Jag är så otroligt lyckligt lottad! I 13 år har jag haft förmånen att älska och varit älskad av världens finaste människa. Att få kalla honom för min man är något av det häftigaste jag vet. Mest för att det var så otippat att han skulle bli det 🙂

Vi blev tillsammans 4 februari 2008, men vår historia börjar långt innan det. Många av er känner redan till den, flera av er har varit med hela vägen eftersom bloggen fanns redan då. Att få in en ny människa i sitt liv efter många år som ensam, var inte helt enkelt. Många av inläggen från den tiden visar att jag var rätt förvirrad och inte alls hade koll på vad som hände. Jag som behöver stenkoll.

Lite kort kan sägas att vi träffades på Viktväktarna i januari 2001. Martin hade gått ner 60 kilo och jobbade i kassan, jag höll på med min viktresa och jobbade vid vågen. Vi sågs då och då, men inte mer än så. 2008 var jag helt pank, Martin ha blivit coach och jag satt i kassan, han hade stora klasser och behövde en kassör – jag behövde pengarna och erbjöd mej. Några veckor senare flyttade han in hos mej och barnen.

13 år låter kanske inte så mycket, men för oss är varje dag ett mirakel. Vi hade nämligen gett upp att hitta en partner och accepterat att leva ensamma resten av livet. Vi var ok med det när bomben slog ner. Från början både levde och jobbade vi tillsammans. Vi träffades dygnet runt. Många fattade inte hur vi stod ut, men vi gillade det. Och nu är vi där igen 🙂

Sedan i mars träffas vi återigen dygnet runt och tycker det är jättemysigt. Sedan vi slutade på Viktväktarna 2014 har vi suttit på olika håll och jobbat på dagarna och bara träffats på kvällar och helger, precis som ”vanligt folk”. Nu är vi tillbaka till hur det var när vi träffades och jag älskar det. Vi tar våra dagliga promenader, har lunchdate och pratar och pratar och pratar. Vi tröttnar aldrig. Får aldrig nog av varandras tankar.

Det är en förmån att hitta pusselbiten som man kan vara tillsammans med dygnet runt utan att tröttna. Att vakna varje dag och se fram emot att se hans skäggiga nuna. Att veta att han har förberett mitt frukostägg genom att koka och skala det till mej. Att se varje dag tillsammans som en lyx. Att höra vad han tänker på just precis idag. Så har jag haft det i 13 år, 4,5 av dem som hans fru, vilken lyx!

Jag vet att han gör allt för mej, men jag skulle aldrig ta honom för givet. Han är min guldkant på livet och jag uppskattar precis varenda minut med honom. I bästa fall resten av livet. Min man. Så otippat att det skulle bli just vi 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram