Det är himla bra när festiligheterna är nära, som nu, på min allmänning. Då kan man lätt hämta det man glömt ta med, hämta fler stolar om fler än man trott dyker upp, nära till toa… och får man för mycket under västen är det bara att rulla hem, eller krypa i värsta fall.
 
För två år sedan räckte inte det för ett par av våra grannar. Trots att det bara var 25 meter hem, så hittade de inte riktigt rätt. Jag och N fick helt sonika leda dem hem… rätt patetiskt kan jag tycka: att inte vuxna människor vet sina gränser. Men det är ju deras problem.
 
Nu är det dax att fixa potatissallad!
Det var väldigt skönt med en liten tupplur och Baileys är glad att matte tog sej tid att mysa lite.