jikitas på äventyr -

Sol och nyår x 2

januari 1, 2026 Marlene Kommentarer 9 kommentarer

Så var det äntligen dax att åka till den efterlängtade solen. Vi har knappt ens sett röken av solen under november och december. Så vi såg väldigt mycket fram emot att åka. Äntligen lite semester, även om vi jobbar en del även på resa. Men det höll på att starta lite illa…

I tisdags packade vi klart och stängde väskorna. Det var nämligen dax att fira ett litet mininyår med våra föräldrar innan vi skulle åka iväg. Våra kompisar Helene och Krister ska också med på resan, så de var också med på det lilla firandet. Det blev en enkel middag, inget särskilt komplicerat eftersom vi behövde komma i säng hyfsat för att hinna sova några timmar innan avresa.

Klockan 3 var alla på benen och några minuter senare satt vi i bilen till Arlanda. Allt gick bra, snöstormen som utlovats var fortfarande några timmar bort – men vi vågade inte chansa. När vi nästan var framme fick jag hjärtat i halsgropen. Hade vi passen med oss? Martin hade checkat in oss och lagt dem på bordet hemma, men la vi ner dem igen? Jag hann nästan få panik innan jag hittade dem på sin plats i ryggsäcken. Fy vilket stresspåslag! Men de låg alltså där de skulle och pulsen kunde återgå till det normala igen.

Väl incheckade hittade vi våra medresenärer vid gaten. När vi bokade kastade vi ut på facebook att vem som helst fick följa med. Helene och Krister var snabbt med på noterna, de var ju med även förra året. Men så hörde även Z och K, kompisar från Jämtland, av sej – samt M och PO som vi inte alls känner. Så himla kul. De här fyra sistnämnda ville besöka Egypten, men vågade inte på egen hand – nu fanns chansen.

Trots en kvarts försening, landade vi en halvtimma tidigt. Sånt är ju himla skönt, särskilt som man då vet att man har en halvtimma extra i solen när man kommer fram. Vår vän Amir stod, precis som han lovat, och väntade på oss när vi kom ut från terminalen. Man ser nästan hotellet från flygplatsen, så på bara fem minuter var vi framme på The Grand Palace i Hurghada. Vi lärde känna chefen där för 2 år sedan och han visste att vi var på väg igen.

Vad vi inte visste var att han meddelat sin personal detta, så det blev ett mindre kaos när vi kom. Det var många som kom ihåg oss och som ville hälsa så det blev rätt stökigt. Men kul. Det är ju alltid roligt att vara välkommen. Snart hade vi alla installerat oss på våra rum och satt snart i baren för att installera telefonkorten som vi fått av Amir. Sen satte vi oss i solen allihop och bara njöt!

Sen var det dax att fixa till sej inför nyårsfirandet. Rätt trötta, men va sjutton… så länge man inte stannar upp brukar det inte vara någon fara. Så vi körde på. Precis som förra gången var en helt fantastisk buffé uppdukad. Det är så fint och så mycket mat att man inte vet var man ska börja. Å det blev inte så mycket, jag åt rätt lite faktiskt. Men allt var gott och vi var nöjda.

Efter middagen satte vi oss i baren, tog några drinkar och pratade. M och PO gick och la sej, Z och K tog en promenad. Nu gick det mesta ut på att fördriva tiden och hålla sej vaken fram till 12-slaget. När det blev lite svalt flyttade vi in på vårt rum, men då gick det inte längre. När Helene och Krister gått till sitt rum sov Martin redan 😛

Så vid 22.30 tackade vi för oss och somnade helt. Fast jag vaknade till när det började smälla strax innan 12 och gick ut på balkongen för att titta lite. Typ fem minuter, sen somnade jag snabbt om igen och vaknade inte förrän 8.30 dagen efter. Vi var nog lite trötta.

Idag har det mesta gått ut på att göra ingenting. Så himla skönt sånt är. Nu väntar två veckor i solen. Även om vi måste jobba lite, så har vi ändå värmen och solen. Att flytta kontoret till solen är inte dumt alls. Och det gjorde inget att vi missade lite av nyårsafton, hela kvällen är ju egentligen bara en lång vänta. På vaddå lixom… ett nytt år blir det ju ändå.

Hoppas ni hade en fin nyårskväll. God fortsättning på 2026 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Sista för i år

december 29, 2025 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Innan jul slängde vi ut i sociala medier att vi skulle vara på First Camp vid Flatenbadet under mellandagarna. Vi bjöd in alla som ville att göra oss sällskap och det var faktiskt några som nappade. Vi fick en toppenhelg!

I torsdags packade vi in oss i husbilen igen och drog iväg. Vi kom fram till en rätt öde camping och var nästan ensamma där fram till lunch dagen därpå. Då kom först våra kompisar Helene och Krister, som vi även ska åka till Egypten med. Sen rullade ytterligare två ekipage in och lite senare ett till. Fem bilar, 10 personer och två hundar hade sedan en himla mysig kväll tillsammans.

Husbilsfolk gillar att elda, så det gjorde vi såklart. Två eldtunnor värmde oss hyfsat, tills det blev lite för kallt för att sitta ute. Då klämde vi in oss i den största husbilen i sällskapet och satt där tills vi knappt klarade att hålla ögonen öppna.

Fredagen bjöd på sol och fint väder. Så vi tog även en promenad och verkligen sög ut D-vitaminet så mycket vi bara kunde. Kvällen var fin, men vinden som det varnats för började ge sej till känna. När vi vaknade på lördagen var det gråtrist och blåsigt, men det blev en promenad då med.

Två av ekipagen åkte och ett tillkom, nu var vi 7 personer och en hund och kunde klämma in oss i en mindre bil – den största av de som var kvar. Där satt vi sedan och pratade och skrattade. Husbilsfolk är änna riktigt trevliga människor minsann 🙂

Vi kände av stormen under natten, men det blev inte så illa att det var någon fara. Inga träd trillade iaf vad vi såg eller märkte. Men visst blåste det. Och temperaturen började falla. När vi vaknade på söndagsmorgonen började vi som var kvar att göra oss färdiga för hemfärd. De andra åkte och vi blev kvar sist. Men snart var även vi på väg hem.

