Höstdepp på vågen

Höstdepp på vågen

Nu kommer frustrationen igen. Jag får mängder med frågor om varför vågen står still, hur man gör för att ta det där sista lilla kilot, varför blir det plus på vågen trots att man sköter sej, varför går man upp i vikt när man äntligen tagit tag i träningen mm mm. Höstdeppen verkar vara total! Precis som den brukar vara i början på våren…

Jag har skrivit om alla dessa frågor flera gånger, men nu är det så många som är frustrerade att jag tar det igen. Men vem är jag egentligen att svara på frågorna? Vad gör mej till självutnämnd besserwisser? Jo, jag har gjort hela resan, kommit i mål och stannat där. Jag har även jobbat på Viktväktarna i 14 år och träffade min man där som var coach då. Vi har levt efter Viktväktarnas koncept i 20 år, så lite har jag lärt mej på vägen och jag delar gärna med mej av mina erfarenheter 🙂

Vi tar en fråga i taget.

Varför står vågen still? Varför blir det plus trots att man sköter sej?

Står vågen still eller det tom blir ett plus någon vecka kan det handla om flera olika orsaker:

* Trög mage
* Intag av salt mat
* Mens och ägglossning
* Träningsvärk
* Tillfällig stress/sömnbrist

De här grejerna rättar ofta till sej ganska snabbt och man brukar gå ner som vanligt veckan efter. Men eftersom kroppen inte är någon maskin släpper den ifrån sej vikt när den tycker att det passar. Kroppen vet alltid bättre än oss och rustar oss alltid för sämre tider så gott den kan. Den känner av när vi håller på att bli sjuka och kommer att behöva extra energi. Allt för att skydda oss.

Jag brukar säga: Sov för återhämtning och drick vatten och var noga med att äta lite fett ett par gånger om dagen, så funkar magen. Ta en promenad och skratta mycket. Ibland är det inte svårare än så för att få fart på vågen igen. Ha tålamod och lyssna på kroppen.

Hur tar man det där sista kilot?

För mej var detta jättesvårt! Så svårt att jag gav upp. Jag ville gå ner mer än min kropp ville. Jag var på sk normalvikt och beslutade tillsammans med min coach att stanna på vikten jag då hade. Att sikta på en lägre vikt gjorde mej bara stressad och deppig. Så jag stannade där jag stått och stampat en längre tid, gick jämnviktsprogrammet och vilade i min nya vikt. Jag lärde mej att leva med den nya vikten och lärde mej hålla den i längden, efter några år tog jag resten – då funkade det!

Men har man en bit kvar till normalvikt och ”gör allt rätt” så finns det ändå några saker man kan fundera på:

* Har du inte motionerat förr, börja med promenader.
* Ät mer protein.
* Variera maten, testa nya recept.
* Ät mat för dina kalorier/SP – inte vin och godis.
* Ta en alkoholfri månad och se vad som händer.
* Se till att få ordentligt med vila.
* Utmana dej själv – gör något du inte brukar göra.
* Var snäll mot dej själv!

Återigen: Lyssna på kroppen och var snäll mot dej själv. Tänk HÄLSA 🙂

Varför går man upp i vikt när man tränar?

Ja, det handlar inte om att man bygger muskler, sånt tar tid. Det handlar heller inte om att muskler väger mer än fett, ett kilo är fortfarande alltid ett kilo. MEN, muskler tar mindre plats än fett.

Att man går upp i vikt när man börjar träna handlar oftast om vätska. Musklerna samlar vätska när de ansträngs och vätska väger, alltså blir det plus på vågen. Under träning får musklerna små små bristningar, där det samlas vätska, bristningarna är det som vi känner som träningsvärk. Har du träningsvärk har du samlat lite extra vätska och har en förklaring till pluset. Detta ger med sej efter en tid.

Att tänka på är att man tränar för sin hälsas skull, inte för viktminskningen – den sköter vi med kosten. Alltså: Ät dej ner i vikt och träna för din hälsas skull. För att helt enkelt må så bra som mjäligt så länge som mjäligt.

Så kan vi väl ta det där med Viktväktarna och takten på viktminskningen när vi ändå håller på.

Viktväktarna och även WHO menar att en hälsosam viktnedgång är ungefär 0,5 kilo i veckan, då har man möjlighet att både behålla muskler och gå ner i vikt. Musklerna är viktiga att behålla för att det hjälper till med förbränningen, ju mer muskelmassa desto högre förbränning.

Ibland går man ner mer och ibland blir det mindre, kroppen gör det den anser är bäst för stunden. De flesta har en väldigt kringelikrokig kurva och många av oss (jag) har väldigt svårt att gå ner i vikt och ligger låååångt ifrån de där halvkilot. Man är inte på något sätt en sämre viktväktare för att man går ner långsamt, man gör förmodligen inget fel heller, man är lixom bara sån.

Jag har som sagt skrivit om detta många gånger och jag säger det igen: TAKTEN ÄR INTE VIKTIG! Huvudsaken är att det går framåt/neråt och att skallen är med.

För att stå ut när allt känns riktigt jobbigt är mitt tips att sänka målet! Följ programmet (blå, grön eller lila, spelar ingen roll) och lita på att det funkar. Sätt ett mål på 1-2 hekto (inte kilo) i veckan och gläds över allt som är åt rätt håll, men räkna även med plus ibland. Fortsätt bara framåt när det blir plus, trägen vinner!

Det kommer att stå still då och då oavsett vad du gör, vila i din nya vikt en stund – se på din kropp och vilka förändrar du gjort så långt. Gläds över allt du faktiskt åstadkommit! Ibland behöver man bara komma ikapp sej själv lite och sänka kraven.

Det jag försöker säga, är att allt inte måste gå fort, det kanske tom är bra när vissa saker tar lite tid. Att lära om EN ny vana är svårt, att lära om en helt ny livsstil tar lång tid och kräver en hel del tålamod.

Jag tänker HÄLSA för resten av livet, ett friskare och till och med längre liv. För att hjälpa er på vägen har jag färdiga veckomenyer meduträknade SP HÄR och massor med bra mat HÄR!

Hälsosresan slutar aldrig, den pågår konstant, resten av livet och jag säger inte att det är enkelt, för det är det inte! Men det är värt jobbet!

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook, följ mej på instagram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *