Jag har överlevt snart 24 timmar med 117 stycken 15-åringar – jabba! Nåja, ungdomarna är nog inte hälften så jobbiga som vissa av lärarna  😉
 
Kvällen och natten var ganska lugn, jag sov riktigt gott. Innan jag somnade prata de jag läääänge med Vännen. Vi tycker inte alls att kärleken växer när man är ifån varandra eller att det är nyttigt att längta. Inte alls! Vi vill vara tillsammans, så är det bra!
 
Tyvärr vaknade jag av tråkiga besked. Baileys är sjuk, han har spytt inatt. Han har ju en sjuk mage ibland, synd bara att han ska bli dålig när jag är borta. Man får ju så jäkla dåligt samvete att Vännen ska vara tvungen att ta hand om honom, samtidigt som han måste få ro att både jobba och plugga.
 
Så nu finns det många anledningar till varför jag vill åka hem  🙁
50 timmar kvar…