Årets sista husbilshelg var över. Vilket roligt husbilsår vi har haft. Flera stora och små träffar, en massa nya bekantskaper och nya spännande platser. Jag har ingen aning om hur många nätter vi varit iväg under 2025, men kanske 150-200? Vi var ju nästan iväg i ett streck från påsken i april till mitten av september, det är ett tag.

Det blev iaf ett himla bra avslut, nu ser vi fram emot 2026.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Husbilsjulträff i Stockholm

december 25, 2025 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Vår sista natt när vi var ute med husbilen runt lucia, var på First Camp City Stockholm. Då var vi där lite för att reka. Nu är vi tillbaka, för en miniträff och några dagars mellandagsmys tillsammans med andra husbilskompisar.

Vi har som jag tidigare berättat ganska dåligt med traditioner runt jul. Å när vi pratat med andra husbilskompisar, har vi förstått att vi är fler. Några mår även dåligt av att sitta ensamma, särskilt när sociala medier översvämmas av mysiga bilder. Så vi slängde ut en fråga i sociala medier om det var någon som kanske hade lust att ses. Och det var det!

För någon vecka sedan åkte vi alltså till First Camp vid Flatenbadet för att prata lite med personalen och kolla läget. Vi var bara där över natten, jobbade under förmiddagen och tog lite bilder. Idag (juldagen) åker vi tillbaka och som vi har förstått det så får vi sällskap. Men vi vet inte riktigt när 😛

Vi kommer att stå här tom söndag. Så om ni har husbil och vill komma iväg lite, är ni välkomna hit. Har ni ställt av husbilen för vintern, men ändå vill komma med vanlig bil och bara säga hej, så är ni också välkomna.

Vi står på ställplatsen på höger sida, strax innan campingen. Det är dropp-in, så det är bara att komma. Vill ni bara hälsa på över dagen, får ni komma och knacka på så släpper vi in er. Vår filosofi är ju att ingen ska behöva sitta ofrivilligt ensam. Så det är bara att komma. Vi har inga planer eller aktiviteter, det får bli som det blir.

Vi har lixom inga problem att aktivera oss. Vi myser i husbilen, eller utanför om någon har med sej eldtunna. Bilen en julpyntad och vi har en massa böcker med oss. Våra kompisar Berggren kommer såklart, och då blir det aldrig tråkigt. Tror att deras bil är mer julpyntad än vår, men vi får se!

Det enda vi vet är att vi iaf blir fyra ekipage och att det blir tre hundar. Me like!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Grisslehamn & julbordskryssning

december 19, 2025 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Vi har, som jag tidigare nämnt, inte haft någon Julbordskamp på Östersjön i år. Detta pga flera olika anledningar, men främst för att vi prioriterat vår hälsa. Men ett flytande julbord blev det ändå. Vår helg fortsatte nämligen i Grisslehamn där vi klev på Eckerölinjens båt för några timmar.

Vi har testat julbord i drygt 10 år och de senaste 6-7 åren har vi gjort något som vi kallat för Julbordskampen på Östersjön. Men att göra 4-5 julbordskryssningar och sedan även testa några på land, tar en del på kroppen. Även om vi inte äter mycket eller ens av allt, så ska vi ändå prova alla nyheter och det som våra läsare är mest intresserade av. Då blir det till slut ganska mycket skinka, köttbullar, Jansson och sill. Vi kanske inte går upp så mycket i vikt, men det känns i kroppen att man ätit ”fel” under några veckor.

Så i år valde vi bort det. Istället körde vi igång vårt hälsoprojekt för att prioriterade oss och vår hälsa. Men ett flytande julbord blev det ändå. När vi var färdiga på Friiberghs (iofs också ett julbord, men av annan anledning), så drog vi vidare till Grisslehamn, när vi ändå var ute och åkte lixom. Måste man inte åka hem, så stannar man gärna ute på vägarna ett tag till. Iaf vi 🙂

Vi parkerade husbilen i den lilla hamnen. Därifrån ser man båten och det tar kanske 3 minuter att gå till terminalen. Vi hade någon timma kvar tills båten skulle gå, så vi hann se lite skidskytte medan vi väntade. Vid 14-tiden packade vi ihop oss och gick iväg. Nu har vi varit här som arbetande media så många gånger att vi tillåts smita in bakvägen till båten. Vi slipper alltså att stå i kö och trängas med de andra passagerarna och kan smita upp till matsalen innan alla andra kommer ombord. På så sätt får vi några extra minuter att fota och filma.

Numera känner personalen ombord även igen oss, så det är kul att komma ombord och lättjobbat. Vi brukar få ett bord där vi kan hänga under hela resan, så vi slipper att släpa med oss alla grejer om vi vill handla lite taxfree.

Just den här gången skulle vi äta på tillbakaresan. Så vi fotade och filmade det vi kunde och tog sedan ett varv på båten. Vi shoppade en platta cider och en flaska rom, men inga större inköp. Efter den lilla shoppingturen gick vi tillbaka upp till matsalen och satt sedan där och väntade tills båten lämnade Åland igen och vi kunde börja äta. Matsalen var helt full på utvägen, tillbaka var den inte ens halvfull. Så himla skönt när det är lugnt och inga köer. Ett tips är alltså att åka en söndagkväll och äta på tillbakavägen.

När vi testat julbord har Eckerölinjen vunnit Julbordskampen flera gånger. De har fantastiskt bra mat, det mesta är lokala råvaror som tillagats med omsorg. Och det var inget undantag i år. Flera gånger stannade jag upp och bara njöt, jag som oftast bara ser mat som energi och något nödvändigt. Köttbullarna åt jag som smågodis, de var sååå goda. Janssons bara smälte i munnen. Jag som inte är jätteförtjust i sill åt flera bitar av dem alla. Jag hoppade över desserterna, men tog ist en bit ostkaka och lite smågodis. Man kan väl säga att vi gick därifrån mer än mätta…

Efter 5.5 timma ombord klev vi av och gick tillbaka till bilen. Såg resten av skidskyttet, jobbade lite och somnade sedan gott. Men vaknade mitt i natten av att en helikopter landade brevid bilen. Vi har ingen aning om varför, men det kanske var sjukdomsfall i närheten eller ute på någon ö? Det tog en stund att somna om, så natten blev i kortaste laget.

Åkte vi hem dagen därpå? Inte alls. Vad trodde ni 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Havets läckerheter på julbordet hos Friibergh

december 17, 2025 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Ni som hängt med ett tag vet att jag älskar skaldjur. Jag skulle nog kunna leva på räkor, havskräftor och hummer. När familjen lockar med skaldjursbuffé är vi inte svårövertalade 🙂

Vi vaknade alltså upp i husbilen efter julfesten på makens jobb. Senast kl 12 skulle vi lämna ställplatsen i Tantolunden och vi hade inte bråttom iväg, så vi tog det rätt lugnt. Dessutom skulle vi inte hem, utan fortsätta vår husbilshelg några dagar till. Vi hade fler punkter kvar på vårt program.

Vid 11.30 var vi färdiga med allt och lämnade Stockholm och Södermalm, för att ta oss lite norr ut. Ett par timmar senare drog vi åt handbromsen på Friiberghs Golfklubb i Örsundsbro. Resten av familjen skulle komma lite senare och bo upp på herrgården, en knapp kilometer bort. Där skulle vi också äta julbordet, samt frukost dagen efter.

Vi var ute i god tid och regnet vräkte ner, så vi passade på att titta på skidskyttet och bara mysa i bilen. Yngste sonen och hans sambo kom in och hälsade på en stund när de ändå passerade förbi och för att hämta en kasse med böcker som vi gärna slapp kånka på i regnet.

När klockan närmade sej 17 klädde vi om och gick till herrgården. Det är kanske 750 meter att gå och regnet öste ner, annars hade det varit en rätt behaglig promenad både före och efter ett större middagsintag. Nu var det mest blött och väldigt mörkt, ingen vägbelysning alls – men vi har bra ficklampor och reflexer.

Där upp väntade mina föräldrar och äldste sonen samt yngsten med sambo. De hade redan försett sej av det afternoon-tea som dukats fram. Vi hann också ta lite innan detta plockades undan och glöggen istället ställdes fram. Strax innan 18 smög jag in och tog lite bilder och strax därpå var vi välkomna att sätta oss till bords. Snart hördes bara mumsandet och sörplandet, när vi frossade i de läckra skaldjuren. Där finns ett traditionell julbord också, men det tittade vi knappt åt.

Ett par timmar senare var vi väldigt mätta och belåtna, med magarna fulla av hummer, havskräftor, räkor, ostron, efterrätter, godis, ost och annat gott. Jag höll mej dock mest till havskräftorna och hummern, så otroligt fräscha och fina. Det är en lyx att få äta hur mycket man vill av såna härliga råvaror. På Friiberghs Herrgård är kvaliteten hög, allt är så himla gott!

Efter maten hittade vi en soffgrupp där vi satte oss tillsammans. Snart droppade äldste sonen och mina föräldrar av, kvar satt vi och pratade med yngsten T och hans sambo B. Vid 23.30 var det dax även för oss att säga godnatt och gå tillbaka till bilen. Nu hade det slutat regna och det blev ett rätt skönt avslut på kvällen och matorgien.

Vi var helt ensamma på ställplatsen, som dessutom är mitt ute i ingenstans – det var sååå tyst. Så vi sov himla gott och vaknade hyfsat pigga. Efter en snabb dusch i klubbhuset, som låsts upp till oss, gick vi tillbaka till herrgården för att äta frukost. Här hade man dukat upp med allt man kan önska och lite till. Vi skulle inte äta igen förrän långt senare, så vi åt ordentligt för att klara oss en stund.

Sen var det bara att säga bye bye till familjen som åkte åt sina håll, medan vi gick tillbaka till bilen, packade ihop och åkte åt andra hållet. Vi var nämligen inte klara än, helgen hade mer att bjuda på 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Börsen har återuppstått och blå mustascher

december 2, 2025 Marlene Kommentarer 3 kommentarer

Kanske en konstig rubrik, men den har sin förklaring. I förra veckan hade vi en helkväll med nyinvigning av Hamburger Börs samt avslutning på Movember. En kväll fylld med musik och fest!

För ungefär ett år sedan nåddes vi av det sorgliga beskedet att Hamburger Börs stängt med omedelbar verkan Vi hade varit där på lunch bara några dagar tidigare, en sk Lunch-live med Anders Lundin, om jag inte minns fel. Så detta kom såklart som en chock.

Att ett ställe med så rik historia och nyrenoverade lokaler skulle lägga ner fanns ju inte på kartan. Men så blev det. Jag var på riktigt väldigt ledsen eftersom detta drabbade flera av våra vänner och jag gillar Börsen. En finare lokal är svår att hitta.

Men det var några stycken som vägrade acceptera detta och de har under året kämpat hårt för att öppna dörrarna igen. Och de lyckades!!! I onsdags var vi inbjudna på återinvigningen av Hamburger Börs, som numera rymmer flera scener och har fler tjänster att erbjuda. Nu är fokuset mer på musik, än show med mat. Börsen har alltså återuppstått och jag är såååå glad!

Hur programmet kommer att se ut har jag inte riktigt klart för mej än, men att det blir liv i lokalen igen är helt klart. Dessutom även under dagtid. Jag hoppas att förändringarna gör att Börsen kommit tillbaka för gott nu.

Just i onsdags hände det saker i ungefär vartenda hörn av Stockholm, tror det var 5-6 olika event samtidigt. Så vi fortsatte till nästa och tog sällskap av herrarna Rongedal dit. Världens goaste gubbar!

November är ju även känt som Movember, männens månad som fokuserar på prostatacancer. Nu skulle kampanjmånaden knytas ihop och avslutas med en rejäl fest. Så vi tog oss till söder och Biblioteket Live där festen redan var igång för fullt.

På Börsen var det lite lugnt och städat. På Biblioteket var det helt tvärtom. Här var det fullt ös. På plats kunde man få den symboliska mustaschen målad eller köpa en att limma på överläppen. Det bjöds på korv med mos, precis som sej bör på en ”riktig” fest. Och kvällen avslutades med konsert, av… Mustasch såklart!!!

Det blev alltså en helkväll med party, innan vi åkte hem till förorten igen. Nu börjar stan att pyntas. Det är så mysigt med alla ljus. Och visst skulle det se finare ut med några centimeter snö, men jag är glad så länge den håller sej borta 🙂

Vi går på ganska få event just nu. Kanske därför den här kvällen var extra rolig. Kul var det iallafall!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Resemässa med mingeltips

november 27, 2025 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Varje höst håller Travel News Market en stor resemässa i Stockholm. Idag var det dax igen och den här gången med mingeltips och roliga möten.

