Det är verkligen väldigt mycket jobbigare att ha valp mot att ha en bebis! Det är mycket mer pyssel och passande än med ett litet barn. En valp kan man ju inte ta med sej överallt, även om man skulle vilja. En bebis däremot tar man på armen och går.
 
Men det är faktiskt precis lika underbart! Den villkorslösa kärlek man får både från en valp och från en bebis är oslagbar. Deras pussar är precis lika blöta och deras tänder är nästan lika vassa. Då gör det inget att man får gå ut och frysa häcken av sej klockan 5 en morgon för att lillen är kissnödig. När man välkomnas efter att ha varit borta i bara fem minuter, med översvallande glädjeyttringar… ja då klarar man allt!
 
Skillnaden mellan att ha en bebis och en valp är väl den att man oftast är två när det gäller ett barn. En valp kan man ju lixom skaffa själv… Avlastningen uteblir med andra ord, även om barnen gör så gott de kan. Men det gör inget – vår lilla Baileys förgyller vår tillvaro. Så är det bara!