Inatt är det fullmåne och då blir både Baileys och jag lite konstiga. Trodde det bara var en tillfällighet att vi bägge sov dåligt och var lite småirriterade. Men så sa Ninnibeth att det säkert berodde på fullmånen, så jag började ha koll på när jag mådde mysko och visst stämde det!
 
När det är fullmåne vanka Baileys av och an på nedervåningen hela nätterna. Han skäller på allt som rör sej, trots att han aldrig skäller annars… Jag vänder och vrider mej i sängen och kan inte sova. Jag blir lätte irriterad, har ingen matlust och känner mej allmänt konstig. Baileys älskar mej när det är fullmåne och har jag dessutom mens är lyckan fullständig – då försöker han jucka på mej så fort han får tillfälle.
 
Jag tycker med andra ord att det är ganska skönt när månen är väldigt halv 
🙂