Senior har blivit med flickvän och allt som det för med sej… jättekul och lite småläskigt. Det är så mycket man måste förbereda honom på och förklara för honom, som man inte behöver med Junior. Han har ju inte riktigt samma utgångsläge lixom.

Så vi tar små steg i taget. Förklarar och pratar om en liten del i taget. När det blir för jobbigt eller intimt byter han samtalsämne. Så har han alltid gjort. Det är hans sätt att sätta punkt och säga att det räcker. Ibland köper jag det, ibland inte. Allt beror på hur mycket jag vill ha sagt och hur mycket han behöver veta direkt.

Att ha tjej blir en nyttig erfarenhet för honom. Att imponera, mogna och ha en vuxen relation med någon utanför familjen av ett annat kön. Det är mycket han behöver veta och lära sej, men vi tar som sagt ett litet steg i taget.

Han har iaf berättat för henne på egen hand att han har adhd och lite vad det är. So far so good…