Det är kört…
En lakritsbuffé, en dag i lakritshimlen och ett dödsfall är ingen bra kombination när man ska gå ner i vikt… Särskilt inte om man har press på sej.
Dagens resultat visade alltså plus och ganska mycket; 0,7. Nästan ett kilo, allt jag gått ner förra veckan och lite till… Så det är nog kört. Doktorn kommer bara att skratta mej i ansiktet och säga att jag är en jäkla loser. Å det är jag ju, eller inte… för jag har ju inte direkt ”losat” något – tvärtom.
Så inte ens en person som jobbar med vikt kan alltså ha ett så stort mål i sikte och enkelt gå ner i vikt. För det är inte enkelt att gå ner i vikt! Jag höll mej inom mina dagliga PP alla dagar utom två och borde alltså ha stått still i vikt. Men eftersom det är jag så går jag upp! Jag gick inte en enda promenad förra veckan, men fick ändå nästan 10 000 steg om dagen eftersom jag rörde på mej massor i vardagen. Men se det räckte inte!
Jag måste hålla mina PP och ta min entimmes promenad och få upp pulsen VARJE dag! Så funkar min kropp och det vet jag ju egentligen. Min omsättning är bedrövlig och jag snittar mindre än ett hekto i veckan när jag sköter mej. Så egentligen har jag gått ner massor i vikt de senaste veckorna, en vikt som jag nu alltså gått upp igen. Idag vägde jag 61,6 och det gjorde jag när jag körde igång för tre veckor sedan… plus minus noll alltså och då har jag kämpat häcken av mej!
Men jag ger inte upp än, trots att det känns övermäktigt och för jävligt! Den här veckan blir det att sköta maten exemplariskt, gå en timme med Baileys och sedan komma igång med löpningen och kanske lite pilates. Lakritsvikten går nog bort ganska så snabbt, men det gör nog inte sorgekilona och stresskilona är jag rädd. Men jag kör på till nästa torsdag, så får vi se vad vågen säger då. Visar den över 60,5 så får jag lämna återbud och be om en annan tid.
Nu behöver jag verkligen all hjälp och pepp jag kan få. Jag avskyr verkligen vågen just nu!!!