Enligt mej är det bästa som finns att få sova ostört en hel natt och därmed vakna utvilad och pigg. För andra är det säker annat som är bättre, tex sex, vin, choklad, ost, löpning mm. Men för den som har sömnproblem finns ingen tvekan; att få sova en hel natt betyder till slut allt!

En av de mest effektiva tortyrmetoderna går ju ut på att låta offret hålla sej vaken, gärna stående… efter ett par dygn kan jag tänka mej att man går med på det mesta. Alla vi som haft små barn som kanske varit sjuka eller kinkiga med sömn vet precis vad jag pratar om… när man inte fått sova ordentligt på flera månader eller kanske till och med år – då funkar ingenting längre. Kroppen strejkar, hjärnan funkar inte och allt blir ett kaos.

Jag har alltid gillat att sova och sovit gott! Ända tills barnen föddes, då började trasslet med Seniors reflux och hans hyperaktivitet. Han vaknade pigg som en mört vid. 4.30 varenda dag och sov bara korta stunder under dagen, på nätterna kräktes han ungefär var 45:e minut… han sov sej till slut igenom kräkanfallen, men det gjorde förstås inte jag. För att underlätta låg han mellan oss i vår säng på en hög av badlakan, så vi kunde plocka bort vartefter och slippa byta i hela sängen. Man kan väl säga att det var lite påfrestande… å ingen läkare visste vad kräkningarna berodde på så nån hjälp gick inte att få. När Senior var 8 månader blev jag gravid igen, så nu kräktes vi ikapp.

Junior föddes med mängder av allergier och skulle ha mediciner flera gånger per dygn. Tillsammans med Seniors problem gick det lixom bara utför med sömnen för mej och när Senior var 3 år gav min kropp upp första gången. Då tappade jag hörseln och kunde inte stå upp, barnens pappa och min mamma fick ta kontroll över läget och jag fick sova så gott det gick med små barn i huset ett par dagar.

Sedan dess har jag haft problem med sömnen och den har blivit livsviktig för mej. Efter skilsmässan från barnens pappa såg jag fram emot mina barnfria dagar, eftersom jag då fick sova. Det var nästan det enda som betydde något då. Efter något år var läget så illa att jag blev sjukskriven, man sa då att det var pga utbrändhet och jag tror att sömnbristen bidrog nästan helt och hållet till detta.

För något år sedan sökte jag hjälp igen för min trötthet och när jag kommer till vårdcentralen säger läkaren snorkigt ”Alla är lite trötta så här års”… att jag ibland inte kommer ihåg hur jag kommit till en plats eller somnar stående eller glömmer bort saker jag hört eller sett fem minuter senare, det var inte ett dugg konstigt tyckte han. Jag bytte vårdcentral och valde en där min kompis jobbar, ganska många mil bort. Där fick jag hjälp! Han skickade mej på alla möjliga och omöjliga undersökningar och till slut fick jag sova en natt på sömnlabbet på Huddinge Sjukhus. Där fick vi vet att jag faktiskt inte sover när jag sover, även om det ser ut så. Min sömnkvalite var superdålig och påverkar hela min kropp och mitt liv.

Eftersom jag varken har någon övervikt, sover på rygg eller snarkar så är enda förklaringen min tidigare utbrändhet som förmodligen sabbat signalerna till hjärnan. Min hjärnan förstår inte att man måste andas när man sover och då kan kroppen inte gå ner tillräckligt djupt i sömn, för då dör jag typ. Å tydligen kan en sån där CPAP, andningsapparat, inte hjälpa mej just för att jag sover på magen och inte på rygg. Så enda rådet man har att ge mej är att sova när jag är trött och känner att jag behöver det.

Så det gör jag nu. Det är tur att min familj accepterar att jag går och lägger mej lite då och då, för det gör jag ganska ofta. Många säger att man inte ska sova middag, för då sover man sämre på natten. Så är det inte för mej, jag sover när jag är trött på dagen men sover ändå bra (så bra jag kan) på nätterna. Nu har jag mitt magiska armband som visar mitt sömnschema och oftast ligger jag på 90 % sömnkvalitet och vaknar mellan 10-30 ggr per natt utan att jag själv vet om det.

Sömnen är livsviktig för mej och jag fungerar inte om jag inte får sova. Därför har resor med stor tidsomställning blivit ett problem, däremot är resan inget större problem – jag sover nästan hela vägen  🙂

Hur viktigt är sömn för dej? Finns det något som är viktigare och isf vad? Hos Real Life Yohanna pratar vi mer om sömn den här veckan. Häng med!