Resemagasinet Travel News fyller 40 år i år. Varje höst arrangerar den alltså en resemässa och det vete sjutton hur många år de gjort det, det vet jag faktiskt inte. Vad jag vet är däremot att jag har besökt kanske de tio senaste. Som journalist och då främst resejournalist är detta en dag då jag främst tar del av resetrender och knyter lite nya kontakter.

Det finns faktiskt en hel del trender när det gäller resor. För några år sedan rådde det ”flygskam” då blev det genast trendigt att åka tåg. Så pass att det numera har varit poppis att återigen åka på tågluffar, särskilt bland äldre faktiskt. Nu har skammen lagt sej, nu verkar äventyr vara grejer. Då passar det ju himla bra att ha en äventyrskanal på youtube.

Det som syns just nu är hiking, att ta sej fram med cykel och att ta del av naturen och kulturen i landet man besöker. Kul tycker vi, för det är ju så vi upptäcker ett land. Vi tar oss gärna fram med fötterna och är gärna med på lokala aktiviteter där vi kan träffa folk från platsen. Som vi gjorde på Nordirland härom veckan.

Däremot har inte den mobila trenden kommit till de vanliga resemässorna än. Husbilarna ökar massor, ändå har detta tydligen inte nått resemässorna. Väldigt konstigt tycker vi. På just den här mässan var det övervägande europeiska länder, bla Spanien, Italien och Frankrike. Inte en enda hade minst lilla husbilstema. Var tror ni att många av de nordiska camparna just nu befinner sej? Jo, i Spanien, Italien och Portugal. Ska bli spännande att se när de börjar fatta galoppen…

På årets mässa var det även en kul föreläsning med ”Mingel-Martin” som vi såklart kollade in. Vi har träffat Martin på många olika event under åren. Ni kanske känner igen honom? Han var faktiskt med i ”Gift vid första ögonkastet” för några år sedan. Han har iaf en rolig föreläsning om hur man blir en proffsminglare. Många tycker ju att kallprat och mingel är lite läskigt. Ni också kanske?

Han menar på att de klassiska misstagen är att prata för mycket om sej själv, att prata för länge med en och samma person och inte vara sej själv. Vi ska istället vara nyfikna, ställa frågor och runda av när det börjar kännas som att frågorna är slut. Himla bra tips tycker jag!

Vi minglade inte så mycket just idag, däremot träffade vi kollegor som vi tog en lunch tillsammans med. Eftersom de flesta av oss sitter hemma och jobbar, har vi ju inte några direkta arbetskompisar – så de här mässorna är ett tillfälle att ses och prata lite. Det blir alldeles för sällan, så det var trevlig att ses och ”catcha up” lite med Helena & Peter från Freedom Travel.

Jag gissar på att där var runt 100 utställare, vi pratade lite mer med kanske 20 av dem. Några som vi tycker representerar lite extra intressanta länder, några som vi känner sedan tidigare och några som vi behövde utbyta information med. Vi ska ju besöka ett helt gäng platser på kryssningen nästa sommar och fick lite tips på jobb vi kan göra under resan, från deras olika representanter.

4-5 timmar och 8000 steg senare åkte vi hem. Rätt nöjda. Nu ska vi bara göra något med materialet vi samlat på oss under dagen. Jobb jobb jobb….

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

En andra bröllopsresa är bokad!

november 24, 2025 Marlene Kommentarer 4 kommentarer

Martins och mitt liv har kretsat en hel del kring vatten. Han friade till mej på en strand på Öland, vi gifte oss på en skärgårdsbåt och vår bröllopsresa var en medelhavskryssning. Nästa år firar vi 10 år som gifta, självklart blir det en andra bröllopsresa – en ny kryssning 🙂

Vi gifte oss 23 juli 2016 och firar med andra ord 10 år i juli 2026. Vi firar gärna allt som går att fira och firar gärna stort. När den tionde bröllopsdagen närmar sej vill vi såklart göra något alldeles extra. Vår bröllopsresa var verkligen en riktig höjdare, så varför inte göra om den. Typ.

Vi gifte oss alltså 23/7, dagen efter flög vi till Barcelona där vi hade en dag på oss att njuta av stadens puls. Den 25:e letade vi oss fram till hamnen, där vi klev på Brilliance of the seas. Fartyget tog oss sedan vidare till bla Nice, Rom, Venedig, Florens och Kotor. Vi var ute i 14 dagar och upplevde massor. Det var verkligen den perfekta bröllopsresan. Härliga dagar på havet, romantiska platser och en lyxig tillvaro på ett fint fartyg.

Jag brukar säga att en kryssning är den ultimata resan. Man packar upp en gång, har hotellet med sej och ser massor på vägen. Som ett smörgåsbord av länder om man kan smaka på och sedan åka tillbaka till det man vill se mer av. För oss var Venedig en sån plats, dit åker vi gärna igen.

Vi bestämde oss tidigt för att göra en ny kryssning över vårt jubileum, med inte en exakt repris – utan en helt annan rutt. Kravet var två veckor, helst med olika avrese- och ankomsthamn och gärna med något stopp i Grekland. Vi har sparat pengar och letat alternativ. Och en dag fanns plötsligen resan där och var så självklar. Avresa från Barcelona och ankomst i Aten, med stopp i bla Korsika, Florens, Rom, Mykonos och Kreta. HÄR finns resan om ni är nyfikna.

Vi kliver på Sun Princess i Barcelona den 18 juli, firar bröllopsdagen i Genua i Italien och kliver av 1 augusti i Aten, där vi sedan kommer att stanna ytterligare tre dagar för att upptäcka staden innan vi flyger hem. Ni ser rutten här under, visst är den häftig? Vi kommer att se och uppleva massor!

Fartyget Sun Princess ingår i Princess Cruises flotta. Hon byggdes 2024, har 21 däck, tar 4300 passagerare och har 1600 personer i sin besättning. Åker man på en kryssning, särskilt så länge som vi gör – då SKA man ha en hytt med balkong. Man kanske inte är där så mycket, men det är ändå himla härligt att kliva ut där på morgonen eller sitta där vid inseglingen till en ny hamn.

På Sun Princess finns det balkonghytter på de flesta däck. Oftast vill man bo högt upp med fin utsikt över havet, men på den här båten har hytterna högst upp utsikt över balkongerna under. Så vi valde en sk cave, som iofs är lite mindre och ligger på däck 6, men då är det fri utsikt över havet och man behöver inte ta hissen till allt man vill göra. Vi får väl se om vi har gjort ett smart val.

I varje hamn kan man sedan välja att göra en massa olika grejer, eller bara stanna kvar och ta det lugnt på båten. Vi kommer att kliva av, sen får vi se vad vi gör på platsen. Det vi vet är att vi kommer att jobba en del på vägen, bla i Rom. Men det gör oss inget, det är ju så vi fungerar 🙂

Om 8 månader är vi alltså på väg. Ni kan ju tro att vi längtar!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Blir tydligen var fjärde vecka…

november 17, 2025 Marlene Kommentarer 3 kommentarer

Det har varit mycket jobb och skallen har varit full med Irland ett tag nu. Vi har kommit en bit med materialet vi samlade på oss där och vi kan ju jobba var vi än är med det. Alltså drog vi iväg med husbilen. Det var fyra veckor sedan sist och verkar bli om fyra veckor igen, så det är tydligen grejen just nu.

Oj som vi längtade ut. Det är ju i husbilen vi trivs bäst och även mår som bäst. Alltså packade vi ihop oss i onsdags och drog iväg. Det skulle bli 3-4 minus, men det gör ingenting – vi har rustat oss för vintern och har det varmt och skönt i bilen. Jag har redan julpyntat lite också, med en liten ljusstake i varje fönster. Sååå mysigt!

Målet för helgen var Västerås, där vi skulle möta upp våra husbilskompisar Helene och Krister. Det är dom vi umgås allra mest med och vi har en massa planer att smida vidare på. Vi kom till Västerås Gästhamn redan på torsdagen, då var det grått, blött och trist. Men så vaknade vi på fredagen av en helt otrolig soluppgång. Och sen fortsatte det fina vädret hela helgen.

Halva fredagen gick åt till jobb, sen tog vi en promenad till centrum för att handla lite. Strax innan våra kompisar dök upp såg jag den: solnedgången. Asså, den var magisk. Jag noterade tiden noga och hoppades på repris dagen efter. Sen fick vi alltså sällskap och ganska snart hamnade vi i vår bil. Vi slöglodde mest på tv och pratade, var rätt trötta allihop.

Lördagen började som fredagen, solen sken in i bilen. Det är ljuvligt att vakna med solen som skiner in genom fönstren och utsikten över vattnet. Det är ju det som är grejen med husbil, vi väljer utsikt och åker dit solen skiner. Ibland lyckas vi väldigt bra.

Eftersom jag tagit ett nytt tag med hälsan, så hade jag bett kompisarna att inte ta med något godis eller snacks. Jag har även som mål att ta minst en promenad om dagen och alla hängde på. Så efter en långsam förmiddag och skidskytte lyckades vi ta den första. Sen hade jag ju koll på klockan, så när tiden närmade sej solnedgång drog jag med de andra ut igen. Och vilken solnedgång vi fick!

Resten av kvällen gick åt till planering av kommande resor. Vi åker till Egypten på nyårsafton och ska göra en del utflykter där. Det mesta är färdigplanerat men vi pratade lite med hotellchefen där för några detaljer. Sen har vi ju en husbilsträff i maj, som vi i stort sett planerat klart men det är lite att prata om ändå. Och sen kom vi till den stora grejen: Martin och jag firar tio år som gifta nästa sommar och våra vänner firar 40 år som par. Detta ska såklart firas, men hur?

Vi har bokat kryssning! Vi kommer att flyta runt på Medelhavet i två härliga veckor, med början i Barcelona och slut i Aten. Vi kommer dessutom att vara kvar i Aten några dagar för att kolla in staden. Igår pusslade vi ihop de sista bitarna och betalade handpenningen. Det kommer att bli magiskt!

Detta firade vi med bubbel såklart, alkoholfritt, eftersom jag helst inte vill ha det heller just nu. Sen somnade vi, nöjda men rätt panka 😛

Igår vaknade vi återigen av den underbara solen. Tänk va, november och sol tre dagar i sträck. Kallt som sjutton, men sooool. Vi började dagen med en promenad igen, så himla duktiga vi är. Sen plockade vi ihop oss och lämnade Västerås. Vi ville såklart inte åka hem, utan tog ett litet stopp på vägen och en natt till innan vi åkte resten av vägen hem.

Nu vet vi inte när vi kommer iväg igen, men det blir senast luciahelgen. Då ska vi på fest i stan och såklart tar vi husbilen dit, sen blir det julbord med familjen på en herrgård dagen efter. De andra sover en natt på Herrgården, medan vi sover i bilen på parkeringen vid sidan om – sen blir det nog några extra dagar till ute på rull.

En gång var fjärde vecka tydligen verkar vara grejen nu alltså 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Belfast & Titanic

november 13, 2025 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Det stora halloweenfirandet var över. Efter en alldeles för kort natt, tog vi oss från Derry till Belfast. Sista dagen skulle utnyttjas väl. Det var dax att bocka av de sista punkterna på det långa programmet.

Vi checkade ut från hotellet i Derry vid 9 och körde till Belfast, en sträcka som tar ungefär 90 minuter. Det var meningen att vi skulle parkera på ena sidan om vattnet och se den sidan först med saluhallen och lunch. Och sen ta bilen till andra sidan för besök på Titanic-museet. Men vi ställde oss vid museet direkt och gick istället över till andra sidan, istället för att hålla på och böka med olika parkeringar.

Det var ett smart drag och i vanliga fall hade inte den där promenaden varit något problem. Men nu var vi sååå trötta. Vi gick till saluhallen och gjorde det vi skulle, men inte en enda grej till. Benen orkade helt enkelt inte mer. Det blev en långsam promenad tillbaka, med många pauser. Vi var helt slut. Men Belfast är jättefint!

Efter lunch gick vi in på Titanic-museet, jag har varit där förut och visste på ett ungefär vad vi hade att vänta oss. Så det skulle bli kul att ta med Martin runt där. Tyvärr fick vi inte filma så mycket som vi trodde, men då gick det å andra sidan snabbare än planerat att gå igenom allt.

Titanics museum är jättefint. Ni kan historien antar jag. Titanic förliste ju på sin jungfruresa till New York 1912. Museet ligger på samma plats som fartyget byggdes och sjösattes. Genom de stora fönstren kan man se exakt var hon gick ut i vattnet för allra första gången. Utställningen visar hur hon byggdes, sjömännens och passagerarnas olika historier. Föremål från fartyget och en massa annat. Som sagt; en väldigt fin utställning som absolut ska ses om man är i Belfast.

När vi sett allt vi skulle gick vi till bilen och körde vidare till Dublin där vi lämnade tillbaka hyrbilen. När vi väl hittat till bensinmacken för att fylla på tanken, vilket tog sin tid. Sen skulle vi hitta till shuttelbussen som skulle ta oss till hotellet, där vi skulle sova några timmar innan flyget. Det var inte heller helt enkelt att hitta och fanns ingen tidtabell heller… men men.

Innan vi lämnade Belfast köpte vi mackor, dricka och lite snacks, så vi inte skulle behöva lämna rummet när vi väl checkat in. Så vi satt i sängen och åt, medan vi tittade på tv – samtidigt som vi förundrades över veckan vi just haft. Det skulle ta lite tid att bearbeta alla intryck.

Sex fullpackade dagar med så många otroliga upplevelser. Vi hade samlat på oss många timmars film, ca 1500 bilder, en intervju och en massa material till artiklar. Nu var det bara hem och ta hand om allt detta och börja producera. För detta var ju ingen semester, utan en jobbresa.

Redan på flyget hem, försökte jag få ordning på alla bilder och Martin försökte strukturera upp filmmaterialet. Det blir nog runt 9-10 filmer av den här resan, de kommer på vår Youtube-kanal: Jikitas på äventyr, vart efter. Gå gärna in och tryck ”prenumerera” så missar ni inget. Och det hjälper oss även att fortsätta göra filmer från våra äventyr.

Det var den resan det. Jag hoppas att jag har gett er en liten glimt av vad Nordirland har att erbjuda. Och att ni kanske blir lite sugna på att åka dit. Blir ni det?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Derry halloween – Europas största halloweenfirande

november 12, 2025 Marlene Kommentarer 11 kommentarer

Så var det alltså äntligen dax. Anledningen till att vi åkt hela vägen till Derry från Sverige var ju att vara med på det stora halloweenfirandet. Som sägs vara Europas största. Och ett av de större i världen. Vi hade ingen aning om vad som skulle hända, men var så peppade 🙂

Det var dax att klä om. Så mycket hade vi iaf förstått, att är man i Derry 31 oktober – ja, då klär man ut sej. Så är det bara. Vi köpte varsin kostym innan vi åkte, som vi anpassade efter våra kroppar. Uppläggning för mej alltså, inget passar på längden när man är tre äpplen hög.

Jag hade köpt en tjock klänning, två storlekar större än jag behöver. Allt för att få plats med flera lager underställ. Man vill ju inte ha en jacka över sin utklädnad, men vill heller inte frysa häcken av sej. Alltså får man se ut som en michelingubbe. Jag tyckte att jag var ganska smart. Martin är ju 2 meter lång och rätt stor, det fanns bara en storlek större för honom – ändå var byxorna för korta på längden. Men underställ fick han plats med och mössa och rock ingick ju i klädseln.

Festen startade med en litet mingel i foajén, innan vi i samlad tropp gick till restaurangen där vi skulle äta innan allt körde igång. Vid 18-tiden lotsades vi igenom folkmassorna, över bron och sedan fram till en särskild plats för media. Där hade vi nästan fri utsikt för foton, iaf om vi stod på en bänk. Det var sååå mycket folk. Någon sa att mer än 40 000 personer samlats längs vägen och sisådär 90% var utklädda. Så häftigt. Hela staden går verkligen ”all in” de här dagarna.

Vid 19.30 körde paraden igång. Den var inte så lång, men fantasifull och rolig. Stämningen var på topp hos precis varenda människa, både i paraden och längs vägen. Det går inte riktigt att förklara. Det är mörkt, tusentals utklädda och väldigt glada människor, musik och fest. Tänk er Pride fast med spöktema. Alla är glada och firar tillsammans.

När paraden var över tog stora fyrverkerier vid. Jag har en tudelat uppfattning vad gäller fyrverkerier, å ena sidan tycker jag att det är festligt och fint – å andra sidan tycker jag att de är onödiga, dåliga för miljön och skrämmer både folk och fä. Detta var dock ett väldigt fint fyrverkeri som höll på länge. Och jag har aldrig sett hjärtformade fyrverkerier förut, det var rätt häftigt faktiskt. Det kommer såklart en film inom kort, jag lägger in den här i texten när den är klar – där kan ni se både paraden och fyrverkerierna.

När sista formationen synts på himlen började folk ta sej tillbaka över bron igen. Det tog sin lilla tid, det var ju så mycket folk. Och nu började kylan krypa in under kläderna, trots att vi var rätt välklädda. Hälften av medierepresentanterna blev upphämtade för att åka till flygplatsen, vi andra gick in i värmen i hotellbaren och värmde oss med bland annat Irish Coffe. Överallt satt utklädda och partyglada människor.

Jag älskar sånt här! När en hel stad bjuder in till fest och alla är med till 110%. Det var verkligen en ära att få komma till Derry, som deras gäst och vara med på detta otroliga evenemang. Som alltså lockar mer än 120 000 besökare under veckan. Ändå är det så många som inte vet om det.

Men nu vet ni som läser min blogg vart ni ska när ni ska få ett riktigt häftigt halloweenparty. Då är det till Derrry när åker. Kanske nästa år?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Äntligen framme i Derry

november 11, 2025 Marlene Kommentarer 3 kommentarer

Så var vi framme i Derry, målet för resan. Staden ligger högst upp på Nordirland och heter egentligen Londonderry, men invånarna har länge protesterat mot det namnet. Så vi säger Derry eller The Walled City, eftersom staden omges av en tjock mur.

När vi kom fram till hotellet hade ovädret precis kört igång. Programmet vi fått för kvällen, som innebar mest utomhusvistelse, fick alltså ändrats. Det innebar att vi istället för att få en tur uppe på muren, för att ”väcka” den inför halloween, fick se halloween-avsnittet ur tv-serien Derry-Girls som är inspelad här. Har ni inte sett den serien så måste ni göra det!

