Jag vet att ni är några som tror/tycker att jag bara glider runt på resor, galor och andra roliga saker. Därför vill jag än en gång poängtera att jag inte alltid går som gäst för att roa mej, utan faktiskt arbetar! Visst är det en förmån att få göra en massa roliga saker, men jag är där för att göra ett jobb både under tiden det pågår och efter. Som på Kristallen i fredags, så här såg det ut från mitt håll – utanför röda mattan och bakom kulisserna.

Kristallen är alla tv-kanalers stora firmafest och en chans för dem alla att träffas. Min uppgift under kvällen var att hjälpa min kompis Camilla som är fotograf. Medan hon fotade alla som gick på röda mattan, skulle jag skriva alla namn i den ordning de kom för att underlätta för Camilla att hitta alla namn när hon redigerar bilderna efteråt. Mitt jobb låter mycket lättare än det är!

Jag har ingen aning om hur många gäster som var inbjudna eller hur många som passerade röda mattan, alla går inte den vägen utan smiter vid sidan om. Men utan att överdriva kan jag nog gissa att det var iaf 300-400 pers som passerade och de flesta kom i klungor om 2-6 personer. Att komma på alla namn och skriva upp dem snabbt som attan innan nästa gäng kommer och eventuellt fråga om namn på de man inte känner igen är inte lätt! Försöka själva genom att se en bild på låt säga tre personer, komma på vilka de är och skriva upp dem (läsligt) på kanske 30 sekunder. Testa! Det är inte så enkelt som det låter.

Röda mattan var lite längre än vanligt, det var många fotografer som ville ha många bilder – vilket underlättade lite och gav mej några sekunder extra. Å andra sidan var det ju massor med gamla vänner och kollegor som gick där och som jag bara var tvungen att hinna krama också. Men jag hann tom ta några egna bilder lite snabbt. Jag stod i slutet av mattan tillsammans med ett par andra som också skulle ta namn samt en fotograf, så vi hjälptes åt så gott det gick. Men det är många mysko noteringar i mina papper som ”Tv4 nyheterna”, ”konstnär”, ”downtonabbey-expert” osv. Så får man googla namnen när man kommer hem  🙂

Medan gästerna fick en fin middag med tillhörande dryck, fick vi gå upp till pressrummet och äta paj och dricka vatten. I pressrummet sitter de allra flesta med varsin dator, äter, skriver och kollar på sändningen på en stor skärm som satts upp provisoriskt. Nyheter ska snabbt ut och nästan alla skriver så fingrarna glöder, jag försökte skriva rent mina anteckningar men gav upp… Idag däremot har vi synkat Camillas bilder med mina anteckningar och hon har kunnat slutföra sitt jobb. Jag trodde inte att jag var till någon nytta alls, men det var jag tydligen ändå otroligt nog. Så jag kanske får följa med fler gånger…

Strax innan tv-sändningen är slut går man i samlad tropp ner till galan för att få bild på alla vinnare, lokalen och minglet efter. ALLA trängs om de bästa bilderna, inte bara fotografer och journalister – utan även gästerna. Att ta gruppbild var helt omöjligt för mej med en liten kamera, en rund scenkant och massor med människor – knappt ens de med stora objektiv och vidvinkel var nöjda. Så jag passade på att ta lite mingelbilder istället och väntade på tillfällen att ta singelbilder på vinnarna istället.

Det myllrade av folk runt Tilde De Paula Eby, så henne fick jag vänta med. När vi sågs på röda mattan sa jag till henne att hon skulle vinna, hon bara tittade på mej och kramade mej hårt. Vi träffades första gången på 90-talet när vi jobbade på en gala för Rädda Barnen och sedan har vi setts lite då och då genom åren. Hon var superproffsig redan då och är ännu proffsigare nu – jag var helt säker på vinst. Hon var så nervös att hon nästan kräktes, men nog sjutton fick jag rätt! När alla andra var färdiga med sina bilder lämnade hon lokalen och då såg jag min chans och fick några riktigt bra och roliga bilder. Hon var så lycklig!

När jag var nöjd letade jag upp Camilla och vi gick därifrån. Jag var hemma strax innan 12 och då hade festen bara börjat… Ni får själva avgöra hur glammigt mitt liv är nu när ni vet hur det ser ut när jag åker iväg på en gala. Visst får jag uppleva miljön och träffa en massa roliga människor, de flesta fd arbetskompisar faktiskt, men det är ett jobb  – det måste man komma ihåg – å gör jag det dåligt är jag körd, både som skribent och gäst. Den här gången var iaf Camilla nöjd, tack och lov  🙂

På instagram @marlenerinda kan du se fler bilder från kvällen och även från allt annat som händer i mitt liv. Mitt lite annorlunda liv…