En riktig skitdag!

En riktig skitdag!

De senaste dagarna har varit lite turbulenta och det gillar inte jag. Eller rättare sagt min knopp gillar inte sånt. Jag slår på alla försvarsmekanismer på en gång och blir superstressad! Förmodligen något som ligger kvar sedan min utbrändhet. Så jag blockeras, får svårt att fokusera och tappar all kraft och ork. Helst vill jag bara dra täcket över skallen och sova.

Det är en sak när man själv satt igång stressen, men när någon annan gjort det och man inte har kontroll… då blir det knepigare. Särskilt som man inte kan komma ifrån den. Hade det varit någon annan som satt igång allt, hade jag kunnat smita undan… men nu handlar det om barnen… då finns det ingen annan utväg än att rida igenom stormen och göra så gott man kan.

Det har trasslat till sej lite för Senior och varit lite turbulent runt honom, så nu har vi till slut kommit överens om att han ska flytta hem igen. Det är ingen optimal lösning, men den bästa just nu. Så mitt träningsrum återgår till att bli hans rum, jag kan ändå inte träna förrän till jul igen så det är ok. Men att få hem en utflyttad, vuxen son är inte helt enkelt. Det fick vi ju smaka på när han var nyopererad och sov hemma några nätter i maj. Jösses… säger jag bara…

Den här gången finns det dock inget alternativ och vi får helt enkelt göra det bästa av situationen. Men det innebär en stress för mej och då går jag upp i vikt. Å det har jag inte råd med just nu! Så igår deppade jag ihop totalt och började ställa in mej på att bli hemskickad på operationsdagen. Man kontrollvägs direkt innan och väger man för mycket kan operationen ställas in. Så det ställde jag in mej på och var totalt under isen hela kvällen. Mina 15 års väntan hade varit förgäves. Hela världen kändes orättvis och jag var sååå ledsen och uppgiven.

Men efter att ha tyckt synd om mej och deppat hela kvällen så kändes det mycket bättre när jag vaknade i morse. Jag ger inte upp! Jag ska kämpa hela vägen in i kaklet! Men det är svårt när läget är som det är och jag riktigt känner hur jag sväller vissa dagar. Men vi gjorde en helt ny matplanering och tog bort all salt mat, maträtter jag tycker extra mycket om och tar mycket av och har ökat upp promenaderna. Eventuellt får det bli en och annan löptur också, men det är svårt när man har astma att springa just nu när det är så fuktigt. Jag kunde knappt andas när vi var ute och gick nyss.

Funderar på att åka till Viktväktarna i Huddinge och hälsa på ikväll. Få lite nytt veckomaterial, träffa all gamla goa medlemmar och kolla hur vår arvtagare har det. Vi får se hur det blir… men det skulle vara kul. Allt blir nog bra. Allt ordnar sej till slut, på nåt sätt… Imorgon är en annan dag, i bästa fall en bättre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.