Igår var det dax att se en av musikalerna jag varit mest nyfiken på den här hösten. Hur sjutton gör man en musikal av Sällskapsresan? En av mina favoritfilmer  🙂

Jag vågar påstå att ALLA i min ålder har sett Sällskapsresan och vet allt om juiceknappen, 4 P, pizzaracer och Peppes Bodega. Många av oss kan nästan varenda replik, men tröttnar ändå inte på att se den om och om igen. Filmen är ca 1 timme och 40 minuter, en musikal brukar vara 2.40… Hur skulle man få ihop allt med alla viktiga detaljer?

Allt börjar förstås i brödrostfabriken. Efter jobbet stöter Stig Helmer ihop med Majsan som ska åka på semester och Stig Helmer bokar spontant en resa till Kanarieöarna över jul. Flygrädd som han är tar han hjälp av en psykolog som skickar med honom ett paket som ska lämnas på en bar och hämtas av ”moster”. Men hans resväska kommer bort, för att inte moster ska vara utan julklapp kommer Stig Helmers nya kompis Ole på att de kan göra ett nytt paket och lämna på baren. Ni vet ju hur det går, detta var bara för att fräscha upp er lite  🙂

Anders ”Ankan” Johansson är otroligt lik Lasse Åbergs Stig Helmer! Han har samma kroppsform, samma tafatthet och samma hållning. Man kunde inte hittat någon bättre! Hans-Erik Dyvik Husby som spelar norrmannen Ole var en trevlig överraskning. Vilken utstrålning! Den enda som är med från filmen är Sven Melander och som hans kompis ser vi Tomas Bolme. Castingen är som vanligt perfekt när Vicky von der Lancken är inblandad, så är det bara!

Å visst är alla viktiga moment med! Man gör lite långbänk av Gubbarnas letande efter Peppes Bodega, det kunde kortas en del. Men i övrigt så tycker jag att allt är lagom avvägt, lagom förändrat och precis så där småputtrigt som det ska vara. Man känner igen sej, vet vad som ska komma i nästa scen och skratten sitter där de brukar. Det är väl egentligen bara sångnumren som är nya, dem har vi ju inte hört förut – men nog märks det att Bengt Palmers varit inblandad och behållit nyanserna från filmmusiken.

Det är såklart en nostalgitripp att se den gamla filmen som musikal. Trots att man vet exakt allt om handling och repliker så är det en föreställning som man roas av. Det känns inte som gammal skåpmat, utan är roligt att se hur man gjort musikal av filmen. Så visst är den värd att se! Men se gärna filmen några dagar innan, så ni har den fräsch i minnet.

Utan att säga för mycket, så finns där ändå en och annan nyhet i musikalen. Kolla in juiceknappen… och vänta bara och se vilka Berra och hans kompis får lift med till Grisfesten… mer än så säger jag inte. Se den bara  🙂