Browsed by
Etikett: Gambia

Nyår i Gambia

Nyår i Gambia

Tiden bara flyger iväg. Vi har redan varit här nästan en vecka och ändå har jag knappt hunnit berätta något för er. Ni som hänger med på instagram (@marlenerinda) vet på ett ungefär vad vi har pysslat med 🙂

Jag tänkte berätta mer om våra dagar i ett annat inlägg, här tänker jag berätta om vårt nyårsfirande. Det brukar inte vara så komplicera när man firar nyår i Afrika, oavsett var man är. Det dukas upp en massa mat och man klär upp sej lite, thats it. I de flesta afrikanska länder är fyrverkerier förbjudna eller helt enkelt något man inte använder, så har det varit även i Gambia förr och jag trodde det var så nu med.

Vi följde dukningen och förberedelserna under hela dagen, på säkert avstånd från solstolen. Martin var lite taskig i magen, så vi höll oss i närheten av vårt rum större delen av dagen men lyckades ta oss ut på en liten promenad trots allt. Varefter dagen gick såg vi hur dukningen blev finare och finare och hur hela trädgården på hotellet pyntades. Strax innan middagen gick vi ner till stranden för att titta på solnedgången. OJ! Vilken solnedgång nyårsafton bjöd på. Himlen var alldeles rosa. Helt magiskt. Kl 7.30 var det dax att sätta sej till bords, då hade jag fått tillåtelse att fota maten innan gästerna stormade in.

Hotellet dukade upp med mängder av skaldjur, fisk av olika slag, helstekt spädgris, grillade grönsaker, efterrätter i långa banor och en massa annat. Jag kom bara till skaldjuren, som vanligt… tigerräkorna och hummern var helt fantastiska! Jag åt mej rejält mätt, men inte proppmätt. Som alltid när jag ser stora mängder mat, särskilt i Gambia, så får jag lite dåligt samvete. All den maten skulle kunna mätta hela vår by i typ en månad… Tänk att få bjuda in dem, ge Smile och hans familj chansen att duscha i rinnande varmt vatten, sova i mjuka sängar och äta all den maten. Vilken dröm!

Apropå Smile, honom mötte vi upp efter middagen. Vi hade plockat ut en del av vår packning och lagt i en separat väska. Det var lite kläder och hygienartiklar, samt lite pengar. Så träffades vi vid restaurangen som vi brukar hänga på, i närheten av hantverksmarknaden där han jobbade förut. Det är väldigt svårt att se en svart man när det är mörkt, men Smile såg oss och blev så glad när han hittade oss. Vi sågs bara en väldigt kort stund. Han jobbar i byn och hade enbart åkt ner för vår skull, nu skulle han övernatta någonstans innan han åkte tillbaka. Eftersom han inte visste var han skulle sova och det var nyår, så kom vi överens om att han skulle få sin nya telefon när vi kommer till byn. Risken var för stor att han annars skulle bli av med den. Så när vi träffas nästa gång ska han få en telefon som fungerar helt och hållet igen, hans nuvarande fick han av oss för tre år sedan. Den funkar sådär…

Smile gick med oss till vårt hotell och vi sa bye bye. Vi gick tillbaka till festen lagom till 12-slaget medan Smile började ta sej hem mot byn igen. Förr har vi bara skålat och sen har det inte varit något mer med det, inga fyrverkerier – bara något mysigt bål på stranden. Men nu var det faktiskt fyrverkerier! Jag har inget emot det så länge de fyras av kl 12 och inte i flera månade runt nyår. Här höll det på i kanske 5 minuter, sen var det klart! Alldeles lagom tycker jag. Det var inte ens vårt hotell som sköt, utan ett i närheten.

Vi gick in på rummet ganska direkt efter 12-slaget, men sova kunde vi inte. Vårt rum vetter nämligen mot poolen där festen pågick för fullt… det tog till drygt 1 innan det blev hyfsat tyst. Å kl 07.19 på morgonen dagen efter hörde jag hur någon bankade på våra grannars dörr och frågade på engelska om de var vakna. Så det blev en rätt kort natt.

Jag gillar att fira nyår i värmen. Det är uppsluppet, prestigelöst, vänligt och varmt! Man kan ha kortärmat och gå barfota och mysa på stranden mitt i natten. Jag är så gjord för sommar året om! Love it!

Tamala Beach – Vilket hotell!

Tamala Beach – Vilket hotell!

Vi bor gärna enkelt, så länge det är rent och trevlig personal. Men visst kan det väl vara härligt att få något alldeles extra? I alla fall en gång i livet… idag kollade vi in ett sprillans nytt hotell som skulle vara rätt coolt att bo på faktiskt.

Här i Gambia finns en mängd olika varianter på hotell. Allt från små guest house till större anläggningar med det mesta, men ett hotell för enbart vuxna med extra allt har vad jag vet inte funnits förut. Men ska man bygga ett sånt ställe här, så krävs fingertoppskänsla – det måste bli rätt. Gambia är så speciellt att man inte kan klämma in precis vad som helst, det måste passa in.

Häromdagen fick vi chansen att bli rundvisade på sprillans nya Tamala Beach av Vingresors representant som just nu jobbar febrilt med att få allt färdigt. Hotellet öppnade för bara två veckor sedan och har tagit emot sina allra första gäster. Mellan våra hotell är det max 500 meter, så det var bara att sparka av sej flipflopsen och knata iväg längst stranden. Vi möttes av ett området med full aktivitet, det jobbas precis överallt för att fixa alla detaljer. En vakt på området hjälpte oss att träffa Elsebeth (tror jag den supertrevliga kvinnan hette) som visade oss runt området, ett par olika rum och berättade om hela byggnadsprocessen.

Vilket ställe! Allt är väldigt avskalat, inte en massa smågrejer eller krimskrams. Designen är enkel, mycket betong och inhemsk inredning. Det som är speciellt med hotellet är rummen med direktaccess till egen pool. Så coolt! Hela området andas lugn och lyx, ändå är inte priset superhögt. Hotellet är för vuxna och solsängarna är för två. Hit är det meningen att par ska komma för att ha en riktigt härlig semester.

Alla rum är likadana, det finns inga sviter eller enkelrum. Man bygger för fullt på en SPA-del och ett gym. På stranden finns hängmattor och saccosäckar, supermysigt! Men som sagt, hotellet är helt nytt så det är mycket som inte är helt färdigt – som en del rum och delar av trädgården. Men inom någon månad ska allt stå färdigt och då har man allt!

Jag är ingen särskilt lyxig människa, men på Sunprime Tamala Beach kan jag absolut tänka mej att bo. Just för att det var så otroligt lugnt och personalen var verkligen supertrevlig. Så nästa gång vi åker hit kanske vi hamnar där, det skulle vara heeeelt ok!

Äntligen här!

Äntligen här!

Äntligen är vi framme i landet som stal mitt hjärta för 28 år sedan. Gambia – the smiling coast of Africa.

Jag vet inte hur många resor till blivit, men de flesta har alltid varit mer eller mindre försenade. Igår landade vi nästa på minuten enligt tidtabell, kors i taket!

Allt gick väldigt smidigt trots vårt ganska stora och tunga bagage. Det såg ut som vi skulle flytta när vi tog oss fram med alla stora väskor. Det var så skönt att lämna ifrån sej allt i incheckningen på Arlanda, men sen skulle vi ju ta dem från flygplatsen i Gambia…

Bagageutlämningen på Yundum Airport är något alldeles extra. Ankomsthallen är ganska liten och igår kom fyra plan samtidigt. Som tjejen i incheckningen sa ”alla som reser till Gambia har övervikt” och så är det! Man vill ju bidra med det man kan till ett fattigt land. Förra gången vi var här var alla bagagevagnar utom en trasiga, med en enda vagn skulle man alltså lasta av ett helt flygplan. Den här gången var nog vagnarna hela, men det tog ändå en drygt timme innan vi samlat ihop alla väskor. Å då ska man gå igenom ytterligare en säkerhetskontroll och röntga allt bagage igen!

Vår vän Nathalie väntade på oss och körde oss till Sunset Beach Hotel. Så himla skönt att köra direkt och komma före de andra gästerna från flyget som tog transfern som vi brukat göra. Vi kommer alltid ta skjuts (alt taxi) i fortsättningen!

När vi installerat oss körde Nathalie oss till hotellet hon jobbade på förr för att fixa kontantkort till telefonen. Vi har alltid en extra telefon med oss som vi har som hotspot, det funkar jättebra!

Sen åkte Nathalie hem till sitt och vi tog en lång och skön promenad på stranden. Vår strand! Det är bland det bästa jag vet att gå barfota på stranden, leta snäckor och lyssna på vågorna. Så avkopplande. Nästan meditativt.

Sen var det dax att fixa till sej och äta middag. De senaste tre åren har vi tagit all inklusive eftersom det är så himla smidigt och man slipper fundera på vart man ska äta varje kväll. Oftast är det bra mat, bra kvalitet och ett bra utbud – så var det här också. Sen dök vi i säng! Så trötta!

Men först tog jag självklart semesterns första bilder av solnedgången. Samma hav som började förra året, men ett annat land och en annan strand.

Häng med på instagram @marlenerinda

Here we come Gambia!

Here we come Gambia!

Äntligen är vi på väg! När vi bokade var det mååånga dagar kvar, men tiden går så herrejösses fort att det bara sagt swoosch och de senaste dagarna har knappt ens existerat. Ikväll är vi äntligen på vår varma strand i Gambia.

Julen passerade relativt obemärkt förbi, ett enkelt firande med mina föräldrar och barn några timmar. Sedan åkte vi åt varsitt håll, vi hem för att städa bort julen och packa. Allt julpynt åkte tillbaka ner i källaren och med ens känns huset så himla stort!

Juldagen gick åt till att städa, packa och förbereda. Annandag Jul kom jag äntligen iväg och tränade igen och sedan var det teater med Junior och hans sambo. Vi såg Nötknäpparen på Subtopia här i Botkyrka, vi har sett den förr och nu tyckte vi att ungdomarna skulle få lite kultur i sej. Tack o lov så gillade dem det, mycket!

Igår handlade vi det sista, fick ihop packningen och kunde till slut stänga väskorna. Pälsbollen kördes till mina föräldrar och pussades hejdå, och vi åkte till Arlanda för att checka in på Best Western Park inn Hotel. Det är så otroligt skönt att vara på plats i god tid och då är en hotellnatt ett väldigt bra alternativ, särskilt när man ska checka in vid 4 och planet går 6. Då blir det iaf några timmars sömn, och bilen står säkert när man är borta.

Så efter typ 4-5 timmars sömn var vi uppe innan tuppen. Planet landar i Gambia 14.30 lokal tid, 15.30 svensk tid. Då hoppas vi att Nathalie står och väntar på oss för att köra oss till Sunset Beach Hotel i Kotu. OM vi är på tid alltså…

Äntligen får vi sol och värme igen. Det ska vara runt 33-34 grader varmt på dagarna, det kan låta varmt men med vinden från Atlanten blir det alldeles perfekt. Det kommer bilder på instagram så fort vi är på plats, häng med @marlenerinda

Bara två veckor kvar!!!

Bara två veckor kvar!!!

Herregud så fort tiden går!!! Vi bokade resan till Gambia när det var typ 140 dagar kvar och nu är det bara 15. Om två veckor skall väskorna vara packade, hemmet städat och vi ska vara på väg till hotellet på Arlanda.

Japp, så är det och det kommer bli jättehärligt förstås, men det är ju så jäkla mycket som ska hinnas innan dess. Ni vet ju hur jag alltid känner att jag ligger efter med ungefär allt. Men nu ser jag faktiskt ljuset  🙂

Jag är ikapp med nästan alla höstens texter, en del har legat ända sedan i augusti faktiskt. Det är lite skämskudde på den… Men nu är det mesta klart, nu ska jag bara skriva så mycket jag kan i förväg och tidsinställa för semestern. Alla recept är iaf inlagda tom mitten av januari, så jag ska inte behöva ta upp datorn särskilt mycket faktiskt.

Jag vet ju att det alltid blir en del jobb även på semestern, så är det både att vara egen företagare och sk influencer. Oavsett var jag är så ska det ändå ut bilder på sociala medier, så är det. Å det är inget jag ser som ett bekymmer, mina semesterkontor brukar vara jättefina, men jag vill gärna ha så mycket som möjligt förberett innan och allt ska vara färdigt och undanjobbat hemma. Särskilt när det är nytt år.

Jag är en bit på väg och det känns sååå bra! Igår har jag sista bokade grejerna, så from nu har jag inte en enda grej som jag behöver göra, mer än att komma ikapp med allt. Två veckor med bara skriva, städa och packa. Det ska jag nog fixa!

Men jag brukar har kommit ganska långt med packningen vid den här tiden, i vanliga fall. Särskilt när vi ska åka till Gambia och ha med en massa grejer. I år har jag bara öst ner kläder och smågrejer i väskorna vi fick sponsrade från Cavalet. Dem måste jag gå igenom igen, allt ska inte med. Våra egna grejer är inte så trixiga, det är allt annat som tar lite tid. Vi kommer att ha 100 kg bagage, det blir några väskor…

Men det löser sej! Jag ligger bra till  🙂

Bra att veta -första gången i Gambia

Bra att veta -första gången i Gambia

Äntligen ökar turisterna i Gambia igen! Efter Ebola (inte i Gambia) och byte av president har turismen i Gambia minskat, men nu är allt lugnt och stabilt och nu ökar turistmängden igen. Så pass att man satt in större flyg!

Turismen betyder allt för ett så litet land som Gambia. Det är i vissa fall helt avgörande för att familjer ska överleva. Fler turister betyder att många åker för första gången. Då finns det några grejer som kan vara bra att veta. Jag hoppas kunna ge lite tips och råd inför din första resan till Gambia, jag har varit där massor med gånger och tom bott där.

För det första så är det ett alldeles underbart land, GRATTIS till att ha bokat en resa till ett av världens minsta länder. Dock kommer du att få en mängd fördomar kastade mot dej när du berättar för andra att du ska åka till lilla Gambia. Särskilt om du är kvinna och singel. Du kommer förmodligen att få menande leenden och frågor om du ska åka dit för att skaffa dej en man. Det är en av alla fördomar som finns om Gambia, att alla ensamma vita kvinnor skulle åka dit för att hitta en svart man. Så är det inte! Den som påstår det har med största sannolikhet aldrig vart där.

Du kommer också att få höra att det är farligt. Varför vet man däremot inte, bara att det ”väl är så i Afrika”. Ytterligare en fördom utan grund, Gambia är INTE farligt. Jag känner mej säkrare där än i Stockholm, oavsett om det är dag eller natt.

Då är vi igenom de tråkiga fördomarna och kan åka iväg. Åker man första gången är det enklast och oftast även billigast att åka med Ving. Jag rekommenderar att lägga till för transfer och att gå på välkomstmötet. Gambia är annorlunda, så är det, och det är bra att få all information man kan faktiskt. Under transfern får man ett kuvert med karta och andra bra-å-ha-grejer. Håll i väskorna hårt när du kommer ut ur flygterminalen, annars har du 10 pers som ska hjälpa dej. Detta är första gången du får öva på att säga nej, vänligt men bestämt. På välkomstmötet får man veta allt om Vings utflykter, det kan man ju kolla upp redan hemma – men där brukar även vara någon från Gambiagruppen och man får hjälp att fixa kontantkort till telefonen om man behöver det.

Det kan vara bra att veta att internet är rätt uselt i hela landet. Vi har alltid med oss en gammal mobil som vi köper ett kontaktkort till och laddar med massor med datamängd så vi kan ha den som hotspot hela resan. På så sätt kan man ha kontakt med dem där hemma, kolla internet osv. När det gäller pengar är det enklast att ha med svenska pengar och växla i någon växlingsbutik brevid hotellet. Behöver du ge dricks innan du växlat, så funkar en svensk 20-lapp helt ok.

När jag kom till Gambia första gången på 80-talet var det huvudsakliga turiststråket i Bakau. För kanske tio år sedan hade turismen flyttat till Fajara/Kotu och nu är det närmare Kololi. Det kan vara bra att veta när man ska välja hotell. Det händer inte mycket alls längre i Bakau, är hyfsat lugnt i Kotu och party i Kololi. Enkelt sagt alltså.

Kom alltid ihåg att Gambia är beroende av turister! Turistsäsongen är mellan oktober och april ungefär och under den tiden ska man tjäna ihop inkomst till resten av året. Kom alltid ihåg det! Du som turist är nämligen superintressant! Du ÄR inkomst!

Direkt när du kommer utanför hotellet så kommer det att komma fram människor till dej. Främst män i olika åldrar som vill vara din guide. De är alltid glada och pratsugna. De vill hälsa genom att ta dej i handen, höra vad du heter och vad du kommer ifrån. De vill skapa kontakt, för att (oftast) tjäna pengar – men de vill inget ont och är inte farliga. Bara lite lätt påträngande kan man tycka. Särskilt när det händer 25 gånger om dagen… MEN det är faktiskt bara att vänligt men bestämt säga Hej tillbaka, Nej Tack och att man gärna vill gå ifred. Enklast är att säga att man varit i Gambia förr och redan har en kontakt. Alla känner Limbo och Hasse, använd deras namn och använd dem sedan gärna som guider om ni behöver. De är våra vänner och pålitliga killar, men det finns många många fler.

Jag går ofta ensam och får vara ifred, alla känner mej. Men ett knep jag kan använda mej av är att gå en bit ut i vattnet om jag vill gå på stranden, där får jag oftast vara helt ensam. Eller ha hörlurar, men de kan vara avstängda – det syns ju inte  🙂

Det kan vara påfrestande att alltid vara påpassad och att alltid ha någon som vill prata med en, och det är då du måste komma ihåg att du är deras levebröd. Säg nej, vänligt och bestämt. Igen och igen. Efter några dagar upphör detta, det går snabbare om de vet och ser att du har en gambisk kontakt och vänner i landet.

Våga lämna hotellet! Om du tillbringar hela semestern inne på hotellet har du inte varit i Gambia och du har missat precis hela upplevelsen. Visst finns det roliga och exotiska apor inne på hotellet, men det är utanför du har det genuina livet. Gambia är platt och lätt att ta sej fram med fötterna. Det tar kanske 45 minuter att gå från Kotu till Bakau och ungefär lika länge mellan Kotu och Kololi. Du kan gå längst stranden till Kololi, det kan du inte till Bakau – gamla presidentens hus och en massa sten ligger i vägen.

Alla de här killarna som vill prata med dej kan hjälpa dej med taxi för en dag för att besöka tex Banjul, Bakau och krokodilerna. Det finns även registrerade guider som är speciellt utbildade för detta, jag har inte testat dem så jag vet egentligen inte hur de är. Det finns folk överallt som känner någon som känner någon, alla kan hjälpa dej med precis vad du vill. När det gäller taxi så är det bara de gröna som får åka ner till hotellen, det kan vara bra att veta.

Självklart ska du se dej runt och göra en och annan utflykt! Vi tar gärna båten till Juffureh där Kunta Kinte föddes och togs till fånga. På vägen dit eller därifrån kan man även besöka Kuna Kinte Island, som förr hette St James, dit slavarna fördes innan de skeppades till övriga världen. Det är en intressant utflykt och en viktig historia som måste bevaras. Det blir en heldag och brukar vara något att minnas för resten av livet. Vi tar gärna en dag på floden när vi bara tar det lugnt, fiskar och solar. Gambiafloden har gott om fisk, så alla brukar få napp. Har man tid är det en upplevelse att åka båt hela vägen upp till Georgetown och ligga kvar där någon natt. Har man tur kan man se flodhästar och delfiner på vägen.

Många frågar om SOS Barnbyar och om man kan besöka dem. Man är inte lika pigg på besök i barnbyarna längre och de får väldigt många gåvor – så försök att besöka en familj eller by utanför turistområdet istället. Du kommer garanterat att få kontakt med någon ur personalen på hotellet eller taxichaufför som förmodligen har sin familj på landsbygden. Be att få se hur de bor och lever, det brukar vara ett välkommet inslag. Köp med en säck ris eller en dunk olja på vägen som tack. Eller varför inte myggnät, de kostar runt 80 kr och räddar liv. Allt är faktiskt välkommet; fotbollar, ballonger, reflexer, tandborstar, små leksaker utan batteri, kläder, smink, nagellack, skrivböcker, pennor… allt!

Våga ta kontakt. Våga gå utanför din sk komfortzon. Var inte så jäkla svensk  🙂

Gambia är alldeles fantastiskt! Särskilt när man vågar ta del av det genuina Gambia och för att kunna det måste man ta sej utanför hotellet och släppa in nya människor inpå livet. Gambia är inte bara varmt i klimatet utan även när det gäller vänner. Här bryr man sej på riktigt. Visst vill man tjäna pengar, men man märker snart att vänligheten är genuin och inte enbart beror på pengar.

Ha ett öppet sinne och släpp in. Gör du det, så kan jag lova dej en alldeles fantastiskt semester och vänner för livet. Då kommer du att vilja åka tillbaka, Gambia kommer att bli ett behov. Vi är många som ”bara åkt till Afrika på semester” och kommit hem helt förändrade. Gambia är fattigt, våra vänner har bara fyra väggar och i bästa fall ett mål mat om dagen. Men de har något som vi inte har – genuin livsglädje! Å det måste vi lära oss av.

Detta är alltså mina bästa tips för dej som besöker Gambia första gången (andra gången vet du vad som gäller):

  • Blunda för alla fördomar och bilda dej en egen uppfattning på plats.
  • Åk med Ving, ta deras transfer och gå på välkomstmötet.
  • Ta med svenska pengar, växla på plats.
  • Ha tålamod, du kommer få säga hej och nej tack minst 25 gånger per dag.
  • Lämna hotellet, besök en familj på landsbygden.
  • NJUT!

Ha en alldeles fantastisk resa, så hoppas jag (och tror) att du ska bli lika förälskad som jag i landet. Njut av god mat, härliga människor, underbart klimat och långa stränder. Kolla gärna in mej på instagram @marlenerinda vi åker om några veckor och du kan följa med på äventyret.

Du behövs – i Gambia kan du göra skillnad! På riktigt!

 

40 dagar kvar!

40 dagar kvar!

Oj, va tiden går snabbt! Nu är det bara 40 dagar kvar tills jag får återse mitt kära Gambia och höra aporna tjattra i träden igen. De enda negativa med det är att vi hade sista betalningsdag igår och blev många tusenlappar fattigare… med det visste vi ju  🙂

Jag har jagat några grejer under året för att slippa stå där i sista minuten med allt. Kläder och leksaker har vi kvar sedan sist och mat köper vi på vägen till byn. Allt är alltså klart för vårt besök i byn, även om jag fortfarande hoppas få tag i två mobiler – jag skulle behöva en var till Smile och vår taxikille Limbo. Får nog ta mej i kragen och höra av mej till Tele2 mfl. Går det så går det.

Jag har efterlyst resväskor att ta med extra bagage i och som är ok att lämna kvar i byn, dit grejerna ska. Detta ordnade sej kanonbra, då Cavalet skickade några rejäla väskor som vi fick av dem. Jag bad om begagnade väskor, skyltex som kanske var repiga och inte kulle kunna säljas och det var precis det jag fick! Hur bra som helst ju! Tack Cavalet för hjälpen!

Säsongen har kommit igång ordentligt i landet igen och det verkar lugnare bland befolkningen än förra året. Förra säsongen var den första med ny president och demokrati, mycket var nytt, nya lagar och regler. När ett land går från diktatur till demokrati brukar det bli lite stökigt ett tag, men detta verkar alltså vara bättre nu. Ska bli spännande att komma dit bara pga detta faktiskt. Kommer jag att känna eller se någon skillnad?

De knappt sex veckorna som återstår till avresan kommer mest att gå till att skriva texter och fylla Du i Fokus. Vi sprutar ur oss texter och recept just nu. Jag vill ha det mesta klart dit, så jag bara behöver ta upp datorn och blogga lite då och då när jag känner för det. Det var så himla skönt på Kap Verde att ha allt gjort i förväg och verkligen ha semester. Hela december är hyfsat lugn, så jag ska nog hinna en hel del. Alla matsedlar här på bloggen ska också in. Jag har några veckor kvar…

Två veckor i mitt favoritland, bara Martin och jag. Sol och värme, barfota i sanden och lata dagar – härligt! 40 dagar kvar. De kommer att gå snabbt, men det är mycket som ska hinnas hinnas! Guuud som jag längtar!

 

Varför ska man åka till Gambia?

Varför ska man åka till Gambia?

En del är lite skeptiska till Afrika och att resa till olika platser och länder i Afrika. De som är skeptiska har med 99% säkerhet aldrig vart där. Det jag har märkt är nämligen att har man en gång besökt den afrikanska kontinenten så kommer man tillbaka. Varför? Varför inte!

Jag älskar i stort sett hela Afrika, men det är Gambia som stulit mitt hjärta. Det var där jag bodde som 20-åring och alltid återvänder till. Gambia är Västafrikas minsta land, bara 11 000 kvm stort, som Småland ungefär, har jag för mej. Det ligger på bägge sidorna om Gambiafloden, inuti Senegal. Det är alltså ett land i landet kan man säga, men med egen flagga och eget styre. Det har varit en engelsk koloni, vilket gör att de allra flesta talar engelska plus sina egna stamspråk.

Gambia är solsäkert, vackert, god mat (smakrik utan att vara stark), trevliga människor, ganska nära (8 timmar med flyg) och bara en timmes tidsskillnad. Man åker ju bara rakt söder ut och slipper alltså jobbig tidsskillnad, som enligt mej blir värre att tampas med ju äldre man blir. Nu sätter man sej bara på flyget och allt är som vanligt både när man kommer dit och hem, jätteskönt!

Turistsäsongen är oktober till april, vi brukar åka runt nyår och då har vi runt 35 grader varmt på dagarna. Det kan låta mycket, men eftersom värmen är torr och Atlanten hela tiden fläktar gott så känns det inte så varmt. Åker man inåt landet kan det bli riktigt hett, men vid stranden är det helt perfekt. Stränderna är nästan tomma och underbara att gå långa promenader på. Rent teoretiskt skulle man kunna gå från norra delen från gränsen till Senegal, genom hela landet och till södra delen till andra gränsen till Senegal. Det är några mil, men strand nästan hela vägen. Är det garanterad sol och värme man vill ha så är det till Gambia man ska åka.

Vår favoritsysselsättning är att ta långa strandpromenader. Det blir promenader på 3-4 timmar, då man stannar och badar, tar härliga bilder och bara njuter av tillvaron. Ibland kommer det fram någon som vill prata, ibland passeras man av en häst eller hör apor tjattra. Här och där ser man hur fiskare kämpar med sina nät och ibland får man hjälpa till att dra upp fisken. Det finns både juicebarer och små restauranger på stranden, så man kan vara ute hur länge som helst. Går man för långt tar man bara en taxi tillbaka.

Allt är så enkelt i Gambia! Som turist finns det alltid något att göra, om man inte vill ligga och sola eller gå på stranden hela dagarna alltså. Folk är trevliga och hjälpsamma. Överallt finns fantastisk natur och djur, dock inga stora djur. Förutom hyenor och babianer så är är flodhästen det största djuret man hittar här. Men då får man leta nästan högst upp i Gambiafloden, de visar sej inte särskilt mycket.

Tycker man om att fotografera är man i paradiset, alla bilder blir fantastiska! Tidiga soluppgångar, solnedgångar över havet, färggranna kläder och människor och annorlunda miljöer. Bilderna ni ser här i inlägget är direkt från kameran, inte fixade på något sätt alls. Ljuset och motiven är fantastiska!

Gillar man att träna så finns ett helt ok gym, annars springer och tränar de flesta på stranden. Shoppar gör man i en väldigt speciell liten huvudstad, där man kan hitta det mesta och allt är såååå billigt (man prutar hårt!). Gambiafloden bjuder på härligt fiske för den som gillar det eller kanske bara vill ha en lat dag och låta vågorna vagga en, perfekt som avslutning på en spännande semester. Här kan man också vara med på trumkurser mitt på stranden, kanske man blir så biten att man låter någon tillverka en trumma åt en som man tar med hem. Och här finns en kulturhistoria som måste bevaras, man kan bla besöka ön dit slavarna togs innan de skeppades till resten av världen och byn där Kunta Kinte föddes och togs till fånga. Här har man aldrig tråkigt!

I Gambia gör man skillnad som turist. Bara genom sin vistelse i landet bidrar man till arbetstillfällen som gör att familjer överlever. Å vill man göra lite till och verkligen se hur folk lever, tar man sej bara en liten bit bort från turistområdena. I byarna är man mer än välkommen! Man kan köpa med en säck ris och verkligen göra nytta. Eller som vi som tar med kläder, leksaker och annat smått och gott hemifrån. Vi köper med oss potatis, lök, olja och ris för flera månader för att underlätta för vår familj. Då behöver vår pojke inte oroa sej för att familjen ska gå hungrig ett bra tag framöver. Myggnäten vi köpte till familjen för 4-5 år sedan har gjort att ingen i just deras familj dött i malaria på flera år. Att veta det betyder allt!

Jag har rest mycket och sett stora delar av världen. Jag tycker egentligen att världen är för spännande och för stor för att åka tillbaka till en plats flera gånger. Men till Gambia återkommer jag, just för att allt jag älskar finns där. Gambia har precis allt man kan önska, och man slipper den jobbiga tidsskillnaden.

Gambia är The Smiling coast of Africa och så är det verkligen. Var man än går möts man av ett stort leende och ett hjärtligt hej. Gambia är helt fantastiskt och det hoppas jag att jag lyckats förmedla till er. Här gör varenda turist skillnad, vi är efterlängtade och uppskattade. Det finns inget bättre! Åk dit! Ni kommer inte att ångra er!

 

Mina restips till vintern

Mina restips till vintern

Många har säkert redan bokat vinterns resa för att vara helt säkra på att få precis det man önskar. Men så finns det en och annan som fortfarande funderar på var de ska åka. Jag tänkte ge några av mina tips och då vet ni att det handlar en hel del om Afrika  🙂

Vill man ha ett prisvärt resmål så är det Egypten som gäller. Här är sol och värme, fantastiska vatten att dyka och snorkla i och god mat. Egypten har också mängder med historia och spännande platser att besöka. Mitt tips är att bo i Marsa Alam på något av de resort som finns och då även ta ”all inklusive” eftersom omgivningarna oftast bara består av öken. När vi var där senast bodde vi på Siva Resort i Port Ghalib som är ett gigantiskt resort med allt man behöver och lite till. Det ligger nära en mysig marina dit vi tog våra dagliga promenader. Jag rekommenderar också att man tar en utflykt eller två, och då är mina favoriter vackra Luxor och galna Kairo. Det är en upplevelse att se pyramiderna i Giza, men faktiskt ännu häftigare att se templen i Luxor. Jag älskar verkligen Egypten – där finns allt!

Tanzania är en annan favorit och då pratar jag förstås om safari! Det här är ju inget billigt alternativ, men det absolut mest minnesvärda. Är man sugen på safari så ska man först och främst kolla vart djuren är vid den specifika tiden för resan. På så sätt så kan man vara hyfsat säker på att få se Big Five och verkligen få ut mesta möjliga upplevelse. Vi åkte på juldagen och valde därför Tanzania istället för Kenya eftersom djuren skulle befonna sej på den sidan då. Vi bokade all med Kilimanjaro SafariAgency som gav oss exakt det vi ville ha. De fick vår budget och våra önskemål och gav oss ett förslag som visade sej vara helt perfekt. Vi fick en vecka på savannen i en bekväm jeep, bara vi… ingen grupp som störde. Och vi såg precis allt vi ville se. Vilken upplevelse!

Zanzibar är inte heller så billigt men ett bra slut på en safari. Så efter en dammig vecka med långa, spännande safaridagar tog vi en vecka i paradiset på Zanzibar. Kritvita tomma stränder. Härlig snorkling och chansen att simma med delfiner. Detta är verkligen platsen för total avkoppling där man kan ligga på en solsäng och läsa, bli serverade afternoontea på stranden med palmbladen som tak. Det är magisk vackert!

Seychellerna är paradiset på jorden enligt många. Det är egentligen 110 öar där varje ö har sitt eget tema. La Digue är ön utan bilar där du blir hämtad med oxe eller cykel för att komma till hotellet. Praslin har den exotiska dubbelkokosnöten och på Moyenne finns det piratgravar. Det är underbart vackert överallt, lugnt och skönt. Seychellerna reglerar turismen genom att begränsa mängden turister och hotellen får inte vara högre än palmerna. Här är rätt dyrt, men helt fantastiskt!

Vi var till Kap Verde förr vintern och kan rekommendera det om man INTE åker dit i januari-februari. Det blåser lite för mycket då, iaf på Sal där vi var. Men övrig tid kan vi absolut rekommendera det! Stränderna är oändliga och nästan helt tomma. Gillar man att fotografera så är detta en perfekt plats, alla bilder blir bra! Här finns god mat, härliga människor och allt är så enkelt. Gillar man vattensport så är det perfekt, i övrigt finns det inte jättemycket att göra. Men det är så fint!

Jag har svårt med tidsskillnad men ett ställe jag kan tänka mej att åka tillbaka till ändå är Sri Lanka, även kallad Indiens tår. Ön drabbades hårt av tsunamin och fick väldigt lite hjälp, vi var där på ettårsdagen och då var nästan inget återställt eller ens påbörjat. Det man slås av på Sri Lanka är att alla är otroligt vänliga och hjälpsamma. Här finns långa härliga stränder men även spännande te- och gummiodlingar som man kan besöka. i Kandy kan man se en av Buddas hörntänder och på vägen dit måste man absolut besöka Pinawella som är elefantbarnhemmet. Har man tur kan man få mata en av bebiselefanterna och kanske tom bada med de stora elefanterna.

Florida är också ett kul resmål men innebär även det en viss tidsskillnad fast åt andra hållet. I Florida är det enkelt att hyra och köra bil, allt är lixom anpassat för bil. Självklart är det stränderna och de stora parkerna som lockar, som tex Disney och Universal. Men det är också enkelt att ta sej ner till Ft Lauderdale och kolla in kryssningsföretagens butiker för en sistaminutenkryssning. För nästan ingenting kan man få två veckor i Karibien på en lyxkryssare med all inklusive.

Vi åker till Gambia över nyår, det vet ni säkert redan. Gambia är mitt eget lilla paradis, eftersom jag bott där och älskar det. Här är stränderna milslånga, man kan gå från Senegal igenom Gambia och in i Senegal igen om man vill och orkar. Precis som många andra av ställena jag rekommenderat så är ständerna i stort sett tomma och fridfulla. Här finns plats för alla! Min favoritsysselsättning är att gå längst stranden och leta snäckor, det finns mängder av vackra snäckor. Skruvade, stora, små, färgade, kritvita. Maten är smakrik men inte starkt. Alla är vänliga och nyfikna. Vill man följa med oss och även följa med till byn som vi hjälper så kan ni läsa mer HÄR.

Vi åker inte med barn längre och även om alla de här resmålen fungerar med barn, så tycker jag nog att barnen ska vara lite äldre för att följa med på tex en safari. Det handlar om rätt mycket pengar och då ska de ju gärna har nåt slags utbyte av att följa med, så jag skulle nog säga att de ska vara i 10-årsåldern för att göra en sån resa. Det är många timmar i bil och man blir rätt trött faktiskt. USA är ju som gjort för barn, även kryssningarna. Egypten och Sri Lanka är helt ok med barn, särskilt Egypten med tanke på livet under ytan. Mina älskade att snorkla där och låg i hela dagarna. Seychellerna har inte särskilt mycket att erbjuda för barn, det är en ”kärleksdestination”  🙂

Jag hoppas att detta kan ge er lite idéer om nya resmål som ni kanske inte ens tänkt på förut. Vi åker som sagt till Gambia i år och funderar redan på vart resan ska gå nästa år. Kanske blir det USA… eller Egypten igen… eller nåt helt annat! Man vet inte med oss, det kan bli vad som helst.

Vart åker du i år?

 

100 dagar kvar!

100 dagar kvar!

Nu kan vi äntligen börja räkna ner på riktigt och förbereda allt inför resan till Gambia. På riktigt? säger ni… det är ju 100 dagar kvar… ja, men nu är det iaf snart tvåsiffrigt och det är mycket som ska fixas  🙂

Den 28/12 kl 06.10 lyfter planet från Arlanda och då ska helst vi och 120 kg bagage vara med. Mmmm, två pers med 60 kg var, vad säger ni om det va? Hur vi ska lyckas få med oss allt vet jag inte, men är tacksam för att det finns bagagevagnar på Arlanda och att vi har vänner som kommer och möter oss i Gambia.Vi tänkte först kolla med vår taxikille om han kan hämta oss, men inser att han har för liten bil. Så vi får kolla med Buba som har en jeep med takräcke att packa på. Det är honom vi åker upp till byn med, han har en bra bil.

På de här 100 dagarna ska vi samla ihop ett gäng mobiltelefoner, sortera våra redan insamlade kläder och leksaker, fixa malariatabletter och invänta väskorna som vi blivit lovade från ett givmilt företag. Och packa! Det är alltid knepigt att få ner allt och det handlar alltid om gram innan allt går ihop, men jag tror inte att det ska göra det den här gången. Det kan hända att vi tom får vikt över, men vi får se.

Grejen med alla grejer är alltså att de ska till byn som vi hjälper i Gambia. Byn Soma ligger ca 15 mil in i landet, längst med Gambiafloden. Det är en fin by med härliga människor. De har sina små hus (fyra väggar), en skola, en brunn och en liten butik. Just vår familj är 11 personer som bor tillsammans. De har tre rum, om jag kommer ihåg rätt, och tre sängar. Vår pojke Smile sover på en plastmatta, under ett myggnät.

När vi var där sist hade vi med oss kläder, hygienartiklar, leksaker och mat. Smiles mamma var så tagen att hon inte kunde prata till slut. Den är gången skulle jag vilja ha med solcellslampor så att barnen kan läsa läxorna inne på kvällen, men jag vet inte om jag lyckas. För de har självklart ingen el i huset, det är väldigt ovanligt och finns bara hos rika människor om ens där. En solcellslampa skulle med andra ord göra stor nytta och även göra stor skillnad för dem.

Som jag sagt och skrivit flera gånger förut, så får ni mer än gärna följa med på resan. Bokstavligt talat alltså. Vi är där mellan 28/12 och 12/1 och bor på Sunset Beach. Ni kan boka in er på egen hand, på samma eller ett annat hotell. Så ses vi om och när vi vill, vi finns där om ni behöver och vi tar oss tillsammans upp till byn. Ett besök som förändrar en totalt! Det är verkligen en väldigt speciell känsla att mötas av alla dessa underbara människor och på bara en sekund bli en av dem. Det går faktiskt inte att beskriva. När jag ser bilderna från förra besöket blir jag alldeles varm. En känsla som jag gärna delar med fler.

Så nu räknar vi ner! Sitter ni på en mobil som ni inte behöver (den ska vara hel och ha wifi) så får ni gärna slänga över den hit. Den kommer till nytta! Vill ni bidra till en säck ris, lök eller en dunk olja får ni gärna swisha ett bidrag. Maila till marlenerinda@gmail.com så får ni swishnumret om ni inte redan har det. Maten kommer att kosta ca 1200 kr, så alla bidrag är välkomna. Tilläggas ska att den maten räcker i nästan tre månader.

Det är verkligen en förmån att få hjälpa till så här som vi gör. Jag hoppas ni följer med oss, det är en helt fantastiskt upplevelse!