… å lite sorgligt är det när jag berättar om min operation och nästan alla mina tjejkompisar säger ”så nu slipper du stå med benen i kors när du nyser?”  Många har alltså samma problem som jag och lika många har inte sökt hjälp eller är ens medvetna om att hjälpen finns. Jag hoppas verkligen att min öppenhet om detta ska få fler att våga be om hjälp och sedan precis som jag få chansen till ett bekvämare liv. Man ska inte behöva lida i onödan! Man ska inte behöva stå med benen i kors när man nyser. Faktiskt!  🙂

Idag mår jag mycket bättre! Visst gör det ont, men nu kan jag iaf röra benen med vilja istället för att lyfta dem med händerna dit de ska. Alltid nåt. Jag mådde så pass bra när jag vaknade att jag tog en dusch och sedan lät Martin lägga nya förband på mej. Sen drog vi in till stan på blogglunch. Om den ska jag berätta senare, när jag kollat igenom alla bilder och har lite mer tid. Då ska berätta hur glad Pernilla Wahlgren blev när hon fick veta att vi är släkt  🙂

Nu ska jag plåga mej en stund genom att sitta några timmar på en rätt obekväm stol. Man måste ju jobba också… Så vi hörs senare, då får ni veta allt om Blogglunchen!