Sen gick vi till Guild Hall för att se utklädda figurer och ett musikuppträdande, innan det var dax för middag. Det var himla kul att se hur hela stan sluter upp, alla är utklädda, företagen och butikerna går ”all-in”. Det är verkligen halloween öööverallt!

Innan vi gick från hotellet mötte vi upp andra medierepresentanter, totalt var vi 32 journalister som var på plats för att bevaka firandet. Så många har tydligen aldrig varit här samtidigt. Hotellet fixade ett litet mingel för oss, så vi kunde bekanta oss med varandra.

Vi var ju rätt trötta efter några väldigt intensiva dagar, så direkt efter middagen gick vi tillbaka till hotellet. Vi anses tydligen lite konstiga och väldigt seriösa, eftersom vi dricker väldigt lite alkohol och iaf försöker att jobba även under resans gång. Vi anser inte att man dricker på jobbet, om det inte är en provning såklart. För vi jobbar ju faktiskt när vi är på en sån här resa. Från tidig morgon, till sen kväll. Det är inte alla som förstår det, inte ens de inom vårt eget yrke.

Kvällen och natten bjöd på rejäla vindar, på morgonen var det lite lugnare – men vi tog faktiskt en liten sovmorgon och väntade ut regnet. Strax innan lunch gick vi ut för att dokumentera Derry. Det är verkligen så fint här, men alla gamla byggnader, floden Foyle och muren som omger allt. Staden är gammal, redan på 500-talet byggdes klostret. Muren byggdes på 1600-talet. Så det finns gott om historia här.

Muren är så bred att man kan gå uppe på den, så vi gick ett varv runt staden. Vi tog god tid på oss, tittade på utsikten, alla minnesmärken och tog såklart mängder med bilder. När det var dax för lunch gick vi in i ett av köpcentren och tog varsin toast, innan vi gick tillbaka till hotellet. Vårt hotell låg på Ebrington-sidan som nås genom att gå över den häftiga Peacebridge, bron som går som ett S över floden. Där händer inte så mycket, det är på sidan med muren man ska vara för att uppleva staden.

Jag gillar verkligen Derry och det var himla kul att visa Martin runt och att även han föll för Derry. När vi kom tillbaka var det dax att klä om, för nu var det dax för det stora firandet. Men det berättar jag om i nästa inlägg 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Giant’s Causeway – fascinerande plats

november 10, 2025 Marlene Kommentarer 9 kommentarer

Ovädret kom allt närmare, men vi hade ett besök som vi måste göra innan det brakade loss. Vi hade fått fototillstånd till världens coolaste ”stenhög” under en timme och ville för allt i världen inte missa den tiden pga ”lite storm”.

När jag var på Irland förra gången hade vi en liten stund över när vi var i Bushmills, och kördes därför till Giants Causeway. Det är en otroligt fascinerande plats som jag också bad om besök till även den här gången, för att visa det för Martin. Han hade ju sett mina bilder, men man fattar ändå inte hur det är där förrän man står där själv. Och precis så var det för den käre maken.

Att uppleva en plats med någon annans ögon är himla roligt tycker jag. Precis som med pyramiderna i Kairo, kan jag se Giants Causeway hur många gånger som helst. Man fattar lixom inte vad man ser. Det är tusentals stenpelare, där varje sten är sexkantig. Så otroligt fascinerande och konstigt. Och precis som vid pyramiderna, kan man går ut här hur länge som helst. Att se Martins fascination och dela upplevelsen med honom var så häftigt!

Det kommer en film på vår Youtube inom kort, och jag tror att det syns på honom hur han upplever besöket.

Nu hade jag ju en bruten tå och oväder väntade, så vår tid här var lite begränsad. Så jag släppte iväg Martin för att utforska ”stenhögen” på egen hand medan jag strövade runt på mitt håll. Jag vet att bilderna inte gör rättvisa, men lite ser man ändå. OM ni kommer till Nordirland, så är detta ett måste att besöka. Lova det!!!

Vi hann precis fota klart och göra det vi kom för, innan regnet började trilla ner. Nu kom det varning på varning. Programmet för dagen därpå ändrades och man uppmanade folk att ta skydd. Den där Rope Bridge som vi hade sett dagen innan, och tänkt gå ut på, var ju bara att glömma. Istället åkte vi vidare till Bushmills, för att ta en liten shoppingtur på destilleriet där, som sägs vara ett av världens äldsta.

Eftersom det regnade och det enda vi hade kvar att göra var att köra resten av biten till Derry, hade vi ingen brådska. Martin var som ett barn på julafton och kunde i lugn och ro kolla in utbudet och köpa det han ville. Två flaskor blev det, en 10-åring och en 12-åring. Whiskey alltså.

Nöjd och glad körde han oss till Derry, där vi tog in på Eberington Hotel och hann att vila en stund på rummet innan det var dax att möta upp en massa andra mediamänniskor för gemensam middag.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Vaknade på en vind och besökte en himla cool ruin

november 7, 2025 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Efter en lång dag tog vi oss vidare till Portrush, där vi skulle bo på ett hotell mitt i stan. Vi fick ett rum högst upp vinden, med bjälkar i taket och små prång. Gammalt och spöklikt. Temat inför morgondagen var lixom satt direkt.

Adalphi Hotel i Portrush kändes väldigt gammalt, men det var nog inte det. Vi fick inte världens bästa mottagande, men bodde fint och fick en bra frukost. Dagen innan fick vi ju knappt någon, så vi var väldigt nöjda. Frukostmatsalen var dessutom väldigt fin, sånt gillar vi.

Mätta och belåtna drog vi vidare mot nästa punkt på vårt 13 sidor långa program. Det var fortfarande lite Game of Thrones-tema (GOT), men det var inte det som var grejen den här dagen.

Det skulle handla en hel del om stenar, men först skulle vi hitta tillbaka till bilen som vi ställt ifrån oss i mörkret.

Torsdagens första punkt var Dunluc Castle. Slottet (eller borgen) har en lång historia som börjar redan på första århundradet, men de flesta av ruinerna som syns idag är från 1500- och 1600-talet. Dess historia präglas av krig och politiska oroligheter, vilket ledde till att slottet övergavs och förföll. Den spännande ruinen är såklart också en populär inspelningsplats, där japp… GOT spelats in.

Vi hade ett rätt tajt schema och vädret var rätt kasst, så vi ville hinna så mycket som möjligt innan ovädret tog över. Så vi hängde på låset när Dunluc öppnade och tänkte att det skulle väl gå rätt snabbt att kolla in detta, men det var ju så himla intressant. Här kan man gå hur länge som helst med kameran, den ena vinkeln är intressantare än den andra. Alla bilder blir lixom bra. Men det var bara att inse att vi har helt enkelt inte tid och dra därifrån.

Jag har sett slottet förut, fast då från havet. När jag var här sist skulle vi ”fiska vår frukost”. Det gick sådär… vi fick knappt någon fisk, men frukost fick vi som tur var ändå. Just den turen utgick från Portrush, kom jag på när vi gick till bilen på morgonen. Helt plötsligt slog mitt bildminne till och jag kände igen mej lite smått. Konstigt det där att man glömmer och sen händer något som tar fram minnet igen.

Vi hade ungefär samma väder den här gången, grått och lite blåsigt. Sånt väder passar när man ska fota gamla ruiner, det ska lixom inte vara klarblå himmel. Men vi såg ju hur ovädret drog in och det började komma varningar…

Så när vårt program för fredagen ändrades helt blev vi inte förvånade. Men mer om det i ett senare inlägg.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Kanske Nordirlands härligaste guide

november 6, 2025 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Vi kom till Irland på tisdagen och på onsdagen hade vi äntligen fått till en dag med Flip Robinson från Giant Tours Ireland. En man vi träffade för första gången på ett event i Stockholm långt innan pandemin och redan då sa att vi ville intervjua. Det tog några år, men till slut blev det av och vi fick en hel dag tillsammans.

Flip är specialist på tv-serien The Game of Thrones, har varit med i serien och arrangerar turer med sk GOT-tema (men även andra turer med gömda pärlor). När vi träffade honom i Stockholm första gången var det just med anledning av Game of Thrones, som skulle starta sin sista och avslutande säsong. Intresset för Nordirland var enormt och han var i Sverige för att promota landet.

När jag var på Nordirland senast var temat äventyr, inte GOT, ändå fick vi se några av de över 30 olika inspelningsplatserna som finns där. Då stötte jag på Flip av en slump en dag och blev återigen påmind om den där intervju. Sen träffades vi igen i Stockholm på en mässa och nu blev det mer prat om att ses och hur man skulle kunna lägga upp det. I förra veckan var det äntligen dax, sisådär 6-7 år efter första kontakten. Skam den som ger sej 😛

Vi hade börjat vänja oss vid bilen, trafiken och vänsterkörningen och tog oss till Ballycastle, där Flip bor och skulle möta upp oss. Vi parkerade i hamnen och klev in i hans bil, så skönt att kunna släppa koncentrationen på körningen för en dag. Innan vi körde iväg blev det några bilder av den fina lilla orten med sin otroligt härliga strandpromenad och utsikt.

Flip är som sagt inte bara expert på GOT, utan även på Nordirland och vet om alla de där gömda pärlorna som många missar. Så han började med att ta oss till Glenariff Waterfalls. Där finns egentligen två fina fall, men vi gick bara till det ena eftersom min brutna tå och hans dåliga rygg tyckte att det räckte så.

Sen körde vi vidare till Cushendun där det finns häftiga grottor som flera scener av GOT spelats in i. Vi hade vi det här laget noterat att det var förvånansvärt många husbilar i trafiken. Och här finns det faktiskt en liten ställplats med perfekt läge i hamnen. Där skulle man ju stå med bilen såklart. Vi kanske måste komma tillbaka för en husbilstripp här.

Vi gick runt rätt länge i grottorna medan Flip berättade om scener, drog repliker och bara förundrades av miljön. ”Väggarna” i grottorna är stenar som smält ihop men en slags naturlig cement. Det är verkligen så häftigt!

Längs hela östra sidan av Nordirland går Causeway Costal Route som är en otroligt vacker vägsträcka. Längs med kuste finns mängder av fina platser att stanna på, det skulle vi göra rätt många gånger både med Flip och på egen hand. Nästa plats han tog oss till var en utsiktsplats i Portaneevey med utsikt över havet och Skottland. Här såg man även hängbron, Rope-bridge, som vi tänkte försöka gå över dagen efter. Men så blev det inte pga oväder 🙁

Det var dax för lunch och den intogs på Carrick-a-rede bar, där vi fick öns bästa Fish n´ ships, iaf enligt både ägaren och Flip. Här satt vi länge och passade på att göra den där intervju som vi så länge pratat om. Det blev ett bra snack om Flips spännande liv med rollerna (bla som sk ”dubbel” till Hodor och the Mountian) i den stora tv-produktionen och en massa annat.

Mätta och belåtna åkte vi vidare till Ballintoy Harbour, en fantastisk liten plats. Man åka av på en smal liten väg, från huvudvägen, som gick brant ner mellan hus och bergsknallar, innan vi kom fram till en ny undangömd liten hamn. Här var så fint att man nästan smällde av. Och här har det såklart också spelats in flera olika scener av GOT. Det var här Pyke låg, Greyjoys borg. Ni som sett serien kanske minns?

Nu ska det sägas ytterligare en gång. Har ni inte sett serien, så gör det. De två första säsongerna är kanske inte de bästa, men stå ut – för sen händer det grejer. Det är från tredje säsongen serien växer och blir omöjlig att sluta titta på. Och titta extra på kostymerna och miljöerna. Helt fantastiska. Å mycket är alltså inspelat på Nordirland och går att se i verkligheten. Kontakta Flip på Giant Tours Ireland, så tar han med er runt.

Nu började det mulna på och vi började bli lite trötta, men än hade vi en viktig plats kvar. Dark Hedges. Den mäktiga allén med gamla träd som bildar som en lång portal längs hela vägen. Jag var där på min förra resa och blev så fascinerad att jag bad extra om detta när Flip skulle planera vårt program. Det är en väldigt speciell plats. Och ja, man kan ta huuuur många bilder som helst här 😛

Detta blev vår sista punkt för dagen, vi kom när solen var på väg ner och fick ett otroligt fint ljus att fota i. Det kom även några droppar regn och himlen bjöd plötsligt på en hel regnbåge dagen till ära. Vicken grej!

Här gick vi ganska länge, pratade, fotade och bara njöt. Sen körde Flip oss tillbaka till bilen och vi tog oss vidare till kvällens övernattning. Vilken otroligt fin dag vi hade haft!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram