Bläddra efter
Månad: mars 2026

En jäkla vecka!

En jäkla vecka!

När jag vaknade förra måndagen kändes allt ganska ok. Men när jag skulle träna orkade jag knappt ens lyfta hantlarna, än mindre göra mitt pass… jag var helt orkeslös. Å så skulle det förbli…

Jag kände mej alltså inte sjuk på måndagen, inte heller när Martin däckade på tisdagen. Då hade jag bara lite irriterande hosta. Jag var duktig och tog mina astma-mediciner, ifallatt… På onsdagen hade jag fortfarande hosta och vräkte på med mediciner, jag tänkte minsann inte åka dit på ”riktigt”.

Vi tog hand om oss bäst vi kunde, det blev en dag i onepiece, och på torsdagen vaknade vi hyfsat ok. Å det var ju tur det, för det var ju mässa på g. En av de viktigaste för oss, nämligen Stockholm Husvagn och Husbil. Så vi åkte dit och gjorde det vi skulle, allt gick helt ok. Och även om vi var lite trötta när vi kom hem, så var det ingen större fara med oss.

Martin jobbade som vanligt på fredagen, men då var jag slut. Då låg jag mest och läste eller småslumrade. Men jag var mer trött, än sjuk. Så på lördagen var det full fart igen, mässa hela dagen och mello på kvällen. Ingen fara alls, knappt någon hosta och humöret på topp. Men nog sjutton var jag trött på söndagen. Och på måndagen.

När jag skulle träna igår fanns det fortfarande ingen ork, men en promenad blev det ändå. Och en stund i solen. Den brukar göra susen. Idag mår jag bra även om det känns lite trångt i bihålorna och rätt vad det är så kommer det en hostattack. Men inte mer än så och mer har det knappt ens varit heller. Så jag vete sjutton vad det är för en konstig varannandags-sjuka jag åkt på.

Nu tänker jar iaf inte ge den mer utrymme i mitt liv. Så det så. Nu tänker jag vara frisk!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 11

Matsedel v 11

Är vintern över nu? Vårdagjämning om någon vecka, det är väl ett vårtecken om något? Och påsk om några veckor, ni kanske redan har börjat planera? Då finns tips på påskmat HÄR!

Precis som med jul och midsommar så är vi dåliga på det där med traditioner. Vi äter ju mycket ägg året om, kanske lägger till ägghalvor och sill till lunch på påskafton – men det är nog allt.

Än är det några veckor dit, just nu är det helt ”vanlig” mat som gäller. Med det menar jag att det helst ska vara både snabb– och lättlagat, med vanliga ingredienser och gärna passa för matlådan. Gärna få points också 🙂

Jag tycker inte om recept som innehåller någon udda ingrediens som man sen bara ska ha en tesked av, vad gör man med resten lixom? Så vi håller oss till sånt som man nästan alltid har hemma och används ofta.

Här är veckans matsedel:

Måndag: Falska köttbullar (1 P/Port, plus tillbehör)

Tisdag: Krämig fiskgratäng (13 P för hela)

Onsdag:  Gratinerad kassler (4 P/port, plus ris)

Torsdag: Kyckling med färskoströra (2 P/port)

Fredag: Snabblagade curryräkor (1 P/port, plus pasta

Lördag: Fläskfilégryta (4 P/port, plus ris)

Söndag: Zucchinigratäng och kyckling (4 P för hela gratängen)

Som vanligt så tycker jag att allt är lockande, jag gör ju bara matsedlar med sånt jag gillar såklart.

Men jag vill särskilt lyfta fram de falska köttbullarna, som är saftiga och jättegoda! Curryräkorna är kanon till matlådan, fläskfilégrytan passar även till fest och zucchinigratängen är riktigt smaskig, särskilt till grillat! Kom ihåg den till grillsäsongen börjar.

Ge er en fantastisk vecka, because you are worth it 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Två ”smarta” spänningsserier

Två ”smarta” spänningsserier

Som jag tidigare skrivit, så plöjer jag bokserier just nu. Här är ytterligare två, som jag mer än gärna rekommenderar. Kallentoft är en rutinerad författare so är välkänd för de flesta som läser spänningsromaner. Charlotte Al-Khalili däremot är rätt ny, men väl värd att upptäcka!

Jag läser mycket och alla kategorier. Det spelar inte så stor roll om det är spänning, feelgood eller biografi – så länge det är välskrivet och underhållande. Jag vet inte när jag stötte på Kallentoft första gången, men jag fastnade direkt. Han är en ”intelligent” författare med invecklade intriger och fascinerande karaktärer. Men man (iaf jag) måste vara på ett särskilt humör när jag läser hans böcker, därför kan det hända att de blir liggande lite längre än de ska. Som den här serien ”Underdogs”.

Al-Khalilis baksidestext lät ganska tung, så den blev också liggande. För att jag skulle ha rätt ”modd” för att orka ta in allt och hänga med i svängarna. Det hade jag inte behövt bekymra mej om alls, den har en rafflande intrig och är enormt spännande – men inte alls så tung att man måste fundera två gånger över att sätta tänderna i böckerna.

Nu ska jag berätta lite med om serierna:

Underdogs – Mons Kallentoft

Underdogs bygger på vänskapen mellan kriminalkommissarie Leo Madvig, hans vän Lulu och det muskelsjuka datageniet Vic. De dras in i fall som kopplar ihop de rikas värld med de som lever i skuggsamhället. Tonen är febrig och mörk, men med en tydlig kärlek och lojalitet som motkraft.

I Kärlekens algoritm möter vi 19-åriga Elle, vars pappa sitter på livstid på Österåkers säkerhetsavdelning. Dömd för mord på sin flickvän – ett brott Elle är övertygad om att han inte begått. För att få fram sanningen ger hon sig ut i ett Stockholm där den glittriga ytan av pengar och dekadens hela tiden skaver mot en mörkare baksida. I jakten knyter hon till sig en udda men stark “underdog”-grupp: bland andra Leo Madvig (som haft koppling till fallet), den kompromisslöst lojala Lulu och datageniet Vic. Ju längre Elle kommer, desto tydligare blir det att hennes pappas historia kan vara farligare än hon anat.

I Älska dig länge startar allt med ett märkligt mord: en ung man hittas död i en lägenhet, omgiven av hundratals lampor och med ett krucifix på väggen, vilket får utredningen att kännas som ett ritualmord. Leo tar hjälp av Lulu och Vic, men tiden är knapp – Vic blir allt sämre och antalet offer riskerar att öka innan de förstår mönstret.

I Lilla darling du eskalerar våldet när en diplomat blir överfallen på Lidingö och en annan misshandlas brutalt på Södermalm. Leo ser ett mönster och fruktar att det bara är början. Samtidigt introduceras matematikgeniet Elissar, som är besatt av att hitta sin far (en man som våldtog hennes mor) och döda honom. En privat vendetta som börjar flätas in i Leos jakt på förövaren. Samtidigt är Leos liv på väg att förändras totalt.

Det är välskrivet, spännande och oväntade tvister. Klassklyftor, girighet och utsatthet är ett tydligt tema, men här finns också fina relationer och kärlek. Jäkligt bra böcker helt enkelt! Och detta är alltså en komplett serie, alla tre delar är ute. Och säcken knyts ihop i den sista, som det ska göra.

Olivia Oldenheim – Charlotte Al-Khalili

Charlotte Al-Khalilis serie följer juristen/åklagarassistenten Olivia Oldenheim, en knivskarp och ofta underskattad utredare på åklagarkammaren i Stockholm. Här kombineras realistiska rätts- och polisprocesser med högt tempo och starkt personliga insatser. Olivia bär själv på ett fysiskt handikapp efter en traumatisk relation, vilket både präglar hennes driv och hur omgivningen bemöter henne.

I första delen När allt är över har Jennifer flytt från sin våldsamma exman och lever gömd med dottern Alice. En morgon hittas Alice ensam, lägenheten bär spår av blod – men Jennifer är spårlöst borta. Utredningen leds av åklagaren Richard Bielke och hans assistent Olivia Oldenheim, och allt pekar först mot exmaken. När bevisen inte räcker och kroppen aldrig hittas växer Olivias känsla av att förövaren kan komma undan. Detta pressar henne farligt nära gränsen för vad hon får göra i lagens namn.

I Där ingen letar grips den ökända programledaren Martin Quist grips för mord och nyheten exploderar i medierna. Olivia blir personligt berörd, Martin är nämligen hennes före detta sambo. Hans vårdslöshet har tidigare bidragit till livslånga konsekvenser för henne. Men är han kapabel att döda? Olivia dras in i en härva där offentlighet, lögner och privata trauman krockar. Och där flera personer verkar bära varsin pusselbit till sanningen.

I För evigt trogen har Olivias arbetsgrupp länge jagat den efterlyste gängledaren Dilman Saleh. När utredningen närmar sig ett genombrott händer något som vänder allt. Olivia inser att han är närmare än hon trott. Plötsligt handlar det lika mycket om överlevnad som rättvisa. Parallellt följer vi polisen Oskar Viklunds jakt på en läcka som saboterar utredningar, samtidigt som hans förflutna som infiltratör hotar att rasera hela hans liv.

Detta är också otroligt välskrivet, man ser direkt att författaren har koll på läget och alla termer. Det är spännande från första till sista sidan. Jag kan inte nog hylla den här bokserien och ser verkligen fram emot nästa del.

Två jäkligt bra bokserier alltså, som jag gärna rekommenderar. Jag kan inte förstå hur jag kunde låta dem ligga och vänta så länge som jag gjort. Men nu är de iaf genomlästa. Nu är det er tur!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Hur går det med min vikt- och hälsoresa?

Hur går det med min vikt- och hälsoresa?

Hälsoresan fortsätter. Jag körde upp på banan igen i november och lyckades gå ner en del till semestern. Att bo på all inclusive med god mat är nice, men ger plus på vågen. Det kämpar jag med fortfarande, och lyckas ok. Men framstegen syns på flera olika sätt, inte bara som siffror på vågen.

Ni som hängt med mej ett tag vet att jag den här gången inte kommer att ge er några viktsiffror, bara om det är plus eller minus. Under hösten redovisade jag procent också, och nu kommer jag att berätta vad som hänt med mina mått – vilket kanske är mest intressant och relevant. För det är ju faktiskt så att framgångar under en viktresa, inte enbart har med kilon att göra. Och jag vet att folk triggas av hur mycket andra går ner, särskilt om någon går ner mycket på kort tid.

Men det finns några hinder på min viktresa. Jag äter en massa mediciner och har flera olika diagnoser. Och jag är i klimakteriet. Jag har skrivit en text om vad som händer med vikten i klimakteriet, den kan ni läsa HÄR. De här hindren gör att jag går ner väldigt långsamt i vikt och alltid har gjort det.

Mitt snitt är mindre än 1 hekto i veckan, när jag sköter mej perfekt. Ett glädjeskutt på vågen i min värld, är allt som är mer än 2 hekto. Det tog mej 3 år att gå ner 10 kg. Å andra sidan är jag en jäkel på att hålla målvikt när jag väl når den.

Målbilden från 2021 till höger

Detta ska ni alltså ha i bakhuvet när jag berättar om MIN viktresa. Och kanske även ha i bakhuvudet när ni själva inte går ner så snabbt som ni önskar. ALLA går inte ner snabbt i vikt, tvärtom faktiskt – de flesta snittar under ett halvt kilo i veckan. Men de är dom med stora siffror vi ser… vi andra skyltar lixom inte med vårt lilla resultat. Å det är därför jag inte längre pratar siffror. Ingen ska få ifrågasätta varför det blev så mycket eller så lite. Plus och minus räcker tycker jag.

Senaste månaden har jag fokuserat mer på kalorier, än på points. För att helt enkelt se om det blir någon skillnad. Jag har även ändrat till klimakterie-programmet som Viktväktarna har. Och med boost. Det innebär att jag fokuserar mer på protein och fibrer och inte tillgodoräknar mej någon form av bonus. Jag har alltså bara mina 23 points per dag att leva på, eller 1100-1200 kalorier som är uträknat för just mej. Jag är kort, bara 156 cm, det har också betydelse i sammanhanget.

