Vi var inte bara på besök hos Kapten på bryggan utan fick även förmånen att prata med högste chefen över ”food & beverage”; Herr Werner från Schweiz och se köken han bossade över. Werner tog emot oss i ett av de många caféerna och berättade allt om hur menyerna skapas och hur många som gör allt för att göra gästerna nöjda.

Det är samma menyer på alla Royal Caribbeans 22 fartyg, men med vissa lokala tillägg. Varje kväll har man en ny meny som vi passagerare får välja ifrån och som alla servitörer måste smaka ifrån för att kunna göra sina rekommendationer. Där finns kött, vegetariskt, fisk och skaldjur och även rätter uppmärkta för allergiker och låg-kalorialternativ. Väljer man låg-kalorialternativen till förrätt, varmrätt och efterrätt så kommer man ner under 800 kalorier per måltid. Så det finns alltså något för alla! Å detta är bara i huvudrestaurangen… sen finns det en bufférestaurang, mängder med caféer och ytterligare fyra specialrestauranger som inte ingår i kryssningens pris. Äter man på dem får man betala några dollar extra, värre än så är det inte.

Med så många alternativ behöver man förstås ett väldigt stort kök. Eller fler. På Brilliance of the Seas finns det fyra stycken plus ett kök där man bara bakar godsaker. Vi fick träffa chefskonditorn som själv föredrog mörkt bröd framför söta bakverk. Här stod stora vagnar med nygräddat frukostbröd och förberedda desserter i långa rader. Fast klockan bara var strax efter 16 var det full fart med förberedelser till kvällens middag.

Ungefär 500 personer jobbar enbart med det ät- och drickbara. Drygt 16 000 portioner serveras per dygn!!! Vi gäster kan äta dygnet runt om vi vill. Antingen i restaurangerna eller i de olika caféerna eller som roomservice, vilket är kostnadsfritt större delen av dygnet. Så visst finns det en viss risk för viktökning…

Å det är inte bara vi gäster som har en massa restauranger och mat att välja emellan. Personalen har också ett stort utbud med flera ställen och olika inriktning. Vi fick tyvärr inte se deras utrymmen, men det lät som alla var nöjda med både mat och med sina arbetsvillkor. Vi hade ju två egna servitörer som vi försökte pumpa på information, två killar i 25-årsåldern från Indien. De trivdes med sitt arbete, hade gjort ett par år på Brilliance och planerade för ett par år till. Sen var det dax att åka hem, hitta en fru, gifta sej, köpa bostad och bilda familj. De var lite besvikna över att det inte fanns några indiska flickor i personalen  🙂

Vi har alltså sett det allra mesta av fartyget, det som gäster tillåts att se antar jag. Precis som vi gjort med våra Svenska kryssningsfartyg. Nu är vi förstås väldigt nyfikna på de riktigt stora skeppen! Kan det skilja så mycket kanske ni undrar? Visst kan det det! Å det är jättespännande att få följa med överallt och utforska det man får utforska. Att prata med besättningen och se lystern i ögonen när de berättar om sitt arbete. För de allra flesta verkar verkligen älska sitt jobb. Det är det bestående intrycket av nästan alla vi pratat med. Varför skulle man annars göra som tex Werner och stanna i 35 år???

Tack Stig, Werner, Susana och alla andra som visat oss sin fina arbetsplats. Hoppas vi ses igen en dag!