I söndags åkte jag och Junior på kryssning till Åland med mina föräldrar. Det var Farsdag och min pappa ville åka iväg med oss, tyvärr kunde inte Martin och Senior följa med pga jobb och studier. Men vi fyra drog iväg i alla fall.

Vi skulle åka Ånedinlinjen, eller den sk pensionärslinjen. Föräldrarna har åkt fler gånger tidigare, för oss var det premiär. Men vi har ju åkt finlandsbåt förr, oftast Vikingline, hur mycket kan det skilja? Mycket… kan vi nu konstatera…

Vi kom in i världens minsta hytt, ren med småsunkig med trasiga golvbrunnar och hål i väggen. Men hytten spelar ju inte så stor roll, där ska man ju bara sova. Vi gick på 17.30 och skulle äta buffé 18.15. Så vi bytte om lite snabbt och gick mot matsalen. Där var redan en lång kö av 80+are… med och utan käppar. De är ena jäklar på att trängas de här kutryggiga varianterna, de lixom klämmer sej förbi en för att stå först i kön.

Båten var nästan tom, ändå hade man klämt ihop minst två för många vid varje bord. Men de som fått plats hos oss flyttade sej, annars vete sjutton hur vi fått plats med tallrikarna. Buffén var god, men ganska liten. Vi är ju vana vid Vikinglines bufféer med mängder av godsaker och ett stort dessertbord. Här bestod desserten av persikor och citronfromage, thats it! Inte ens kaffe eller te fanns det. Jaja, mätta blev vi ju, men inte så där äckligt proppmätta som vi förväntat oss och det var iofs jätteskönt!

Efter middagen gick vi upp i Skybar. Där spelade en polsk trio och tjejerna var väl helt ok, den ena tom jätteduktig. Men mannen var nog bara där som kuttersmycke, för han kunde verkligen inte sjunga. När han gav sej på att sjunga svenska klassiker, på nån slags svenska, då blev det bara liiite för mycket. Så vi la oss rätt tidigt, men då var det rejäl sjögång. Så länge det rullade åt ena hållet gick det an, men när det gungade åt andra dunkade jag skallen i väggen och då var det lite värre att sova. Vår hytt låg bredvid alla spelautomater och var det något våra få medpassagerare kunde så var det att spela och samtidigt ”prata” med varandra. Tänk er ett gäng halvdöva 80+are som spelar, stöttar sej på en käpp och samtidigt försöker konversera. Det låter… mycket! Men men, jag sov några timmar iaf och hade ställt mobilen i tid för frukost.

7.30 väckte jag Junior och vi klädde oss och började undra varför min morgontidiga pappa inte bankat på dörren. Så vi gick dit och fick banka länge för att få dem att öppna. Då hade vi missat att klockan ställts om, så den var bara 6.45! Men vi var ju vakna och gick ner och åt ändå och efter frukosten gick vi upp och sov ett par timmar igen. Nu var det lugnt, alla de andra passagerarna sov eller åt frukost.

Fram till lunch roade vi oss alltså med att sova och vid 11 var vi med i en musiktävling som vi vann med råge. Både min mamma och Junior fick vinster i form av choklad att ta med hem. Åker man kryssning så brukar det höra till att man besöker taxfreebutiken för att bunkra upp lite billigt vin eller annat. Tänk er ett utrymme på ca 5-6 kvm med öppning i ena änden och två kassor i andra. Medan man står i kassakön sträcker man ut armen för att ta det som finns av utbudet, vilket var väldigt begränsat pga utrymmet. Vi nöjde oss med två boxar vin till våra födelsedagar i januari och halstabletter.

Sen var det dax för lunchbuffé vid 13-tiden. Vi hade förberett Martin på att vi inte skulle äta middag när vi kom hem, eftersom vi nog skulle fylla buken rejält vid buffén. Vilken buffé? Det var två olika rätter, en fisk och en kött, som man delat på och lagt upp på olika serveringsfat så att man fick ”montera” den själv. Ingen förrätt, efterträtt eller fika. Att kalla det för buffé känns lite fel… snarare kursgårdsmat. Så när vi kom hem var vi ju tvungna att ta fram något att äta även till oss.

Men även om hytten och maten var en liten besvikelse, så var det en gullig liten båt och vi fick umgås ordentligt med mina föräldrar. Så visst var det värt att åka. Men nästa gång tar vi nog med dem på en av de större båtarna tror jag… för vi gillar att åka på kryssning!

Det positiva med trippen var alltså att vi fick umgås och att matintaget inte alls blev så illa som jag befarat. Vi blev inte proppmätta och vågen behöver inte få en chock, som den brukar få efter våra vanliga kryssningar. Så inget ont som inte har något gott med sej  🙂

Rederi Allandia AB

Liten mysig båt, men ganska sunkiga hytter. Värdelös underhållning och torftig buffé. Taxfreebutik som är ca 5-6 kvm stor och knappt innehåller något. Som första kryssning är det säkert helt ok, men har man åkt de större finlandsbåtarna är man bortskämd. Medelåldern på passagerarna var 75+. Trevligt, men förmodligen blir det inte fler gånger.

Skriv ditt eget omdöme | Tjäna pengar med Rejta