Det går i skutt

Och nu har jag alltså haft superkoll de senaste 4 veckorna. Visst har jag gått ner, helt ok tycker jag – andra hade nog varit rätt besvikna. Jag har upptäckt att jag den här gången går ner i skov. Ett skutt, still, still, ett skutt. Nästa vägning kommer jag nog ha kommit tillbaka till vikten jag hade innan vi åkte på semester. Det tog bara två månader 😛

MEN! Även om det inte händer så mycket på vågen, så finns det ju andra sätt att mäta. Så jag tog till måttbandet, som jag faktiskt glömt bort. På de här senaste veckorna har jag tappat 3 cm över bysten, 2 cm över tjockaste stället på magen och 1 cm över höften. Och det var ju nya kläder, särskilt vinterjacka, som jag vägrade att köpa större. Bara med de här få centimetrarna borta, kan jag knäppa jackan utan problem igen. Å det var ju det som var det viktiga.

Ska vi räkna i procent, så har jag gått ner 1,43% av min startvikt. Å det är ju inte heller så illa pinkat, men det är fortfarande långt kvar till mitt mål. Och jag har ju ett datum i maj när jag vill känna mej riktigt fin och trivas med mej själv. Så jag kämpar på och gör så gott jag kan tills dess. Så får vi se hur långt jag hinner helt enkelt. Och efter det så kör jag vidare såklart.

Läget då?

Jo, jag mår bra. Sömnen funkar och solen skiner så promenaderna blir allt längre. Jag kan sitta ute på trappen och faktiskt känna värmen av solen. Å det är ju faktiskt livskvalitet, som gör att hela jag mår bra. Å då blir det ju lättare med allt annat också. Så det är bara att fortsätta framåt 🙂

Jag vet ju att många av er också kämpar. Hur går det för er?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Behagliga och händelsefattiga dagar

Behagliga och händelsefattiga dagar

Sedan vi kom hem från Westerqwarn har vi bara varit hemma. Jag kämpar på med hälsan och jobb. Jobbet går bra, hälsan… sådär… det är lite som måste fixas. Så det har jag gjort.

Vi kom hem i onsdags. Fram till i lördags jobbade jag mest med texter till campingtidningen. Två texter tar i runda slängar tre veckor att få ordning på. Jag ska leta efter information och skriva texterna. Martin väljer ut ett tiotal bilder som vi sedan går igenom tillsammans innan han redigerar dem och vi skriver bildtexter. Sen går vi igenom alltsammans en sista gång innan vi skickar texter. Detta gjorde vi i lördagskväll. Det är lika skönt varje gång.

Jag skrev även ett par andra texter till vårt magasin Du i Fokus. En om Titanic museet i Belfast samt en bokrecension om Bokhandeln på River Side. Samtidigt har jag även fotat böcker. Jag har läst lite för fort för att hinna med. Nu har jag en himla massa bokrecensioner att skriva.

Dagarna har en viss struktur, inte så att jag göra något bestämt en särskilt tid. Men det finns ändå en slags struktur. Jag vaknar aldrig av larm om jag inte måste och det har jag inte behövt nu. Så vid 8-8.30 öppnar den här donnan ögonen. Sover jag längre kan det vara så att Martin kommer in och kollar om jag lever. Då kryper han ner under mitt täcke och kliar mej på ryggen eller i nacken. Så mysigt!

Förmiddagarna går åt till mej. Jag äter en lång frukost och läser något samtidigt. Slänger i en tvätt. Plockar lite. Sen blir det träning eller promenad, lite beroende på vädret. Nu när snön är borta och solen faktiskt värmer går jag mer än gärna en promenad på förmiddagen och en till på eftermiddagen om tid finns.

Vi äter lunch när Martins jobb tillåter, då ser vi något på tv medan vi äter. SEN börjar jag jobba. På eftermiddagen kommer jag igång och när Martin slutar för dagen, då jobbar jag som bäst. Vi är så totalt osynkade 😛

I helgen gjorde vi också en massa såna där ”måsten”. Som att lämna skräp på återvinningen. Vi har ju ingen liten bil, så vi lastade pirran full och gick iväg. Det tar bara någon minut att gå dit, så det är ingen större grej – men så skönt att ha gjort. Nu är det tomt i vår lilla återvinningshörna, bara att fylla på igen. Jag tog även en liten tur runt trädgården och hittade tydliga vårtecken minsann. Snödropparna blommar!

