Måns Zelmerlöw och Per Andersson. Det måste ju bli både vacker sång och himla roligt. Å det blev det också. Jag hade ingen aning om att Per Andersson är så bra på att sjunga!

I torsdags var det problem med tågen, alltså sådär så man borde stanna hemma. Då hade jag självklart två grejer i stan inbokade… såklart!!! Men vi stockholmare har ju viss vana av pendeltågsstrul och har vant oss vid att åka i gooood tid. Så det gjorde jag. Dit gick det bra, kom nästan på minuten. Hem var det värre… då gick tåget bara till Älvsjö och tåget vi sedan blev hänvisade till gick sönder. Sen kom inget nytt tåg förrän efter drygt en timme. Vi pratar alltså om pendeltåg, inte sj-tåg. Pendeltåg ska gå varje kvart, inte i torsdags…

Nu visste jag ju detta när vi skulle iväg igen på kvällen, så vi åkte i god tid igen. Nu skulle vi bara lyckas ta oss till Årstaberg och sedan ta tvärbana, det brukar funka. Det gjorde det inte. Återigen blev vi fast i Älvsjö. Återigen får man inte veta något, mer än att de är tågkö och ingen prognos finns. Vi satt lugnt till en början, men när tiden började rinna ut var vi ju tvungna att göra nåt. Man kommer inte försent till en show, särskilt inte när man ska recensera den.

Så vi hoppade av tåget och började leta efter en taxi, det fanns såklart ingen. Det var ju fler än vi som tänkte så. Inga ersättningsbussar fanns och de ordinarie bussarna var knökfulla. Vi försökte lifta med andra som fått tag på taxi och till slut lyckades vi. En kille i 30-årsåldern skulle åt samma håll som vi och vi fick åka med till Gullmarsplan. Därifrån tog vi tunnelbanan och seglade in på Globen med några minuter till godo. Jag hann tom gå på toa 🙂

Så körde showen igång. Måns Zelmerlöw, Per Andersson och nio musiker. Plus en hemlig gästartist faktiskt… Nästan två timmar med musik och humor, så jäkla bra. Det kändes som en kvart typ. Att Måns kan sjunga vet man ju, men Per – asså… visste ni att han är otroligt duktig på att sjunga? Vid ett tillfälle sjunger de vartannat ord i en låt och man hör knappt skillnad på dem. Att se Måns släppa lös sin komiska sida var lite överraskande och faktiskt jätteroligt att se.

Det blev en väldigt härlig kväll med härlig musik och mängder med skratt. Får ni chansen att se showen, så gör det!!!

Så skulle vi ta oss hem också… det gick sådär kan man väl säga. I vanliga fall tar vi tvärbanan från Globen till Årstaberg och pendeln därifrån till Tumba, sen har vi ca 300 meter att gå hem. Nu fick vi ta tvärbanan till Liljeholmen och sedan tunnelbanan till Hallunda. Där fick vi vänta en stund i snöyran innan bussen kom och kunde ta oss resten av vägen. Lite bökigt och betydligt längre tid, men hem kom vi iaf till slut.

Det är ju ändå typiskt att värsta dagen på året när det gäller pendeltågsstrul, ja då ska jag åka till stan två gånger. Story of my life lixom.

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube