I eftermiddag ska jag in till Riksdagen och fira en 70-åring. Alf Svensson fyller jämt och ska firas stort. En sak jag absolut inte vill missa!
 
Jag lärde känna Alf för många år sen, drygt 10 eller nåt. Jag kände väl till honom, men faktum är att han kände till mej också långt innan jag visste det. Han höll ett tal 96-97 nångång och berättade om mej i det talet. Då stod jag på barrikaderna för Vårdbidragets införande, hemmamamma som jag var till mina två små killar. Det hade han koll på utan min vetskap.
 
En tid senare blev jag kontaktad av Inger Davidson som då var vice ordförande i partiet och på den vägen är det. Alla partier utom S tog faktiskt kontakt med mej, men jag valde Kd. Den första tiden var det Alf och Inger de som tog hand om mej på alla konferenser och möten. Jag kände ingen och var lixom inkastad i ett sammanhang som jag inte alls var bekväm i. Men med deras tålamod och dem som mentorer lärde jag mej allt jag behövde och kunde till slut klättra upp i talarstolen och tom känna mej bekväm där.
 
Alf är en otroligt hjärtlig person. Han pratar med alla som är närvarande och man känner att han bryr sej och ser en. Han är en formidabel talare och pratar så man förstår, mycket i metaforer. Det ska bli väldigt kul att fira honom idag. Jag misstänker att det kommer gäster från hela världen, då han är en mycket respekterad och älskad person. Vi får väl se vilka jag får träffa, klockan 16 börjar det!