Idag hade jag också ett ”måste”. Jag har olika långa ben och lite ”problemfötter”, så jag behöver ca 2 cm ”klack” på min ena sko och sk fotbäddar (inlägg/sulor) inne i skorna. I januari var det dax att fixa ny remiss till ortopedtekniker (måste göras vart femte år) och idag träffade jag härliga Yakob som har fixat mina skor de senaste tio åren.

Jag passade på att fixa vårfötterna innan jag åkte dit. Den stackarn får nog se många äckliga fötter (jag har själv fotfobi), så mina ska iaf vara så fina det går tänkte jag. Rosa tånaglar är ett måste!

Det har hänt en del på de här tio åren. 2016 gjorde man gipsavgjutningar av mina fötter och utgick från dessa för att göra mina inlägg. Idag scannade han fötterna så fixar datorn allt. Om två veckor ska jag tillbaka och hämta mina höjda skor och två nya inlägg. De gamla har jag lagat med silvertejp… så det var väl på tiden att fixa nya antar jag.

Jobb, böcker, skärp och fötter alltså. Behagliga och ganska händelsefattiga dagar, såna som jag faktiskt gillar bäst. Så hur var det med den där hälsan då? Jodå, förutom fötterna så rullar det väl på. Jag sköter mej nästintill perfekt faktiskt. I nästan inlägg ska jag ge en lite mer utförlig lägesrapport om viktresan. Inte är det lätt inte…


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 10 – är våren här nu?

Matsedel v 10 – är våren här nu?

Hur mår ni? Vi har haft en lång och kall vinter här i Stockholm, men nu verkar den ge med sej. Vi är så sugna på att åka iväg på långresa med husbilen igen, men får nöja oss med lite kortare resor ett tag till.

Under pandemin jobbade vi helt och hållet hemifrån som många andra. Och som ganska många andra, har även vi fortsatt med det. Eller… jag har ju nästan alltid jobbat hemifrån, men Martin gjorde det inte innan pandemin. Numera jobbar han hemma 3-4 dagar i veckan och resten på kontoret i stan. Om vi inte är ute med husbilen alltså.

Att jobba hemifrån är både praktiskt och ekonomiskt. Vi sparar massor med pendlingstid och pengar. Tiden lägger vi på vår hälsa och på att fixa nya maträtter och experiment i köket. Det är ju även då vi hinner att ta våra dagliga promenader och sköta vår träning. Jag gör så gott jag kan när han jobbar i stan, det går men är mycket tråkigare.

Senaste åren har rätterna flugit ut ur köket, just nu finns det nästan 700 rätter i receptbanken på Du i Fokus. Kolla in där då och då så ni inte missar något gott 🙂

Här är veckans matsedel:

Måndag: Linsgryta (4 P/port, plus ev ris)

Tisdag: Fisk med kräfttzatziki (1 P/port)

Onsdag: Kyckling med mozzarella (7 P/port)

Torsdag: Kassler Florentine (fr 5 P/port, plus ris)

Fredag: Vitlöksräkor (5 P/Port, plus ris)

Lördag: Filégryta med ananas (2 P/Port, plus ris)

Söndag: Vitkålsgratäng med kyckling (13 P för hela gratängen )

En vecka helt utan pasta, va hände där? Jag som oftast äter pasta minst en gång om dagen 😛

Den här veckan rekommenderar jag som vanlig allt! Allt utom tisdagsfisken funkar i matlådan, linsgrytan är krämig och god, kycklingen med mozzarella är superenkel, kasslern och vitlöksräkorna är kanon till matlådan, filégrytan toppengod och passar även till fest, vitkålsgratängen passar till allt och är väldigt poppis när grillsäsongen kör igång. Testa allt, så missar ni inget gott 🙂

Jag älskar att höra vad ni tycker om vår mat när ni testat något och se era bilder av smaskiga middagar gjorda med våra recept. Tagga @marlenerinda och @duifokus.se så jag inte missar det ni lägger ut. Jag vill se mer!

Ha en fantastisk vecka!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube