Lite ris och lite ros…
Så är kryssningen över och jag tror att jag samlat ihop mej tillräckligt för att sammanfatta det hela… det blev väl inte riktigt som jag tänkte, hade nog lite för höga förväntningar.
Klockan 15 igår satte vi oss i bilen, Martin körde in mej till Birkas terminal där alla de andra mammabloggarna väntade. Gunilla (som jag skulle bo med) och jag gick och hämtade våra hyttnycklar och all annan information och gick ombord. Vi kom alldeles för tidigt, man fick nämligen gå på båten redan vid 16, men blev inte insläppta till hytterna förrän vid 18. Så vi fick slå ihjäl lite tid i cafeterian så länge, men det gick bra det med.
Väl nere i hytten byte vi kläder och fixade till oss. JA! Jag tog den blåa klänningen, helt enkelt för att
den är lättare att tvätta om någon skulle spilla ner mej. Det är ju en partybåt trots allt… Klockan 19 var det välkomstmöte med bubbel och en VÄLFYLLD goodiebag. Det var grejer från Softlan, Rapunzel, SodaStream, Ajax, Sia, deBron, Alevo, Garant, Flux, Jacquot, Proderm och en massa andra. Kolla på bilden så förstår ni vilken härlig bag vi fick!
20.45 var det buffémiddag och som det är på alla bufféer så var tallrikarna välfyllda och magarna stod snart i fyra hörn. MEN vi hann knappt ta förrätten förrän de började plocka bort den, så ville man ha mer fick man gå till en annan del av lokalen. Å samma var det med varmrätten. Jag som äter lite långsamt hann inte med att ta från serveringen som var närmast, den var tom när jag skulle ta mat… konstigt och inte särskilt trevligt. Maten vi fick var iaf ok och vi hade jättetrevligt sällskap till bordet.
Efter maten splittrades vi och här var första bristen tycker jag. Jag hade gärna sett att vi ätit lite tidigare och sedan mötts upp i vårt konferenscenter igen för en gemensam aktivitet för att sen se vart folk tog vägen. Nu tappade vi bort varandra vartefter folk ätit klart och hittade sen inte igen någon förrän efter flera timmar. Jag och Gunilla gick runt båten flera varv för att hitta någon men gav upp och satte oss i en av barerna där det var bra musik men gick att prata också. Ett annat gäng hittade oss och gjorde oss sällskap en stund. När de gick och la sej gick vi två upp till discot en sista sväng och där hittade vi faktiskt en del folk ute på däck.
Medan vi stod där och pratade kom en man som började mucka med två av tjejerna. Det gick så långt att han började hota, kastade sitt glas överbord och skulle börja slå den ena. Så vi fick kalla på vakt och själva gå emellan innan det hände något. Vakten tog mannen med sej och det blev både en anmälan gjord och två av tjejerna fick lämna vittnesuppgifter. Mannen belades med rumsarrest resten av resan, men har alltså en anmälan om hot på sej nu. Och vi är måååånga som kan vittna.
Det här tog förstås udden av kvällen, förutom de faktum att vi även såg små barn på discot med sina rejält fulla föräldrar. På Vikinglines båtar får minderåriga inte vistas i nattklubben efter 22 ens MED sina föräldrar. På Birka bryr man sej tydligen inte… Så vi gick och la oss och somnade ganska snabbt men fick ett abrupt uppvaknande vid 5-tiden av folk i korridoren som stod och skrek utanför vår hytt. Till slut fick jag nog och öppnade dörren och vrålade åt dem att hålla truten, det funkade faktiskt. Men särskilt många timmar sömn blev det alltså inte.
Vi gick upp tidigt och åt frukostbuffé och som vanligt är den godaste frukosten den som någon annan dukar fram och där det finns mycket att välja mellan. Så vi åt länge och även nu hade vi härligt sällskap. Efter frukosten gick vi mot konferensen där vi skulle mingla på en minimässa under två timmar. Och MINI var väl det minsta man kan säga, det var väldigt mini… tre utställare… det tog långt ifrån två timmar att se vad de hade. Det hade varit önskvärt med några fler, särskilt som den ena utställarens grejer tog slut innan alla hann få smakprover på deras grejer. Så det blev en stund på soldäck innan vi skulle få veta vem som vunnit alla de fina vinsterna som vi tävlat om innan kryssningen. Förra gången vann jag ingenting och det var förstås lite surt, men goodiebagen räcker ju långt. Den här gången var vinsterna fler och alla blev lovade minst en vinst vardera.
Jag vann en tavla, men inte den tavlan jag tävlat om så jag kan inte förstå varför vi skulle välja ut den vi önskade när vi skrev vår motivering. Den tavlan jag tävlade om skulle sonen få till sitt hus om jag vann, nu fick jag en tavla som inte alls motsvarar hans smak och ingen annans heller… så den kommer nog stå kvar i sin förpackning tills jag hittar någon att ge den till. Så jag vann, men inte något användbart. Lika surt som förra gången alltså…
Å sen var det dax för en avslutande lunch som slutade med att alla vid vårt bord och bordet brevid var rejält irriterade. Vi fick välja mellan kyckling och lax, men vad som inte framgick var att laxen var kall. Så när en av tjejerna vid mitt bord fick den rätten såg hon minst sagt äcklad ut, så jag erbjöd mej att byta med henne. Jag tog hennes lax och hon fick min kyckling, helt ok för mej. Tyvärr var hennes kyckling också kall, men den var iaf tillagad från början, laxen däremot var gravad eller halstrad eller nåt sånt. Vi hade inte fått veta att det var förrätt och den fick vi heller inte välja på. Det var en rejäl portion med räkor vilket passar mej utmärkt, men det var många i sällskapet som inte åt räkor eller fisk så de blev utan.
Vi bad om en flaska vatten och fick veta att den kostade, så vi bad om en flaska kranvatten istället. Men se det gick inte alls för sej, ALLT vatten kostar. Servitören meddelade snorkigt att ”Vi är faktiskt på en BÅT!!! OK??? Det kostar att transportera vatten” Då slängde en av tjejerna upp en värdekupong på drink i baren och frågade om den kunde vara betalning, men den gubben gick inte heller. Kupongen gällde bara i baren, som nu var stängd eftersom det var dax att gå i land. Så hon rev kupongen i bitar, sköt bak stolen och gick därifrån. Hur svårt hade det varit för servitören att bara ta kupongen och ge oss vattnet? Som det är nu kommer sisådär 4-5 bloggar att handla om hur korkade och stelbenta servitörer det finns i a la carten på Birka Paradise. Som sagt, vi hann knappt äta upp förrän det var dax att gå till hytten och hämta grejerna och gå i land.
Det här kan ju låta väldigt negativt och som inlägget heter så är det både ris och ros. Det negativa är att middagen serverades lite sent och att vi inte hade något återsamling efter. Att barn fanns i discot bland onyktra och synbart påverkade människor. Minimässan som var väldigt mini och att lunchen låg lite i senaste laget så att man inte hann ta ett rejält avsked av folk innan man klev av båten. Tidsschemat och mässan var arrangörernas miss och eftersom det inte är någon utvärdering så tar jag upp det här, annars hade jag gjort det i en utvärdering… De andra missarna är Birkas och de kommer att få ett mail ifrån mej. Jag accepterar inte att få en snorkig behandling när jag har betalat dyrt för en resa! Något annat som jag reagerade på var WIFI som vi hade i konferensen, den funkade inte särskilt bra om man säger så… och ska man ha en konferens där man faktiskt har wifi, så måste den funka. Annars är det lixom inte någon större idé. Även detta kommer jag att skriva i mitt mail till Birka.
Men så kommer vi till rosorna som är mycket roligare att dela ut. Tack Mgroup för att ni gjorde det möjligt för oss bloggare att träffas. Och tack alla ni fina bloggare som var med och som jag lärt känna. Jag hann inte prata med alla, men flera nya vänner fick jag även den här gången. Hytten gillade jag och då särskilt utsikten och att det fanns varsitt bord i fotändan av sängen (dock skulle ett eluttag till inte skada…) Det är ju hur kul som helst att åka iväg på såna här saker och hela behållningen är ju alla nya kontakter som man knyter, men de hade kunnat bli ännu fler med bättre planering. Att tillfredsställa så många människor är nästintill omöjligt, men jag tycker ändå att tjejerna gjorde ett bra jobb. Med några små justeringar skulle allt vara toppen i mina ögon, men kanske inte i någon annans…
Något som alla borde tänka på som har med bloggare att göra är ju att vi skriver om ALLT som händer. Både det som är bra och det som är dåligt. Vi sprider åt alla håll kan man väl säga och kan ställa till ganska stor oreda om vi är missnöjda. Alltså borde Birka varit mer måna om att ta hand om oss om de vill ha bra reklam. Vi fick en gratisresa i vår goodiebag, jättekul, om den inte bara hade haft giltighetsdatum 26/9… Många som åkte med oss var hitresta, en från Pajala… inte en chans att ens 10% av oss ca 60 bloggare hinner utnyttja erbjudandet.
Jag betalade 1300 kr för att följa med på kryssningen och hade verkligen sett fram emot den efter allt jag hört från förra året. Visst var det skoj att träffa alla, men jag känner nog inte att det var värt 1300 kr ändå… å de som varit med förr var inte alls lika nöjda som de varit förut. Det kändes lixom snopet på nåt sätt… Träffen i Kolmården kostade inte alls lika mycket men då var jag jättenöjd, där var allt klockrent och funkade perfekt (trots byte av iskallt rum). Så jag är osäker på hur jag ska göra nästa år… jag önskar att jag kommit hem lyrisk, den känsla jag har nu är kluven och svårare att hantera. Men jag får väl sova på saken, så får vi se hur det känns en annan dag.
Det var iaf himla kul att träffa alla bloggare! Tack för det här dygnet, ni är supercoola allihopa 🙂