En tom och tung 14-årsdag

En tom och tung 14-årsdag

Igår var en tung dag. Då skulle nämligen pälsbollen fyllt 14 år. Nu är det drygt fem månader sedan han lämnade oss, saknaden är fortfarande påtaglig.

Man säger att sorgen blir lättare med tiden, jag säger att den bara blir mindre vass. En del ifrågasätter att sorgen kan vara så stor, det är ju ”bara ett husdjur”. Alla vi som haft en hund, katt eller annat älskat husdjur, vet att det där ”bara” inte stämmer. Baileys aka Pälsbollen kom till oss för att vara mitt sällskap och träningskompis och lära barnen ansvar, han var vår bebis, bästa kompis och vår stora glädje – han var det finaste som går att köpa för pengar. 13 år och fem månader fick vi tillsammans, det är rätt lång tid.

31 augusti 2020 tog vi det tunga beslutet att låta honom somna in, han var sjuk, kroppen orkade inte längre. Han älskade sommaren och hade haft bästa sista tiden tillsammans med oss eftersom vi varit hemma på heltid hos honom nästan hela året. Så vi visste att han fått bästa förutsättningarna och inte skulle må bättre än han gjorde. Beslutet att låta honom avsluta sitt liv var förstås oerhört tungt – men helt rätt. Han hade inte tyckt om den regniga hösten och årets jättekalla vinter.

Så här fem månader senare är saknaden fortfarande tung. Jag saknar att gräva in fingrarna i hans mjuka päls, att höra honom sova bredvid mej, att bli buffad på när han ville bli klappad. Det enda jag inte saknar är ha balkongdörren öppen typ dygnet runt eftersom han ville ligga på trappen och titta på livet utanför.

Som jag sagt förut så blir det ingen ny hund, det skulle inte vara schysst eftersom vi vill resa mer och vara borta längre. Kanske bo och jobba utomlands ett par år. Vi har ju vår lånehund som vi är mycket tacksamma över. Det är såklart inte samma sak, men det är en liten tröst ändå.

Jag har en önskan om att få besöka en uppfödare med Borderterriers, och bara få mysa med massor med hundar – stora och små. För de är verkligen de härligaste, knäppaste, gladaste och galnaste hundarna som finns. Så mycket livsglädje! De finns några stycken att välja på, bla en i Uppsala som hade Baileys pappa, efter pandemin är en utflykt dit något av det först vi gör.

Just nu är det lite tungt. Kan ni inte berätta om era saknade husdjur, så kan vi sakna dem tillsammans.

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

20 tankar på “En tom och tung 14-årsdag

  1. Jag förstår precis vad du går igenom. Det är 11 år sen jag var tvungen låta min hund somna in och saknar henne så otroligt mycket fortfarande.

  2. Förstår precis hur du känner! Man kan sakna djur något enormt, de är mer än bara djur – de är familjemedlemmar!
    Saknar både hunden och katten vi hade när jag var liten ♥️

  3. Förstår att det var en tung dag. Jag kan sakna mina katter från när jag bodde hemma och våra små hamstrar. De saknas en på en tomt sätt. Kram till dig

  4. Kan förstå saknaden och det är så klart en familjemedlem. Jag har bara haft fiskar som husdjur och det har aldrig varit detsamma. En hund är man nära och jag kan verkligen förstå tomheten. Kram ❤

  5. Hualigen, känns så sorgligt och är så sorgligt man man måste ta bort sina älskade djur. Vi fick ju ta bort vår älskade labrador 2015 och det värsta beslut man tagit. Kör runt i magen bara jag tänker på det nu =( Kram till er

  6. Självklart är saknaden alltid stor efter ett älskat husdjurs bortgång. Vi har haft många utekatter och där blir inte saknaden lika påtaglig men en av våra nuvarande katter är lika delar inne som ute och det är alltid med hjärtat i halsgropen jag kallar på honom när han varit borta 3-4 dagar (jag misstänker att han är otrogen med en annan familj)
    När vi avlivade vår dobberman för många år sedan var det också med tungt hjärta men vi beslutade oss också för att att inte skaffa ny hund då min mor so började bli till åren kommen inte längre kunde vara hundvakt när vi reste i väg och för att vi inte hade den tiden som krävs för att hunden ska få de bästa förutsättningarna

  7. Vet det är många som säger så att det bara är ett djur men så är det inte nej, vi tog nyligen beslutet att låta vår doberman somna in, saknar honom ofantligt mycket 😢❤️

  8. Stör mig på folk som säger ’ men det är ju bara en hund’ nej det är det inte det är en familjemedlem som varit med i så många år så den sorgen får tar den tid det tar . När min förra hund dog för två år sen skaffade jag ny hund ganska fort det hjälpte jätte mkt. Men min gamle tänker jag på såklart på ofta ibland med . 💕 stor kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *