Browsed by
Etikett: livet

Magnus berättar om livet ombord på Birka Cruises

Magnus berättar om livet ombord på Birka Cruises

Nu när jag börjat göra intervjuer till Du i Fokus har jag börjat se på folk i min omgivning, och som jag träffar på olika platser, med lite andra ögon. Det finns ju så många intressant människor runt oss! Så från och med nu kommer det att bli små, korta intervjuer även här på bloggen – med folk som jag träffar på vägen…

En av dem som jag lärt känna av en slump är Magnus som arbetade som kryssningschef och visade oss runt på Birkas fartyg första gången vi skulle skriva om det. Vi träffade honom igen när vi åkte med förra helgen och jag bad honom berätta om sitt arbete och lite om livet ombord.

Vilken är din titel och dina arbetsuppgifter?

Jag är Teamledare på däck 10, sol och pool och spa. Det innebär att jag ytterst ansvarig för hela däck 10 tillsammans med ytterligare en person.

Magnus och hans kollega jobbar en vecka i taget. De är tillgängliga i stort sett dygnet runt, men stänger sitt däck kl 21 på vardagarna och 2 på helgerna, om det inte är sommar eller temakryssningar – som han för övrigt älskar! Det är ingen slump att alla temakvällar är när han jobbar, då får han sätta på sig de glittriga kostymerna och perukerna och släppa loss.

Ombord på båten spenderas det många timmar tillsammans, men de umgås väldigt mycket privat också när de är lediga. Det är ett gäng som gillar varandra, det märks verkligen.

Vilken är den mest beställda drinken?

-Gin & Tonic!

Vilken är din favoritdrink och roligaste drinken att göra?

-Pink Chili! Den har jag faktiskt kommit på själv! Den är riktigt god! Den roligaste att göra är Mojito, även om det är lite krångel att mudla och smasha löven och så, så är det den som är roligast. Sen tycker jag fortfarande att det är roligt att göra Aperol Spritz.

Vilken är den konstigaste beställningen?

-Det är ganska länge sedan nu, men då ville man ha en Pina Colada. Men den skulle vara utan ananas och ingen kokos och då blir det ju svårt. Det blir ju bara rom kvar…

Att han hamnade på en båt är lite av en slump. Först var han i skobranschen, men det tröttnade han på och började som aerobicsinstruktör. Under tiden öppnade en kompis ett hotell som frågade om han behövde jobb och han tackade ja för att det lät kul. Han fick lära sig hela hotellet, från frukost till konferens och reception. Receptionen var han mycket tveksam till, det var inget för honom men han härdade ut och det skulle visa sej vara det roligaste han gjort och ett år senare var han receptionschef! Där stannade han i 7 år, innan han började på Birka för cirka 6 år sedan.

-Tjänsten som kryssningschef med inhopp som intendent var helt ny när jag började. Jag lyckades inte riktigt få ihop alla bitar men jobbade ändå i 3 år innan jag bad om att få göra något annat. Mest för att man jobbar precis hela tiden, men man får inget gjort. Det kanske inte märktes utåt men det funkade inte för mej.

När blir folk stökiga, det är ju trots allt en kryssning, party och alkohol?

-Det är oftast när det ska betalas. Man påstår att kortläsaren inte funkar fast den gör det. Man har glömt både kort och kod. Man har inga pengar. De ser inte för de har inga glasögon med sej. Ibland får man springa ut och be dem komma tillbaka och säga att vakterna är på väg. Det händer inte jätteofta, men ett par gånger i månaden.

Magnus berättar att folk ofta försöker komma in bakom baren, där det är trångt och de ska försöka göra sitt jobb. Ibland får man sätta upp rep för att stänga av vid sidorna. Ingen utom den som jobbar ska vara där, inte ens vakter eller andra på jobbar på båten.

Förutom drömmen som popstjärna finns det inget han hellre vill göra än att jobba på Birka. Han trivs otroligt bra och är väldigt förvånad över att han faktiskt gör det, eftersom han var lite tveksam under tiden som kryssningschef. Han ville inte ha något ansvar, men trivs med det han har nu.

Under åren ombord kan han se en stor skillnad på passagerarna. Förr var det mer ”Ålandsfärja”, nu är de lite mognare och inte lika mycket rent supande. Passagerarna nu vill ha mer av en upplevelse och är mer sofistikerade.

Har sjömän en partner i varje hamn?

-Haha, ääähum… Jag säger så här; det man lär sej snabbt är att det finns inte en chans att hålla någonting hemligt. Väggarna mellan hytterna är väldigt tunna. Folk har koll!

Man är inte ledig så mycket, men när det händer så hänger Magnus gärna på något av de två gymmen som personalen har tillgång till. Oftast är man så trött att man bara ligger och glor på tv i hytten eller i det gemensamma ”vardagsrummet”.

Självklart ber jag om receptet på favoritdrinken. Detta blir en bra sommardrink!

Magnus recept på Pink Chili
2cl gin
2cl rabarberlikör
2cl chilisockerlag
2cl limejuice

Skaka alla ingredienser och toppa med soda

Nu vet både ni och jag lite mer om livet ombord på Birka, iaf hur det går till på däck 10. Nästa gång funderar jag på att snacka lite med Glenn som är kökschef ombord. För att inte missa något ska ni hänga med på min instagram @marlenerinda 🙂

Nu blev ni väl lite sugna på en kryssning va? Ha en riktigt fin helg, oavsett om ni är ombord eller ej!

Vi behöver mer färg och Rockabilly!

Vi behöver mer färg och Rockabilly!

*** I samarbete med Jetsettrends.se ***

Rockabilly är en musikgenre som skapades på 50-talet av bland andra Bill Haley and his Comets och Elvis Presley. Musiken är en blandning mellan country, som tidigare kallades för hillbillymusik, och blues och är en av de tidigaste formerna av rockmusik. Men det är också en livsstil, där även kläderna spelar stor roll 🙂

Vem gillar inte rockabilly kläder som fluffiga kjolar, fina skor och väskor? Jag gör det iallafall! Å nog har jag sneglat på vackra par som klär sej i 50-talskläder. Tjejerna i fluffiga kjolar och killarna i charmiga hängslen och keps. Så läckert ju!

Jetset and trends startades av Veronika och Morgan Sehlstedt efter en vistelse i Las Vegas. Företaget är unika på så sätt att de säljer nyproducerad rockabilly kläder, inte begagnade. De är noga med passform och bästa pris, kläderna ska både vara sköna och prisvärda. Å så många fina klänningar de har!!! Man blir ju alldeles kollrig när man kikar runt på sidan. Den där rosa skönheten högre upp är min absoluta favorit!

Här finns verkligen allt som har med Rockabilly som livsstil att göra. Damkläder, herrkläder, assessorer, skor… ja tom förkläden och inredning! Allt hittar man massor i webbshoppen, det är enkelt att beställa och man har grejerna ett par dagar senare. Jag måste även tips om REA-sidorna, där fastnade jag ett bra tag.

Jag tycker att vi svenskar klär oss alldeles för tråkigt faktiskt! Det är så mycket svart, byxor och en enkel topp, och svarta skor förstås. Var är färgen??? Vi behöver mer färg!!! Jag tror att vi alla behöver lite mer Rockabilly i vårt liv 🙂

7 timmars shopping

7 timmars shopping

För några år sedan krockade vi med en älg i närheten av Smålandsstenar. Verkstan som hjälpte oss var så bra att vi sedan dess valt att åka dit och serva vår bil. Servicen kostar ungefär 1/3 av Stockholmspriserna, Rickard som servar bilen är pålitlig och trevlig och vi får låna en bil över dagen så vi kan åka till Ullared och shoppa. Det kan lixom inte bli bättre 🙂

I måndags åkte vi till Jönköping där min bästa kompis Åsa numera bor. Det är tur att bilen ska servas då och då, annars hade vi aldrig setts. Nu blir verkstadstrippen en anledning att träffas, vi sover kvar och behöver inte åka mitt i natten för att vara på verkstaden kl 7. Åsa och jag har känt varandra i drygt 25 år och har gått igenom både graviditeter, missfall, dödsfall, skilsmässor och bröllop tillsammans. Vi har sett varandras sämsta sidor och tycker ändå om varandra. Hon är bäst!

När vi lämnat bilen på verkstaden tog vi oss till Gekås i Ullared för en heldags shopping. Det skulle göras en stor service som skulle ta minst hela dagen, så vi kunde ta god tid på oss. Det var alltså valborgsmässoafton och jag hade räknat med rätt mycket folk i varuhuset, men det var nästan tomt. Så ett hett tips från oss är att åka till Ullared på valborg, det gör vi nog nästa år också.

Vi tog oss igenom varuhuset grundligt, Martin gick igenom herrkläderna medan jag gick igenom damkläderna. Herravdelningen är inte riktigt lika stor som damavdelningen, så när han var färdig tog har ett varv bland väskorna för att hitta den perfekt träningsväskan. Frukost hade vi ätit i bilen innan, men en fika fick det bli när klädavdelningarna var avklarade. Sen tog vi gång för gång, vi hade en lång lista med grejer vi behövde. Alltså behöver på riktigt, förbrukningsvaror som går åt under året – tandkräm, tvål, deo osv. Sånt vi ändå ska köpa hemma, som kostar typ 1/3 av priset mot hemma. På listan stod även större grejer som trädgårdsslang med vägghållare, laddningsbar häcksax, eltandborstar osv. ALLT finns på Gekås och besparingen bara på de här grejerna var ca 1000 kr. Saker vi ändå ska ha.

På elektronikavdelningen tog det också lite tid, vi skulle ha mobilsladdar både till oss och äldste sonen, mobiltillbehör och grejer till kameran. Jag letade speciellt efter ett kamerastativ som ska fungera både för kamera och mobil och som går att ställa lite överallt, gärna hänga också. Vi hittade ett stativ med rörliga ben och tom magneter som går att göra massa kul med. Nu ska det nog kunna bli ännu roligare bilder till bla bloggen och instagram.

En annan sak som stod på listan var en väska som rymmer alla kamera- och mobilgrejer, men inte en kameraväska – för de är så fula. Jag har inte varit någon väskmänniska tidigare, ägde faktiskt inte ens en handväska för typ fyra år sedan. Men med dåligt batteri i mobilen så måste man ju ha väska med sej med extrabatterier och nu när jag alltid även har kamera med mej, så är ju väska nödvändigt. Jag hittade två! Två väskor i mellanstorlek som jag inte behöver pussla ner grejerna i för att de ska få plats, men inte så stora att de blir tunga. Den ska kunna hänga snett över bröstet utan att var i vägen när jag jobbar.

Efter ungefär 6 timmar hade vi gått igenom precis varenda millimeter av varuhuset och gick upp till restaurangen för en sen lunch. Kundvagnen var överfull, men bara med nödvändiga grejer. Vi lyckades faktiskt att inte köpa något onödigt alls! Det var bara att gå mot kassorna, se glad ut och betala… det var iofs mindre kul – men ändå inte så illa som det hade varit om vi köpt grejerna hemma. Nu behöver vi inte köpa särskilt mycket alls förrän vi är tillbaka nästa år. Och då blir det betydligt billigare eftersom vi inte kommer att behöva de där stora grejerna.

Bilen var precis färdig när vi kom tillbaka till verkstan, det var bara att lasta över inköpen, se glada ut igen och betala och sen börja hemfärden. 5 timmar senare parkerade vi utanför vårt lilla hus i Tumba, helt slut, men nöjda. Halva 1 maj gick sedan åt till att sortera alla inköp, stuva undan förbrukningsvarorna och testa en del av grejerna och vi kunde återigen konstatera att vi inte köpt något onödigt alls. Me like!

Ett år till nästa sväng 🙂

Att hjälpa någon hundratals mil bort…

Att hjälpa någon hundratals mil bort…

Vi försöker hjälpa till så gott vi kan när någon behöver oss. Att komma till undsättning för någon i närheten är en sak, att hjälpa någon hundratals mil bort är en helt annan. Igår blev det akut läge i Gambia!

Vår familj i Gambia har det inte lätt i vanliga fall, just nu har dom de riktigt illa. Det är alltid svårt med jobb, särskilt nä turistsäsongen är över, som nu. Åretrunt-jobben är inte särskilt många, så nästan alla trollar med knäna och gör så gott de kan. I oktober lever landet och folket upp igen, då kommer turisterna.

Vi hjälper till så gott vi kan med det vi har. När vi hälsa på tar vi med mat, kläder, hygienartiklar och leksaker – men det är kanske var tredje år. Nu har vi lyckats få en och annan att åka dit med hjälp av vår chaufför Buba och Smile som visat sin by. Vi hjälper bara till med pengar när det är kris, eftersom vi tycker att familjen ska anstränga sej att söka jobb och sköta sina odlingar. Vår hjälp ska inte vara istället för jobb, om ni fattar.

Smile är inte den som ber om hjälp, det har han aldrig gjort – om det inte varit riktigt akut. Jag brukar höra det sådär mellan raderna när vi pratar vi messenger och igår blev det akut. Han har sagt att han haft ont i magen några dagar, men inte riktig kunnat specificera sej. Igår sa han rätt ut att han inte visste vad han skulle göra, då vet jag att han är dålig på allvar.

Vår vän Nathalie är fortfarande kvar i Gambia, så han tog kontakt med henne. Nathalie följde med Smile till sjukhus där man konstaterade att han till att börja med har både ryggskott och diskbråck. Eventuellt är det lite andra problem också, detta ska undersökas vidare. Jag insåg direkt att det kommer att kosta, även om det i våra ögon är billigt med både läkarvård och medicin – så är det inga pengar som Smile och hans familj har. Så medan Nathalie skötte sjukhusbiten, drog jag igång en insamling via facebook. Snart hade jag fått ihop 1700 kr!

Räkningen kom under kvällen, ca 4000 dalasi – vilket är ca 700 svenska kronor. En månadslön i Gambia för många. Tack vare att Nathalie har svensk bankkonto kunde jag direkt föra över 1300 kr, för vård och mat till familjen. Nu har jag alltså 400 kr kvar och lägger såklart till själv, så det täcker fortsatta kostnader och mer mat. Vill ni bidra är ni mer än välkomna till det, hör av er så får ni swishnummer.

Att bli sjuk i Gambia är för många en katastrof, särskilt om det drabbar den som är den huvudsakliga försörjaren av familjen. Här hemma tycker vi att det är katastrof om pendeln är försenad, vi ser olika på innebörden av ordet kan man väl konstatera. Det är Smile som försörjer familjen, med hjälp av sin mammas odlingar. Kan han inte jobba, så har familjen helt enkelt ingen mat. Folk dör! Där finns inget socialsystem eller några bidrag, man måste fixa det själv.

Det är svårt för Smile att be om hjälp, han gör det inte om han verkligen inte behöver. Nu behövde han. Vi har möjlighet att hjälpa och gör det gärna. Det är faktiskt en förmån att få hjälpa någon på det här sättet och med hjälp av Nathalie kan vi göra det rätt enkelt. Det är ju hon som får göra det svåra, köra, vänta, föra talan osv. Föra talan? Ja, det är tyvärr så att man inte riktigt lyssnar på den inhemska befolkningen. Har man med en vit vän så får man bättre hjälp. Illa och orättvist, men sant.

Nu har Smile iaf fått hjälp och kommer att få mer hjälp. Diskbråcket är svårt att göra något åt, vi får väl se vad som händer. Nu är han iaf på rätt ställe och vi har koll.

Med detta i bakhuvudet blir man med ens lite mer medveten om hur bra man har det. Är man bara född i ”rätt” land, så får man den hjälp som behövs i de flesta fall. Visst finns det brister även i vårt svenska system, men långt ifrån andra länder. Att födas i ett u-land är svårt – ändå är de flesta i Gambia mycket lyckligare än de flesta svenskar som jag känner. Förklara det den som kan…

Som sagt – vill ni hjälpa så är ni hjärtligt välkomna med ett bidrag. Minsta korvöre gör skillnad och all hjälp kommer fram direkt! Här kan ni göra skillnad på riktigt!

Matsedel v 18

Matsedel v 18

Men fattar ni, nu är April också slut!!! Tiden går så himla fort, vilket jag iofs gillar. Fast under sommarhalvåret kan det gärna gå lite långsammare…

Vi har precis klarat av påsken och nu är det valborg och alldeles snart kristihimmel. Dagar med mycket gott både i godisskålen och på bordet. Kan vara svårt för en Viktväktare att hantera och det är därför det är så bra när högtiderna ligger nära varandra. Då kan man nämligen snabbt utvärdera, se vad som gick bra resp dåligt, göra en ny plan och testa den direkt! Å sen kan man utvärdera den högtiden också och göra om och göra rätt, tills den stora midsommarhelgen och semestern står för dörren.

Jag ser varje högtid som en lektion, inte som en mat- och godisorgie. Man måste lära sej sitt förhållningssätt och det tar tid. Blir det fel så blir det – det kommer alltid en ny chans att öva.

Här är veckans matsedel:

Måndag: Frittata 8 SP Flex

Tisdag: Vitkålsgratäng och grillad laxsida 13 SP Flex för hela gratängen

Onsdag: Pasta med halloumisås 9 SP Flex plus pasta

Torsdag: Pasta med kyckling och citron 4 SP Flex plus pasta

Fredag: Snabb lövbiffsgryta 4 SP Flex plus ris

Lördag: Grönsaksgratäng med grillat 2 SP Flex plus tillbehör

Söndag: Nudelwok med kassler fr 17 SP Flex för hela

Valborgsbonus: Marängrulle med hallonfyllning 6 SP Flex för hela

Vi är på språng hela tiden just nu. Vi har ingen hundvakt på hela maj och sen ska Martin jobba hela sommaren, så allt vi vill eller behöver göra – får vi göra nu! Häng med på instagram @marlenerinda mycket kul blire 🙂

Ett dygn med Birka Cruises

Ett dygn med Birka Cruises

Ni som hänger med mej på instagram @marlenerinda, har sett att vi varit ute och åkt lite båt. I fredags klev vi på Birka Cruises för ett dygn ombord, men det var inte bara en mysig nöjesresa – nope, det var faktiskt jobb 🙂

För några år sedan jämförde vi de största rederierna i Stockholm. Vi kollade på service (både i kundtjänst och ombord), städning, maten (både al a carte och buffe) och lite annat smått och gott. Det är en av våra mest lästa texter, så nu tyckte vi att det var på tiden att göra om det. Den här gången kommer vi att jämföra dygnskryssningar till Åland från Stadsgården. I fredags gjorde vi alltså den första och nästa helg gör vi den andra. Jämförelsen kommer på Du i Fokus inom kort.

Det var strålande vackert väder när vi gick ombord, bästa möjliga förutsättning för bra bilder alltså. Vi visste att man renoverat delar av båten, men inte hur fint det blivit! Hela plan 5, där man går ombord, var nu ljust och fräscht och kändes otroligt lyxigt. Vilken skillnad!

Vi skulle äta middag kl 17, så medan båten lämnade kajen satt vi i matsalen och tog oss långsamt genom både middag och skärgård. Vi skulle äta kryssningsmeny där man väljer mellan kött och fisk till huvudrätt, medan för- och efterrätt redan är bestämt. Jag hade sett en ny lakritsdessert på menyn och försökte att få byta till den, men se den gubben gick inte. Beställt var beställt. Men det skulle ordna sej senare 🙂

Vi åt en jättegod svampsoppa till förrätt, en riktigt god oxfilé till varmrätt och en helt ok cheesecake till efterrätt. Våra bordsgrannar åt fisken från samma meny och sa att den var riktigt god och till efterrätt tog de en GT-dessert som tydligen var riktigt, riktigt god!

Efter middagen gick vi runt och fotade lite på båten, kollade in taxfreen och klockan 20 hade jag tid på SPA för Hot Stone Massage. Innan behandlingen tog vi bilder inne på SPA och ville ha från jaccuzzin med solnedgången, men precis då svängde båten så solen kom på andra sidan. Jerker i receptionen trodde inte att Kapten Niklas skulle vända båten åt oss även om vi bad honom snällt, så det blev inga bilder. Därför måste vi nog åka igen 🙂

Det var hela vårt favoritgäng som jobbade den här helgen, så det blev massor med glada hej och goa kramar. Vi träffade intendent Eva utanför vår hytt och det visade sej att även hon är galen i lakrits och tyckte att vi bara måste testa den där desserten. Den där lakritsdesserten blev sedan en följetång hela resan eftersom alla pratade om den och frågade om vi hade testat. Till och med Mia som gav mej massage pratade om den och eftersom hon kommer från Öland så litar jag lite extra på hennes omdöme. Mia gav mej en massage som nog var det skönaste jag varit med om! Ska berätta om den närmare i ett annat inlägg, men kort sagt kan man säga att man får lite vanligt massage först och sedan med 60-grader varma stenar. Så skönt att man inte vill att det någonsin ska ta slut. Ni måste testa!

Efter behandlingen gick vi faktiskt och la oss, vi var ruskigt trötta efter en intensiv period och skulle upp hyfsat tidigt för att äta lyxfrukost och intervjua min favoritbartender Magnus. Så vid 7.30 var vi på benen igen och redo för frukost. Buffefrukosten är helt ok, men lyxfrukosten är lite mysigare. Solen är på rätt sida och man kan sitta där och njuta länge och titta ut.

Innan lunch hade vi tid att fotografera buffen i Sjösalen, där vi fick en kort introduktion av kökschefen Glenn. Även han är lakritsfreak och det är han som komponerat den där nya dessert som alla pratar om. När vi ätit lunchen fick vi följa med honom ut i köket och vara med när han gjorde den åt oss. Under tiden berättade han att det kommer en massa roliga nyheter till julbordet i december, så himla spännande. Vi kommer!

Så fick vi vår lakritsdessert och satte oss tillrätta ute i restaurangen igen… huuuur god var den inte! Ni som sett bilderna på instagram, ser hur jag slickar tallriken. Martin säger att det är det godaste han har ätit och han är inte ens hälften så lakritsgalen som jag. Så ni måste verkligen testa den när ni åker Birka nästa gång!!! Måste!!!

Vi gjorde en kort intervju med Magnus som berättade om livet ombord, folks favoritdrinkar och kanske pyttelite skvaller… intervjun kommer här på bloggen inom kort. Nästa gång kommer vi att intervjua Glenn inför julbordet.

Sen var det vi tillbaka i Stockholm igen och det var dax att kliva i land. Ett dygn går fort! Vi hann i stort sett allt vi skulle, förutom att säga hej till Kapten Niklas – han brukar alltid gå en runda på kvällen, men då hade vi nog gått och lagt oss redan.

Det är mycket som ska hinnas med på en sån här resa och idag är vi helt utslagna faktiskt. Vi har veckohandlat, glott på tv och sorterat intryck, typ… å nu skriver jag ihop detta. Lite för att komma ihåg vad vi gjort, men också för att berätta lite för er hur vi jobbar. Nu ska jag sitta lite till i solen innan det blir middag och hundpromenad.

Imorrn är en ny spännande vecka, den börjar med en liten tur till vår bilverkstad i Småland. Varför vi åker 50 mil för att serva vår bil ska ni få vet en annan dag 🙂

En riktigt bra kväll på Engelen

En riktigt bra kväll på Engelen

Känner ni till Engelen i Gamla Stan? En pub som firar 50 år i år och är ett ställe dit massa härliga Stockholmsikoner ofta går till, bla Anders Eldeman och Lelle Printer. Igår var det min tur för en liten nostalgitripp.

Det är många som startat sin musikaliska karriär på Engelen, bla Roberts Wells och Jan Johansen. Jag kan inte säga att jag haft någon större musikalisk karriär, MEN på 80-talet ställde jag faktiskt upp i en talangtävling på just Engelen. Igår kunde jag konstatera att lokalen inte alls ser ut som då.

Igår var det nämligen säsongsöppning för vårens uteservering och en början på 50-årsjubileet. Jag var extra glad över den här inbjudan eftersom jag visste att jag skulle få träffa en mängd gamla bekanta. Jag såg fram emot kvällen och tänkte att jag nog skulle kunna knyta några nya kontakter också. Det jag inte hade räknat med var en kväll där jag blev överöst med komplimanger och kände en acceptans, kärlek och respekt som man absolut inte möts av överallt.

Nu blir det massor med ”namedropping”, alla var nämligen där! På vägen dit träffade vi Uffe Elfving och gick in med honom, fast han egentligen skulle till ett annat ställe – men ändå samma… Kolingen ligger brevid och det var dit han skulle. Direkt innan för dörrarna träffade vi Jennie och hennes John Houdi. Jennie har jag känt en massa år pga vårt gemensamma lakritsintresse, John känner jag inte – men har varit hans ”offer” på Norra Brunn för ungefär 300 år sedan. Men jag tänker lära känna honom! Han har nämligen sagt ok till att bli intervjuad i min ”Nyfiken På…”

Vi hittade ett bra bord där vi fick plats med alla Martins träningsväskor och jobb-grejer och våra bordsgrannar under kvällen var bla Anders Eldeman med fru som besöker Engelen typ 3 ggr i veckan. Strax fick vi även sällskap av Hasse Dahlman och hans fru, han är även känd som Lelle Printer. De är också stammisar på Engelen och hela personalen känner dem väl. Känner ni till honom? Han skriver underbart roliga telegram om nyheter som kanske inte är riktigt sanna… men roliga!

Under kvällen passerade bla Åsa Jinder, Robert Wells, Ove Sandberg, Inger Nilsson, Henrik och Magnus Rongedal, Ove Thörnqvist och en massa andra. Allra gladast blev jag av att träffa Bert-Åke Varg som är en gammal vän och som inte mått så bra under våren.

Jag passade på att hälsa på både gamla och nya vänner och raggade intervjupersoner för glatta livet. ALLA jag frågade sa ja! Så himla roligt! Och överraskande! Några hade läst min intervju med Thomas Ravelli och gillade den, så otroligt glad man blir då. Så nu ska vi bara bestämma tid och plats, några ser jag fram emot extra mycket. Några vet jag kommer att spåra ur totalt, bla bröderna Rongedal som jag ska intervjua samtidigt. Världens mysigaste människor som man alltid blir glad av.

Kvällen var alldeles fantastiskt! Så härliga människor, fint väder och bra arrangerat. Jag kommer att skriva om Engeln och jubileet på Du i Fokus, inom kort – måste samla lite mer information bara. Sen är det bara att börja boka möten, det ska bli så kul! Jag hoppas ni kommer att gilla mina intervjuer, kom gärna med förslag på personer och frågor. Personen får inte vara under 40 och frågorna får inte handla om det personen är känd för… jag vill in bakom det.

Jag kan leva länge på känslorna från gårdagskvällen. Det var så härligt!

Bostadskarriär baklänges

Bostadskarriär baklänges

*** I samarbete med FixaKontraktet.se ***

Med bostadskarriär menas att man först flyttar hemifrån till en liten hyresrätt eller kanske bostadsrätt. Sen träffar man någon och flyttar ihop och byter upp sej till något större, men fortfarande oftast en lägenhet. Snart kommer det kanske barn, då vill många ha hus och så småningom kanske man vill ha ett större hus. Så funkar bostadskarriär på ett ungefär.

Men sen då? När barnen flyttat och man sitter där i sitt kanske alldeles för stora hus. Ja, då blir det karriär lite baklänges, då byter man ner sej igen. Som vi tänker göra. Vi vet inte när, men inom en överskådlig framtid vill vi sälja huset och flytta till en mindre lägenhet. Men vi vill inte köpa något, vi vill aldrig mer äga något. När man äger en fastighet måste man nämligen sköta, ta hand om och underhålla och det är både tungt och dyrt. Jag har hunnit med rätt många renoveringar under mina snart 30 år i hus…

Vår plan är alltså att hyra en mindre lägenhet i Stockholm, lite närmare Arlanda. När vi säger det till folk, så får vi direkt höra ”Det kan ni glömma! Det finns inga hyreslägenheter om man inte stått i bostadskö i 50 år eller är beredd till ett dyrt andrahandskontrakt!” FEL säger vi!

Nu finns nämligen något som heter Fixakontraktet.se som skannar av marknaden och skickar förslag till den som är intresserad. Det är ingen kö, utan först till kvarn som gäller. Det funkar som så att man registrerar sej på sajten, sen övervakar Fixakontraktet.se ett gäng webbplatser. Så fort en uppdatering sker så får man ett mail med alla detaljer och en länk till ett formulär där man kan anmäla sitt intresse. Det gäller dock att vara snabb, först till kvarn… då är det extra bra att man även kan få ett sms, det ser man ju oftast direkt.

Fixakontraktet finns än så länge bara i Stockholm, vilket ju passar oss. Det kostar 298 kr för 30 dagar och är ingen bindningstid, det avslutas efter 30 dagar utan att man gör något. Har man inte fått napp under den månaden kan man förlänga till halva priset.

Jag tycker det låter smart och all hjälp är välkommen den dag vi börjar leta. Se upp Norra Stockholm – snart kommer vi!!!

Min skeva kroppsuppfattning

Min skeva kroppsuppfattning

Jag fick en aha-upplevelse härom kvällen när jag såg en bild på mej bakifrån. Jag såg inte alls ut som jag tycker att jag gör, tänk som vårt huvud kan ställa till det.

Det här blir svårt att förklara, framförallt utan att stöta sej med någon. Jag vill poängtera att detta handlar om mej, min hjärna och min kropp.

Jag har egentligen inte brytt mej särskilt mycket om vikt och utseende förrän jag efter mitt andra barn fick se en bild av mej, av min rygg rättare sagt – den var som en lagårdsdörr enligt mej. Det som däremot stört mej i större delen av mitt liv har inte varit min vikt, utan mina bröst. Redan som 12-åring kallades jag Dolly Patton…

Jag kan inte säga att jag avskydde min kropp, men jag avskydde mina bröst. När jag fick se den där bilden, så fick jag mer att avsky tyvärr… Till mina 156 cm har jag som mest vägt 69,1 och hade ett bmi på 28,4. Jag vet att många inte tycker om att prata bmi, men eftersom jag var tvungen att ligga under 25 för en bröstförminskning – var det det jag fick förhålla mej till. Jag hade en övervikt, men inte jättemycket ändå.

Jag gick ner i vikt för att få min bröstförminskning och som minst vägde jag 54,8 – bmi 22,5 – jag var hyfsat nöjd men såg faktiskt inte klok ut. Brösten hade nämligen inte minskat något, så i princip var det en E-kupa som gick runt och var det enda folk såg. Kläderna satt väldigt illa, både för att jag är kort och hade min hylla. På överkroppen hade jag stl 46-48 och på underkroppen 36. Vågen gillade jag, men spegeln avskydde jag.

Jag fick min bröstoperation och helt plötsligt passade min över- och underkropp ihop. Kläder satt mycket bättre och jag kunde röra mej som jag ville – men min självbild hängde inte med. Det är fem år sedan operationen, jag har just nu precis 25 i bmi, alltså normalviktig – men min skalle fattar inte det. I min skalle har jag fortfarande en rygg som en lagårdsdörr och tar fortfarande kläder i en alldeles för stor storlek.

Tills jag såg bilden där uppe. Jag ser ju att jag ser helt normal ut, vad det nu betyder… men jag ser ju faktiskt inte alls tjock ut. Jag har ingen rygg som en lagårdsdörr. Jag har sett bilder förr, men inte reagerat på det sättet. Jag noterade för ett tag sedan att benen börjar se lite taniga ut, men tänkte att det mest var en synvilla. Men nu ser jag ju… jag ser faktiskt helt ok ut – iaf bakifrån – eller kanske även bakifrån.

Framifrån har jag var hyfsat nöjd ett tag och nu är bakifrån också ok, bara från sidan kvar alltså… Den där magen som jag kämpar med och fortfarande avskyr. Men det känns ändå ok. Två av tre ”problemområden” är borta (förutom det största som var brösten), det är ju faktiskt himla bra. Så säger säkert en och annan av er att man ska acceptera sej själv som man är, men jag kan inte det. Särskilt inte när jag vet att det går att förändra. Jag har ju fixat allt annat, varför inte ta resten också? Varför ska jag nöja mej när jag inte är nöjd?

Tänk ändå vad skallen kan ställa till det för oss. Jag tittar på program som ”My 600-lb life” och tycker att lite så ser jag ju ut… men det gör jag ju inte och har aldrig gjort! Ändå tycker jag det… Någon kallade sej ”Ful, Fet och Femtio” – och det är dit jag INTE tänker komma. Jag vill vara Fantastisk, Fit och Femtio. Å det är jag snart! Jag ska bara fatta det också! Jag fattar det rent intelligentsmässigt, men jag SER det inte. Men jag kanske är på väg?

Återigen vill jag poängtera att det handlar om mej och min hjärna. Jag tittar sällan på andra och tänker något alls faktiskt. Jag kämpar med mina hjärnspöken, ni kämpar med era. Alla är vi fina, men kanske inte i våra egna ögon och det är det som är problemet. Nu ska jag kämpa för att bli fin i mina ögon – Ni som redan är där får gärna tala om hur man kommer dit 🙂

Efterlängtade långledighet!

Efterlängtade långledighet!

Äntligen är det påsk och ledigt! Ja, alltså inte för mej… jag jobbar ju jämt (men när jag vill), men för Martin är det ledig i hela fem dagar! Det innebär att vi kan få lite kvantitetstid och inte bara kvalitetstid 🙂

När Martin och jag blev ett par träffades vi 24/7. Vi jobbade redan tillsammans och efter bara ett par veckor bodde vi även ihop. Så hade vi det i 6 år innan vi sa upp oss från VV och han började nytt jobb. Vi var vana att alltid vara tillsammans och tyckte om att ha det så. Att tillbringa dagarna på varsitt håll var mycket märkligt till en början.

Nu har vi förstås vant oss, men vi tycker fortfarande bäst om att vara tillsammans dygnet runt. Såna är vi! Våren har varit jobbig med mycket jobb för oss båda, långa dagar för Martin och sjukdom för mej. Jag har saknat honom mer än jag förstått och igår när vi pratade om det kände jag att det verkligen är tid för ledigt! Att äntligen få mer än en kort helg tillsammans, hinna umgås, hinna prata ordentligt, hinna ta långa promenader – hinna njuta av varandra.

Påsk firar vi inte, däremot ska vi städa trädgården, fixa med bilen, snygga till hunden, städa inne, sitta i solen och göra ingenting och försöka att ta två promenader om dagen. Målet är att hinna ikapp lite och ha ett minus på vågen på måndag. Konstiga mål kanske eftersom påsken handlar mycket om mat och godis, men vi är ju lite motvalls 🙂

Min påskhelg börjar dock med att träffa Thomas Ravelli idag och göra en Nyfiken På… med honom. Texten kommer i allra bästa fall upp redan imorrn. Intervjun med Kalle Dyall blir lite försenad pga väldigt tråkiga omständigheter som varken han eller jag rår för, men den kommer – håll ut! Flera intressanta personligheter har tackat ja till att träffa mej, jag längtar efter att få berätta för er!

Önskar er en riktigt härlig påskhelg! Här har ni alla vårens glassar med SP, här finns tips på PÅSKMAT och här finns tips på GRILLMAT – ni kommer säkert att göra lite sånt också 🙂

Ha det bäst!