Ny relation när barnen blir vuxna
När man står i småbarnsträsket med kräks på kläderna, nerbajsad och skittrött kan man knappt föreställa sej ”livet efter”. Det där när barnen är stora, flyttar hemifrån och man tom delar en flaska vin med dem. Det finns lixom inte, men den dagen kommer faktiskt 🙂
När barnen är små och beroende av en har man en relation till dem. När de blir äldre och mindre beroende får man en ny slags relation, ibland måste man ligga steget före för att skydda dem för sej själva… de tror ju att de är så stora och förståndiga… sen blir de vuxna och det är dax att släppa taget helt – det är då det riktigt roliga börjar. Tycker iaf jag!
Varje ålder har sin charm, hmmmm… njae… jag tycker nog att 20+ är den bästa om jag får välja. Klart att små bebisar är gulliga och mysiga att sitta med i famnen, och ett samtal med en 6-åring slår rätt mycket. Däremot tycker jag kanske inte att 13-åringar är särskilt charmiga… de doftar knappast hallon och har ett humör som åker bergodalbana. Den där 20+aren däremot gillar jag!
När barnen blir vuxna och särskilt när de flyttat hemifrån skapas en helt ny relation. Det är rätt häftigt att bli bjuden på middag första gången i det nya hemmet faktiskt. Att kunna ringa dem om tjänster och en och annan gentjänst som taxi. Men det häftigaste är ändå samtalen som är på en helt annan nivå, höra hur de argumenterar och tvärsäkert säga emot för att de har fakta på sin sida. Att mina ungar faktiskt är både kloka, pålästa och intresserade av det som händer runt om dem i samhället. Men de största var att killarna godkände Martin och sedan gav bort mej och var vittnen på vår bröllop.
Idag har vi haft förmånen att umgås en hel dag på Gröna Lund med båda sönerna och juniors sambo. Vi har pratat, skrattat och haft det allmänt trevligt. Detta händer inte särskilt ofta hos oss, men när det väl händer är det så mysigt. Mina söner är så otroligt olika, trots att man tycker att man fostrat dem likadant. Jag tror att de tycker olika om nästan allt faktiskt. Det är väldigt fascinerande – hur kunde det bli så?
Imorrn är det Morsdag, men jag sätter större värde på idag än imorgon. För mej betyder ett spontant besök eller telefonsamtal mer än en dag som någon annan bestämt. Jag har ingen aning om de kommer ihåg det ens, det återstår att se. Jag hade min Morsdag idag, alla var samlade. Jag är nöjd.