litet stenhus på södra udden med gympasal på gården och nästa i ett litet hus i skogen på norra Öland. Sen köpte vi vårt hus, som vi bor i idag.

När barnen är riktigt små, låt säga under 2 år. Då är allt enkelt, men packningen stor. Det ska packas in vagn, en miljon blöjor, i vårt fall barnmat eftersom de inte tålde allt och mycket inte gick att köpa överallt, kläder och ännu mera kläder. Leksakerna var däremot ganska få.

Mellan 2-5 år ska fortfarande en vagn med och leksakerna är gigantiskt många! Inte en enda favoritpryl kan lämnas hemma, allt ska med! Å kläderna är ännu fler eftersom allt skitas ner i en takt som en racerförare skulle bli avundsjuk på. Nu behövs inte lika många blöjor och lite färre matburkar.

Sen har vi åldern mellan 5-9 som är ganska enkel. Leksakerna är färre, men ofta större; radiostyrda flygplan, stora bollar, playstation mm… nu hade vi iofs vårt hus att stuva in grejerna i och mycket fanns redan på plats. Men packningen i bilen var millimeteranpassad och inte ett frimärke fick plats. Inga blöjor och inga matburkar dock… och vagnen är såld för länge sen!

10-15 år… det är nu det blir riktigt kul… det är nu kompisarna ska följa med… med ytterligare en eller två personer i bilen blev det en utmaning att packa och få plats med allt. Fortfarande ska de där radiostyrda grejerna med och nu hade vi dessutom en hund! Vi fick skicka packning med mina föräldrar eller kompisar som åkte åt ena eller andra hållet.

15-17 år, första sommaren med sommarjobb. Ena sonen ska vara kvar hemma och jobba medan vi andra åker till Öland. Lite läskigt, men gud så mycket plats i bilen. Trots att det nu fanns en ny man i hushållet. Inte alls lika mycket kläder och de radiostyrda grejerna lämnas hemma. Andra sommaren jobbar ena sonen redan på Öland och är där hela sommaren. Lätt att packa även denna gång och de kompisar som kommer, åker ner på egen hand med buss. Enklaste packningen ever!!!

18 år, killarna har egna bilar/mc och kommer och åker lite som de vill. Jag skiter totalt i deras packning och behöver bara bry mej om mina egna grejer och hundens. Så skönt! Vi åker när vi vill och gör vad vi vill. Avkopplingen är total!

Med facit i hand kan jag ändå säga att jag haft det enkelt. Det har inte varit några större diskussioner med ungar som vägrar följa med på semester eller haft egna önskemål (krav). Det har lixom varit självklart att sommaren tillbringas på Öland och att kompisar varit välkomna att hälsa på.

Packning är ett kapitel för sej, men där kan konstateras att den också blir mindre med åldern på barnen. Å kanske är det bra att ta med så lite som möjligt, så blir de gamla grejerna roligare när man kommer hem igen?

Det där med att åka hit och dit och besöka folk har aldrig varit aktuellt för oss, eftersom Senior inte gillade förändringar. Vi har alltid sagt att alla är välkomna hit, men få har ändå besökt oss. När vi såg hur alla andra bekanta hade fullt i sina hus hela sommaren, insåg jag att vi inte var särskilt poppis i vår bekantskapskrets. Det gjorde ont från början, rejält ont, men man vänjer sej… Jag vet inte vart felet ligger men faktum kvarstår; vi får inga besök nu heller trots att vi har ett stort hus med gott om plats där alla är välkomna.

Jag har alltid prioriterat vila på våra semestrar. Skolåren med barnen var skitjobbiga, med oförstående lärare, mobbing, sjukdomar och en massa annat. För att klara terminerna var vi tvungna att få vila, å det gjorde vi. Numera är vilan kanske ännu viktigare, nu ska vi klara både Martins skola och jobb. Och nu när barnen är stora så gör vi precis vad vi vill och det utnyttjar vi till fullo  🙂

Just precis den här sommaren kan jag absolut inte klaga på. Trots att barnen är vuxna så har vi ändå tillbringar större delen tillsammans. Vår Londontripp var otroligt mysig och veckorna på Öland har varit avkopplande. Vi är en familj som trivs tillsammans, men nu är det förmodligen sista sommaren med så mycket tid tillsammans. Killarna skapar sina egna liv genom att de flyttar hemifrån och vi ska skapa våra egna rutiner. Vi kanske inte ens ses på Öland nästa år… vem vet?

Vad har ni för tankar kring semester, barn, packning och ålder?

Vi är verkligen så värdelösa på det där med alkohol… vi har varit i Ölmeckat London sedan i lördags och inte smakat en droppe alkohol. ”Normala” turister hinner väl knappt av flyget förrän de tar sin första pint.

Idag hade vi sista heldagen och skulle se de sista turistgrejerna innan vi åker hem. Hittills har vi använt benen vart vi än gått, idag tog vi faktiskt bussen till Big Ben eftersom vi skulle åka ett varv med London Eye. Vi var där så pass tidigt att det nästan inte var någon kö alls och eftersom det var ganska tidigt på förmiddagen så låg solen perfekt för att få bra bilder. Så vi åkte vårt varv och tog massor med bilder och efter det såg vi en kort 3D-film.

Sen gick vi utefter Themsen hela vägen till Tower Bridge som vi gick över för att komma till Tower of London, gamla slottet. Vi hade en superhärlig promenad som tog cirka 90 min, solen sken och vi hade supermysigt. Vi köpte med oss mackor och hittade ett ställe vid vattnet att äta på längs vägen.

Väl framme vid Towern betalade vi entré och gick med på en guidad tur runt slottet. Guiden hette Steve och var fd militär och superbra. Han berättade engagerat och alla lyssnade roat, till och med Senior som brukar tycka sånt här är lite tråkigt. Efter turen gick vi runt på egen hand och då var förstås den stora diamanten, det vi först av allt ville se. Vi fick stå i en LÅNG kö och fick på så sätt även se vaktavlösningen som vi annars förmodligen hade missat. Sen kollade vi in alla drottningens smycken och allt annat som finns att se.

Efter tre timmar på Towern orkade vi faktiskt inte gå hem, det var kanske 26-28 grader varmt och klarblå himmel. Så vi tog tunnelbanan och passade på att äta mat på en pub innan vi gick till hotellet. Å här kommer alkoholen in. Här tog Martin och Junior varsin öl, den första och sista på den här resan. Vi har inte haft någon särskild budget, men vi lever ofta sparsamt även på semestern. För oss funkar det inte att äta en lunch eller middag för 15-20 Pund per person. Idag åt vi köpta mackor till lunch för 14 Pund och kunde kosta på oss en lite dyrare middag, som blev 52 Pund. Igår kostade lunchen nästan 40 pund och middagen ungefär lika mycket. Så vi ligger på runt 600-800 kronor per dag för oss fyra tillsammans. Vi gör hellre en resa till snart, än äter dyr mat  🙂

Imorrn är det alltså dax att åka hem. Då tar vi våra väskor och drar dem genom Hyde Park igen, handlar det vi missat på Primark innan vi äter lunch och rullar vidare till Victoria station och tar tåget till Gatwick. Vi har haft en riktigt härlig minisemester och kommer nog tillbaka ganska snart. Martin har fallit pladask för London och har mer han vill se här. Vi får väl se när det kan bli… detta var nog den sista resan på ett bra tag med båda killarna. Nu kommer de att leva sina egna liv och resa på sin egna äventyr. Så jag har njutit lite extra mycket den här gången, med hela familjen samlad.

Vi lämnar London otroligt nöjda. Och… vi kommer tillbaka  🙂

Som Queen sjöng så har vi en good time här i London, Dont stop us now… Vi göra alla turistiga saker som man ska och så gör vi lite oturistiga saker också. Vädret är helt fantastiskt, sisådär 25-28 grader och inte ett moln eller en droppe regn. I LONDON!!! Förstår ni vilken tur vi har???  Några planer har vi inte heller, utan tar dagarna lite som de kommer. Det mesta beror just nu på hur fötterna mår…

För vi går, överallt! Första dagen blev det nästan 2,5 mil och igår blev det nästan 2 mil… så fötterna ber om nåd och fick faktiskt nästan ledig idag. Igår började vi dagen genom att gå till Madame Tassaud. Vi hittade ingen kopia på oss själva där, men jag tog ett litet snack med Nelson Mandela, fick en lång blick av Tom Cruise och hånglade upp Freddie Mercury tills han blev nöjd. Martin klappade Robbin Williams på huvudet och mätte muskler med Mr Schwarznegger och killarna diggade musik med Bob Marley osså passade Junior på att tafsa lite på Jennifer Lopez eftersom hon bad om det.

När vi hade gjort alla vaxdockor nöjda gick vi förbi Sherlock Holmes hus och åt lunch mittemot. Mätta och belåtna gick vi till Harrods, innan fötterna bad om nåd och vi kraschade i en park. Där låg vi på rygg i kanske 45 minuter innan vi gick och hälsade på Drottningen. Men hon var nog inte hemma för det va ingen som släppte in oss, så vi kollade runt i parken utanför istället. Ett helt ok ställe faktiskt.

På vägen tillbaka till hotellet gick vi förbi Hemleys och kollade på leksaker och passade på att låna toaletten. trots att killarna är stora, tyckte de att det var lite kul att gå där. Martin hittade direkt en flodhäst, men han köpte ingen. På Hemleys kan man designa sin egen nalle, fylla den precis som man vill ha den och klä den i de kläder man önskar. För det facila priset av sisådär 300-400 kr. Men vi avstod alltså.

Sen var det dax att börja jakten på kvällsmat. Helt plötsligt stod vi i ett kvarter med bara östasiatisk mat och menyer på arabiska… å det ville vi inte ha. Nån liten pizzeria måste det väl finnas? Inte! Vi gick och gick och precis innan vi var framme vid hotellet så såg vi en liten pub som vi gick in i. På övervåningen var det en brittisk pub och på undervåningen en thai-restaurang. Så vi gick in där och fick supergod thaimat, som dessutom var billigt.Nöjda och belåtna gick vi till hotellet och stupade i säng.

Eftersom våra fötter snart säger upp kontakten med oss så gav vi dem lite ledigt idag. De fick sovmorgon och sen gick vi bara till Primark för att shoppa loss. Killarna gick till sin avdelning medan jag gick på min. Primark är som Ullared ungefär, med lika mycket grejer och lika låga priser. Jag har ju köpstopp, men hittade en jättemysig one-piece och en väska som jag tyckte jag var värd. Killarna hittade desto mer… det blev både jackor och skor  🙂

Vi åt lunch på pizza Hut  och gick sen en kort bit in i Hyde Park, drog av oss skorna och la oss på rygg i solen. Junior och Martin fick nog efter en liten stund och gick iväg för att köpa lite grejer som de suktat efter. Jag och Senior låg kvar i solen och kollade på folk. Ett par timmar och ett par tupplurar senare kom de tillbaka, för att hämta oss trodde vi… men det var bara för att tala om att de skulle åt ett annat håll och kolla på lite andra grejer, så jag och Senior gick till hotellet medan de andra två gick åt sitt håll. Så kan man faktiskt göra också, fast man är på semester tillsammans.

Nu är iaf alla återförenade på hotellet och kollar in alla våra fynd. Tydligen har de sett en pizzeria på vägen hem, så ikväll kanske vi får det till middag. Vi får väl se…  

Martins dröm och födelsedagspresent är nu uppfylld och inkasseras för fullt!

Imorse ringde väckarklockan vid 4, killarna väcktes och kl 4.58 gick bilen till Arlanda. Det var milslånga köer till incheckningen, men av någon anledning kom en vakt och plockade ut oss ur kön och tog oss en annan väg till incheckningen. Tack tack.

Vi startade faktiskt INNAN utsatt tid och kom på så sätt för tidigt till London. Så vår gate var inte färdig, utan vi fick vänta en stund tills de gjort ordning en annan åt vårt plan att parkera vid. I ankomsthallen och passkontrollen gick det supertrögt! Det var massor med folk, så inte förrän en dryg timme senare var vi ute och kunde ta snabbtåget till Victoria Station.

Vädret var kanon, så vi beslutade oss för att gå hela vägen till vårt hotell i Bayswater trots att kvinnan där vi köpte kartan sa att det var alldeles för långt att gå. Vaddå? Vi hade tid på oss och inte särskilt mycket att bära. Det tog kanske en knapp timme och då gick vi långsamt genom hela Hyde Park, stannade lite här och där och kollade in stan. En mysig promenad helt enkelt. Framme på hotellet pysslade vi lite medan Senior somnade omedelbums på sin säng. Vi lät honom sova kanske 45 minuter innan vi skakade liv i honom och traskade iväg.

Siktet var egentligen inte inställt på något särskilt, men så här 10 timmar senare kan vi konstatera att vi nästan har sett hela London redan första dagen. Vi tänkte ta tunnelbanan men började gå och så fortsatte vi med det när Senior sa att han ville se Picadilly Circus. Så vi gick dit och sen fortsatte vi till Trafalgar Square och gick ner mot Themsen och såg Big Ben och sedan London Eye. Vi bestämde oss för att ta en båttur på Themsen och fick på så sätt även se Tower Bridge och Towern. En otroligt härlig båttur med perfekt värme och bra guide.

Efter båtturen gick vi för att ta något att äta och hamnade på en Indisk Restaurang. Eftersom resan är Martins födelsedagspresent fick han välja maten idag. Sen blev det bara så att vi gick hem till hotellet också… så sammanlagt blev det 2 MIL!!! Men vädret var så fint och man ser ju så himla mycket när man går, så det blev bara så. Å imorrn ska det bli ännu varmare…

Idag såg vi alltså massor! Imorrn är planen att ta det lite lugnare. Vi har satt klockan på 7 och bestämt med killarna att vi ska äta frukost kl 8. Sen ska vi gå till Madame Tassauds och vara där när de öppnar. Vi har redan köpt inträdesbiljetter, så vi behöver bara gå till VIP-dörren för att komma in. Sen ska vi köpa nya skor till Junior som går runt i ett par trasiga gympadojjor och göra ett besök på Harrods. Det är planen för imorrn, inte alls som idag alltså  🙂

Det ska bli 30 grader varmt så vi kanske lägger oss i varsin solstol i Hyde Park, vi får se. Vi har det superbra, så det får blir lite hur som helst. Inget är hugget i sten, det blir som det blir.