Gårdagens smäll var inte kul och som den realist jag är så inser att jag förmodligen inte kommer att gå ner de kilon som jag måste. Det är alltså inte till operationen jag ska gå ner de här kilona utan till den slutgiltiga träffen med operationsläkaren. Hon som fortfarande kan blåsa av allt om vikten är för hög. Det är därför det är så viktigt. Operationen blir senare (om den blir) och tills dess hinner jag gå ner mer, men till nästa fredag är det tveksamt.

Men jag är inte den som ger upp! Så igår tog jag faktiskt årets första löptur, eller ja… första löpturen sedan i jul… sen började ju problemet med höfterna och en massa annat strul. Men igår tog jag på mej träningskläderna och greppade hunden och varvade löpning med snabb promenad och tog mej runt nästan 4 km. Det tog 35 minuter, men det är iaf bättre än den som inte gör något alls… Jag varvar den som stannar kvar i soffan med råge  🙂

Väl hemma hade jag en väldigt trött hund, så pass att jag kunde klippa klorna på honom helt själv. Annars brukar Martin hålla honom medan jag klipper, han gillar inte pedikyr eller manikyr något vidare kan man väl säga. Men igår gick det alltså bra.

Efter vår lilla löptur körde jag igång en DVD med pilates. Nu vill jag inte bara komma igång med löpningen utan även få en smidigare kropp och mindre ont i ryggen. Så en halvtimme med pilatesövningar fick det bli. Nu hade hunden vilat ut och hjälpte villigt till i alla övningar genom att peppande pussa och putta på mej. Har ni testat att göra golvövningar med en nyfiken hund i sällskap, så vet ni var jag menar. Det var inte lätt!

Men jag körde iaf igenom kroppen och insåg att jag skulle ha jordens träningsvärk idag. Funderade på att bädda nere på soffan igår kväll för att slippa gå i trappor idag… men valde ändå att sova uppe i min egen säng. Sov som en stock hela natten och vaknade vrålhungrig! Sen skulle jag alltså ner för den där trappen… jorå, det kändes ganska bra kan man väl säga. Men skam den som ger sej, så på men träningskläderna igen och medan Martin tog med sej hunden ut kunde jag idag köra både ett pass Tabata och pilates utan hjälp och alltså lite mer effektivitet. Å sen tog jag en tur på löpbandet medan jag ändå höll på. Så det blev en dryg timmes träning även idag. Å jo, jag kan springa trots de där E-kuporna som är i vägen. Jag trycker nämligen ner dem i dubbla sport-behåar så de sitter rejält fast. Då funkar det även om man har dem precis under hakan… ni ska få se en bild nångång.

Lite ont gör det i kroppen, men träning tar faktiskt bort en del av träningsvärken så det är betydligt bättre nu. Imorrn kör jag igen och sen blir det en vilodag på torsdag. I bästa fall kan jag ta bort de där 7 hektona som jag ökade tills på måndag. Så får vi se vad som händer till nästa torsdag… ska jag ringa återbud eller ej? Kampen mot kilona fortsätter!