Sova ensam…

Sova ensam…

Vännen är på konferens med övernattning och kommer inte hem förrän imorrn. Ganska skönt egentligen att killarna och jag får prata ut ordentligt om allt som varit under de senaste tre månaderna. Jag frågade bla om det är skönt att vara tillbaka där vi var förut; att vara bara vi tre alltså. Det entydiga svaret var NÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!
 
Junior har varit på tävlingar hela dagen och det första han frågade när han kom hem ikväll var: Var är XXX? När kommer han hem??? Så nog är Vännen både accepterad och omtyckt alltid  😉  Killarna vill inte alls ha tillbaka den tid då det bara var vi tre, de tycker det är bättre med Vännen här – så är det bara och tur är väl det!
 
Baileys ligger i Vännens säng och sover. Han tror nog att han ska få sällskap snart och kunna ligga rygg i rygg med Vännen. Men han förblir nog ensam inatt… stackarn. Jag kan tycka det är rätt skönt att sov ensam, men har vant mej vid att sova på Vännens arm hela nätterna. Fattar inte hur han klarar det utan att drabbas av blodförlust…. Inatt vill jag inte alls sova ensam, jag vill ha honom här! Han ska värma min säng och erbjuda mej sin arm och jag ska sova gott på den hela natten och sen väcka honom med en puss på munnen. Men så blir det alltså inte… jag får minsann sova själv, medan han är på god middag med trevliga människor. Det unnar jag honom, även om det är tråkigt.
 
Så det är väl bara att krypa till sängs, så det är över fortare…?
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *