Idag ska det äntligen hända! Idag ska vi träffa Minior för första gången. Lillkillen som vi hoppas ska bo hos oss lite då och då. Som vi väntat! Det ska bli otroligt spännande att se vilka de är och vad vi tycker om varandra.

Å medan jag går här och plockar så slår det mej plötsligt ”Hur mår Miniors mamma mitt i allt detta?” Hur känns det att träffa en familj som är redo att ta hand om det finaste man har? Vilka krav ställer man? De vet ju att vi vet anledningen till varför de behöver hjälp och även om placeringen och hjälpen är frivillig så måste det ju ändå kännas konstigt. Jag undrar vad hon tänker på just nu och hur hon mår och känner.

Samtidigt måste jag ändå beundra familjen som är villiga att ta emot hjälp utifrån och vågar låta någon annan ta hand om deras ögonsten. Det visar på styrka och ödmjukhet och att de älskar sina barn väldigt mycket. Jag lovar att förvalta det förtroendet på bästa möjliga sätt om jag får chansen.

Klockan 15 kommer Minior och hans mamma hit tillsammans med sin och vår handläggare. Tycker de att vi är ok så ska vi ses ytterligare en gång, men då utan handläggare. Å sen är det alltså meningen att Minior ska vara här lite då och då. Vi har redan planerat in pepparkaksbak, bio, julpyssel och en massa annat, helgerna kommer inte att räcka till. Men vi har också planerat in att bara mysa, gå hundpromenader och bara göra ingenting. När Minior är här blir det hans helg och han får bestämma takten.

Så nu hoppas vi att familjen gillar och litar på oss så att vi kan få börja lära känna våra nya familjemedlem. Men jag kan ändå inte riktigt släppa tanken på hur hans föräldrar mår och känner. Kommer vi att motsvara deras önskemål och krav. Mina hade varit skyhöga om jag varit i samma situation och det är nog bra att jag tänker så och försöker förstå deras situation.

Det här är ingen lek eller något att ta lätt på. Det är fullt allvar och ett litet barn är inblandat. För hans skull måste allt bli rätt, så att han får den bästa möjligheten att få det lugnt och tryggt runt sej. Vi vet att vi kan ge honom det, nu ska bara hans föräldrar också lita på det. Klockan 15 gäller det. Håll tummarna för att vi duger.