Jag sköter mej exemplariskt och är helt nitiskt när det gäller vikt och motion just nu. Men det är ju bara tillfälligt, den 4/4 är dagen D – då allt ställs på sin spets. Å jag är skitnervös! Tänk om jag inte når ända fram? Tänk om jag väger för mycket? Tänk om hela operationen ställs in? 19 dagar kvar. Ångest!

På 19 dagar måste jag gå ner minst 1 kg, helst 2 för att vara på den säkra sidan. Det kanske inte låter så mycket, men för mej som snittar ett hekto i veckan när jag är duktig är det som att bestiga Kilimanjaro. Förra veckan tog jag 3 hekto, på morgondagens vägning hoppas jag att de ska bli 7-8 hekto till – men allt beror på sömn, stress, toabesök… just den där sömnen är jag extremt känslig för och stressad är jag ju, precis hur mycket som helst!

Den 4/4 måste jag alltså ha ett BMI på max 25 med kläder, vilket är 60,8 när jag räknar – men 59,9 när tjejen på plastiken räknade. I måndags vägde jag 61,4 UTAN kläder… jag har lite att jobba på alltså. Den där BMI-gränsen är inget jag hittat på själv, det är ett av kraven för att få operationen beviljad. Inget jag kan påverka alltså, men jag ska ändå ringa i veckan och fråga vilken mätning som gäller – den som gjordes i december (som jag klarade) eller den som görs den 4 april. Jag ska också fråga vad som händer om jag väger några hekto för mycket och hur strängt det är. Är det vikten som gäller då, så kommer jag att bli ännu mer stressad och få ännu svårare. Är det mätningen i december som gäller så kan jag slappna av och kommer då förmodligen att rasa i vikt. Så funkar jag…

Men jag kör på! Det här är en kur på en månad och jag satsar allt. Jag är ett skittråkigt sällskap just nu som bara tänker på mat och motion. Jag har bara ett datum och ett mål framför ögonen just nu och det är 4 april. En dag då en stor förändring i mitt liv påbörjas. Dagen då jag får träffa läkaren som ska operera mej och ta bort min E-kupa. Läkaren som ska ge mej chansen till ett rörligare liv med mindre smärta. Jag trodde aldrig att den dagen skulle komma och jag är både överlycklig och livrädd.

Ni följer väl med mej på den läskigaste resa jag gjort? Å håller tummarna för mej på vägningen imorrn. Förra veckan stod det 61,4, jag hoppas det står 60,5 på vågen imorrn, men realisten i mej säger 60,8 UTAN kläder… 19 dagar kvar… Kommer jag att lyckas? HJÄLP!