För mej är hälsan det viktigaste av allt! Men det har ni nog förstått  🙂

Att må bra, att kroppen gör det man ber den om, att man känner sej stark och faktiskt även snygg gör att man klarar motgångar och dåliga dagar lite bättre. Å jag har ju en del dåliga dagar pga av min kroniska värk, men jag tror att de hade varit fler om jag tex vägt mer, rört mej mindre och inte tagit hand om mej.

Jag tycker väl inte att det är jättekul att träna, men jag gillar att springa. Idag var jag inbjuden av Röhnisch till en föreläsning med Marika Török från Team Snabbare. Marika är PT och särskilt intresserad av tekniken kring löpningen och hur kroppen fungerar. Precis allt det som jag vill veta och lära mej mer om alltså. En perfekt frukost!

Marika skrev upp bokstäverna K A L A S på tavlan och beskrev varje bokstav för sej och vad den har med löpning att göra. K – KNÄ. Hur gör ni med knäna när ni springer? Är de stela? Böjer ni mycket eller gör ni som när ni går? Vi fick testa att på stället göra små övningar så gott det går på liten yta och nog sjutton springer man lättare när man faktiskt böjer på knäna. Så det ska jag komma ihåg när jag väl får börja träna på riktigt igen. Jag springer med ganska lite böj.

A – ARMAR. Vad gör ni med dom då? Fladdrar de lite hur som helst eller spänner ni dem? Ställ dej rakt upp och ner med armarna hängande och vinkla tummarna inåt så mycket det går. Sen vinklar ni tummarna utåt istället så mycket det går och känner skillnaden. Det blir väldigt mycket lättare att andas va? Om man sedan dessutom böjer armbågen och pendlar rejält med armarna så går det lixom inte att bara smålunka. Genom att röra på armarna blir det lättare att springa, konstigt nog… Tänk er att ni springer med en bricka med kristallglas i varje handflata, då har ni rätt vinkel. Håll armarna nära kroppen.

L – Lodlinje/lutning. Här kommer höften in i bilden. Höften och låret är det som hjälper oss framåt. Nu kommer jag inte riktigt ihåg vad Marika sa mer än att vi måste ha en tränad höftböj, den gillar inte all vår tid vi datorn. Å det gör inte häcken heller! Muskler som inte används förtvinar och vi behöver muskler i rumpan för att klara av vårt liv. Så vi fick se ett par strechövningar och blev uppmanade att göra utfall, bäckenträning och knipa runt kontokort… jojo! Alltså: ta ett fiktivt kontokort och stoppa in mellan skinkorna och ut och spring! Dessutom ska vi sträcka på oss, så upp med blicken och ut med tuttarna. Lutar man framåt så putar rumpan och då blir det helt fel löpställning, så håller er upprätta.

A – Avslappning. Ni har sett de där bilderna på atleter i slowmotionen va? Där ansiktet ser helt förvridet ut. De slappnar av i hela kroppen förutom musklerna de använder just precis då, annars går det onödig energi. Dit ska vi alltså också komma. Slappna av i kroppen i övrigt, använd bara ben och armar. Man springer ju inte med ansiktet…

S – den bokstaven är lite överkurs och handlar om Svanskotan. Genom att använda bäcken och svanskota kan man vinna hundradelar, men där är jag inte riktigt än kan man väl säga… så den bokstaven hoppar jag över.

Man ska alltså ha ett kontokort mellan skinkorna, silverbrickor med champagne i bägge händerna,  lyfta knäna ordentligt och gärna hålla en takt av 180 bpm. Då springer man som man ska! Samtidigt ska man pendla med armarna så champagnen flyger, för då springer man ännu snabbare. Plättlätt alltså!

Jag är nu väldigt sugen på att ge mej ut och testa, men måste ju få ok från läkaren först. Men jag passade på att köpa mej ett par kompressionstights och en ny sportbehå när jag ändå var i butiken och vi fick lite rabatt på inköpet. Ser ni va lite jag ser ut??? 

Jag är bra sugen på att ta en egen lektion med Marika för att kolla in mitt löpsteg och förbättra det, men det får vänta tills pengarna trillar in igen. Tills dess får jag följa hennes råd och göra så gott jag kan. Och hon finns bara ett mail bort om jag behöver tips och råd. Ska bli väldigt spännande att se om det blir någon skillnad.

Tack Röhnisch och Marika för en väldigt god och intressant frukost. Den bästa i år tror jag. Jag har säkert fått ett och annat om bakfoten och missat hälften, men då hoppas jag att någon läser detta och korrigerar  🙂

Jag springer ju runt på en del event, pressvisningar, premiärer och andra kul grejer. Då måste man ha kläder på sej, självklart… hur skulle det se ut annars?

Oftast har jag numera ganska lätt att välja kläder. Nu kan jag ha det mesta utan att det sitter som ett korvskinn och det mesta ser helt ok ut. Förr var det värre… kläder fanns det, men jag trivdes inte i nästan nåt.

Man ska ju gärna vara snyggt klädd och gärna ha något som är något sånär i tiden. Den lilla svarta är ju klassisk och kan användas när som helst, hur ofta som helst. Eller? Hur ofta är det egentligen ok att ha en och samma klänning? Måste det gå en viss tid mellan tillfällena? Eller beror det på vilket plagget är? Just den lilla svarta verkar ju vara ok att använda hur ofta som helst, medan tex en röd klännig som sticker ut lite måste hänga till sej lite mellan bjudningarna. Har jag rätt eller fel?

Ikväll blev vi hastigt och lusigt inbjudna till premiären av Hallonbåtsflyktingen på Rigoletto och nu måste jag alltså bestämma vilka kläder jag ska ha. Om två timmar ska jag vara där… Jag tycker den lilla svarta är tråkig… men det känns som alla andra klänningar har använts för ofta. Så nu börjar den stora garderobsinventeringen! Wish me luck…

Hörs imorrn!!!

Igår fick jag nys om Nelly.com som hade klänningar för 100 kr styck. Gick nyfiket in där och gick fullständigt bananaz när jag plötsligen kom på att jag numera kan ha precis vilka klänningar som helst! Nu spelar det ju ingen roll hur de ser ut i ryggen eller att behå-band ska döljas, det är ju fritt att välja numera  🙂

Efter operationen har jag ju inte ens ett behov av att ha behå, om jag inte vill. Men jag kan också ha precis vilken behå jag vill, om jag vill ha en. Å det vill jag nog, det känns väldigt konstigt att inte ha nån…

Så jag shoppade loss kan man väl säga. Det blev klänningar med brottarrygg, axelbandslöst och en massa annat. Dessutom fanns det en massa smycken till väldigt bra pris, så det blev lite sånt också. Så nu är jag snart både klädd och blingad. Jag kanske inte behövde så där himla mycket nytt av just de här grejerna, det jag behövde var egentligen nya koftor… men det hittade jag inte och då råkade det bli lite annat istället.

Så nu blir det väldigt spännande att få hem kläderna. Hur ser jag ut med bar rygg? Har jag en rygg att visa överhuvudtaget? Det kanske inte är bara magen som behöver tränas… Det återstår att se…

Fyra veckor var jag tvungen att vila efter operationen, SEN skulle jag kunna börja träna lite smått igen. Ingen löpning, men iaf lite magövningar och lättare träning för att påbörja resan mot en starkare och smidigare kropp. Som jag har längtat!

Å va händer då? Jo, med ett par dagar kvar av vilan så flyttar det in en kaktus i halsen! Nog har jag känt att det varit på g, men jag trodde att jag skulle kunna tänka bort det om jag inte lät känslan ta över… HA! I morse vaknade jag med rejält ont i halsen, lock för örat och totalt sänkt. Det var bara att inse läget, ta en alvedon, esberitox och c-vitaminfrukost och sen krypa i myskläderna och ligga lågt hela dagen. Nog för att jag sover middag ganska ofta, men inte 3-4 timmar… det gjorde jag idag. Jag kunde inte hålla ögonen öppna till slut, så det var nog lite feber inblandat också. Men tar man tempen och den visar nåt så är man ju sjuk på riktigt, så det passar jag mej för  🙂

Jag blir sååå frustrerad! Jag hade verkligen siktet inställt på fredag. DÅ skulle jag köra igång igen. Nu får vi se hur långdraget det här blir. Jag har lugnt ända tills på torsdagkväll, så det finns gott om tid att vila. Så nu hoppas jag att det här är en lättare förkylning som går över snabbt. Så att jag till helgen kan köra igång med övningar jag fått av Leila som ska göra susen för magen. Den där magen som inte fanns för fyra veckor sedan, påstår jag… Martin säger något annat…

Att jag skulle bli en sån person som bara längtar efter att få köra igång och känna träningsvärk trodde jag aldrig. Men nu är det faktiskt så!