Nu ser jag äntligen slutet på tre galna veckor. Det har varit massor att göra, massor med godis, massor med mat och massor med dålig koll. Å massor med plus på vågen. Typ 2 kilo… i min värld massor. Men vet ni? Det är faktiskt inte hela världen!

Visst är det surt att ställa sej på vågen och vecka efter vecka se att pluset blir allt större. Men jag har ingen att skylla på, det är jag själv som valt och stoppat i mej varenda liten smula. Kanske inte så genomtänkta val alla gånger, men men… Istället för att stadigt gå ner mina två kilo till bröllopet har jag gått upp ytterligare två.

Även som Guldmedlem måste man alltså ha koll och det är inte det lättaste att hålla vikten heller. Jag visste att april skulle bli knepig ur viktsynpunkt, så är det ibland. Det är lixom det som kallas livet. Man kan inte vara nitisk och stenhård varenda dag, året om, livet ut. Det är inget liv att leva så! Så jag tar mina kilon för vad de är och tänker att det är faktiskt inte hela världen. Just de två kilona kommer jag att gå ner snabbt, de andra två är det värre med. Men jag har en plan!

Maj är lite lugnare, så träningen och promenaderna kommer nog att funka hyfsat. Å bara värmen kommer på riktigt kan promenaderna bli både längre och snabbare. Juni blir ännu lugnare, det är då jag ska lägga in stöten för de där sista två kilona. Å finns de kvar i juli har jag några veckor på mej då också. Ingen panik alltså. Å kommer jag inte hela vägen så är det ändå ok, även om jag inte kommer att vara helt nöjd. Min målvikt är 60, då är jag precis inom normalt bmi och absolut inte smal. Men det är upp till mej att kämpa mer om jag ska bli nöjd. Ibland är det värt kampen, ibland inte. Jag vet att jag kommer till 59 utan problem, det är sedan det blir svårt. Att komma till 58 är alltså målet, går det så går det. Det är min verklighet, jag kommer aldrig bli trådsmal!

Idag börjar alltså en lugnare period. Nu är nästan hela godisvinsten uppäten, Lakritsfestivalen är över och dagarna lugnare. Jag har bara tre uppbokade dagar nästa vecka, resten av tiden går till mej! Tyvärr ser det ut att bli ett riktigt grisväder, så de långa promenaderna blir nog inte av. Kom inte dragandes med ”dålig väder, bra kläder osv”. Det funkar inte så för mej! Jag fryser inifrån oavsett om jag är inne eller ute, jag tror det beror på fibron. Jag är extremt väderberoende tyvärr.

Med exakt 3 månader kvar till bröllopsresan är det alltså dax att få ordning på allt. Klänningen ska sys om, hindersprövningen ska tas ut, vigselplatsen ska bokas och vikten ska alltså fixas. Ungefär 90 dagar… jaja, 2-3 kilo ska jag väl klara. Om inte, så är det inte hela världen. Det blir som det blir helt enkelt. Man måste ju ha ett liv också!