Jag är nästan aldrig sjuk och när jag väl blir det så är jag så fruktansvärt irriterad över det att jag blir en pest att umgås med.
 
Idag tycker jag sååå synd om mej själv; det bor en kaktus i min hals, en hammare i mitt huvud och bomull i mina öron. Jag har alltså ont i halsen, ont i huvet och är lite lätt lomhörd. Vännen har stoppat i mej te och köpt halstabletter åt mej. Jag är ett otroligt tråkigt sällskap och vill bara ligga i soffan och halvsova. Stackars honom!
 
Det var nog inte riktigt det här han hade väntat sej när han valde att flytta in här. Att ta hand om mej, gå ut med hund, laga mat till grabbarna och en kompis som de har här och att höra allt mitt gnäll. KOnstigt hur man ser på saker ändå: jag tycker inte att det är jobbigt att ta hand om honom när han mår dåligt, men tycker det är synd om honom som tar hand om mej… hmmm… får fundera på det där tror jag…