Efter en lång vecka i Gamleby kom jag då äntligen hem igår. Jag och Senior lämnade Gamleby strax innan 11 och åkte direkt till jobbet. Vi åt lunch med Vännen som var så glad att se oss, härligt att krypa in i hans famn var det oxå  😉
 
Efter lunch var det bara jobb, ända tills vi kom hem strax innan 20.30. Då började det…
 
Junior har ändrat personlighet under hösten, till det sämre… han är otrevlig, egoistisk och har en attityd som vi inte är vana vid här hemma. Han har haft tjej sedan i slutet av Juli och jag vet inte om det är kärleken som gör honom så här eller om det är något annat. Jag har inbillat mej att vi har en bra relation och kan prata om det mesta, men nu är han helt hopplös. Han är 13 år och tycker han äger världen.
 
Han tjatar om allt, vill inte göra si – men måste göra så! Han hoppar över träningar som förut var ett måste och skolan sackar efter. Jag är inte lycklig, kan man väl säga. Just nu tjatar han om att åka iväg till Finland med tjejens familj och jag säger att det får han gärna göra men inte under en skolvecka. Nu ska familjen åka nästa helg och han vill förståss följa med. Grejen är att då har han en tävling och han måste ta ledigt minst en hel skoldag för att kunna följa med – alltså har jag sagt nej. Han HATAR mej!
 
Det första som händer igår är alltså att han börjar tjata om det här, eller ja…. han har tjatat via sms hela veckan. Han kräver att vi ska göra om i hans rum och han är otrevlig, ändå är det jag som är dum när jag säger nej… Allt är alltså mitt fel. Igår sa jag till honom att han är otrevlig och om han inte skärper sej får han inte träffa henne alls. Sen dess har han inte pratat med mej…
 
Så det var väldigt trevlig att komma hem igår… INTE! Idag ska jag ringa tjejens pappa, så får vi se vad han säger. Det får bli avgörande för hur vi ska göra. Tills dess får jag väl ha ont i magen och vara den elaka föräldern. Hur hade Ni gjort?