Att bli äldre och få lite rynkor här och där och gråa strån är en naturlig del av livet. När man närmar sej 50 har man förmodligen levt halva sitt liv och sitter på en hel del erfarenhet. Vi har gått igenom tonåren, kanske gift oss både en och två gånger, tagit körkort, uppfostrat barn, haft en karriär med både med- och motgångar på jobbet och en massa annat.

Jag har en mängd starka kvinnor runt mej. Kvinnor som i vissa fall inte blommat förrän nu, kvinnor som levt för sin familj och först nu visar sin fulla potential och är coolare än någonsin. Andra som kämpat som djur för att nå dit de vill samtidigt som de haft både familj, hus och hem. Några vill jag lyfta fram och jag har faktiskt snott bilder från dem utan att fråga – om man ska hylla någon ska det ju vara en överraskning lixom. Här är kvinnor, över 40, som finns i min närhet och som gör under varje dag – bara genom att finnas till. Skål för er!

Åsa är den som stått vid min sida i vått och torrt ända sedan våra första barn föddes 1993. Vi har fått en massa barn, gått igenom varsin skilsmässa, hon har flyttat låååångt bort, vi har träffat nya män och bägge fått helt nya liv. Liv som vi bägge förtjänar. Äntligen har Åsa tid att ta tag i sitt eget välmående och lägga tid på sej själv. Hon är värld det absolut bästa som finns! Åsa kan vara en av världens finaste människor <3

Annelie lärde jag känna för kanske 5-6 år sedan. Vi hade setts i ”vimlet” men egentligen inte umgåtts förrän jag efterlyste sällskap till en grej och hon hängde på. Sedan dess har vi setts eller hörts av nästan varenda dag, eller iaf varje vecka. Annelie är musikerfru och driver ofta ”projekt familj & hem” på egen hand. Hon tar även hand om flera egna företag inom inredning och sin blogg. Egentligen är hon för snäll för sitt eget bästa, säger ofta ja fast hon borde säga nej – men det blir bättre och bättre. Jag älskar att höra henne fräsa ifrån  🙂

Annika blev jag vän med av en slump tack vare Annelie. Annika är journalist, redaktör för flera tidningar och vet massor om massor. Hon är alltid otroligt hjälpsam, men glömmer ofta bort sej själv och jobbar för mycket. Om man googlar på uttrycket ”ensamstående – enastående mamma” borde man få upp en bild på henne. Detta är en otroligt enastående morsa! En stabil hälsingetös med alla fötter på jorden och alltid nära till ett skratt.

Malin/Fnulan. Vad ska man säga om Malin? Hon är så rolig! Malin driver bloggen Fnulan som handlar om hela hennes liv och familj. Hon har barn i alla åldrar och är nu även mormor, en roll som hon älskar och helt gått upp i. Som mamma till en eftertraktad barnmodell har hon ständigt en massa järn i elden och precis som alla andra mammor sätter hon sej själv sist. Malin är Malin och det är hon bäst på!

Lotta/Vimmelmamman är också en person som platsar bland mina coola kvinnor. Jag läste Lottas blogg en tid innan jag en dag träffade henne på ett event. Många, många läste hennes blogg för några år sedan när hon drabbades av tarmcancer och berättade öppet om detta på bloggen. Tack och lov gick allt bra, idag är hon frisk och enastående halvtidsmamma som ofta syns i vimlet – men bara varannan vecka. Det Lotta och jag har gemensamt är vårt intresse för Afrika. Även om jag bott i Afrika, så är det Lotta som volontärarbetat på olika sätt på olika platser – det ska jag också göra!

Anna Norberg, kvinnan med så många talanger att man nästan får mindervärdeskomplex! Anna driver tillsammans med sin man Dröse Norberg Entertainment. Förra julen satte de upp den enorma produktionen Aladdin och i år är det dax för Djungelboken i ny tappning. Anna och jag lärde känna varandra när vi bägge jobbade på Vasateatern för ungefär 200 år sedan. Hon är skådis, chef, mamma och dessutom jäkligt trevlig och galet snygg!

Diana – med hjärtat på Öland precis som jag! Diana var en av de första bloggare som jag träffade och från början tyckte vi ingenting om varandra, varken bra eller dåligt – vi bara var. Så började vi prata och kom fram till att vi hade en hel del gemensam. Diana jobbar alldeles för mycket! Och hon är otroligt duktig på allt hon tar sej för, vilket ofta alltså är för mycket. Vi har resandet och engagemanget för andra människor gemensamt och ingen av oss har någonsin varit rädd för att bita ifrån.

Det finns förstås fler, jag skulle kunna rabbla hur många som hest faktiskt, men det här är några av dem som inspirerar mej och som jag därför vill lyfta fram. Kvinnor över 40 som jobbat hårt både med sej själva, sina liv och sina drömmar. Några har fortfarande lite yngre barn och har fortfarande knappt någon tid för egen del, men när de väl får det får vi nog hålla i oss – då kommer det att hända grejer!

Man ska aldrig förringa eller förminska en kvinna över 40 (ingen annan heller för den delen). Det är nämligen i 40-årsåldern vi slutar att behaga… det är då vi får skinn på näsan och är tillräckligt kloka för att inte ta skit och börjar fräsa ifrån. Vi har upptäckt vårt eget värde och har inget behov av att göra som andra säger bara för att… När vi börjar säga nej kan omgivningen få en liten chock, särskilt om vi alltid sagt ja och ställt upp tidigare. Å jag älskar det!

Jag älskar att se min vänner börja ta plats! Jag älskar att se dem säga emot och ta en diskussion! Jag älskar att äntligen få se att de värnar om sej själva och ställer upp för sej själva och sin person. Har man inte gjort det innan 40 så är det lixom dax!

Åsa, Annelie, Annika, Malin, Lotta, Anna, Diana – ni är så coola!