renoveringar -

Hemma hos oss!

juli 6, 2013 Marlene Kommentarer 1 kommentar

Igår lovade jag er en liten visning av vårt hem. Vi bor inte så stort och oftast har det varit så rörigt att jag faktiskt skämts för att visa upp mitt hem för folk, men nu är det till slut ordning nästan överallt. Samtidigt! Det har kanske hänt en gång på de 21 år jag bott här. Det har alltid varit något rum som agerat förråd… oftast sovrummet.

Mitt hus är 98 kvm stort och har 3 rum, vardagsrum, kök, badrum, toa och tvättstuga. Man kommer in på nedervåningen till en hyfsat stor hall som går i ljust lila och vitt. Här är en av de rörigare platserna, med saker som aldrig hittar sina rätta plaster utan hamnar ovanpå skåpet. Direkt in till höger finns den lilla toaletten (också lila) och sen Seniors ganska minimala sovrum (grått).

Brevid sonens rum är köket (svart och vitt) som man måste passera för att komma in i tvättstugan och mittemot köket är vardagsrummet som domineras av löpbandet. Det är i vardagsrummet (ljust ljust lila nästan vitt) som vi spenderar mest tid. Där både äter, motionerar och sover vi, höll jag på att säga… jag sover iaf oftast middag där 🙂

På övervåningen har vi vårt stora badrum (svart och vitt) rakt fram. Till vänster är vårt sovrum (vitt) och till höger är numera vårt arbetsrum/gästrum (svart och vitt). Där står en hel del av Juniors grejer hoppackade inför hans flytt i augusti. Det är in hit jag flyr när Martin snarkar för mycket på nätterna, i övrigt är det numera Baileys egen sängkammare. Men det har han inte förstått :-p

Baileys har en säng i vardagsrummet och en i vårt sovrum, men han sover oftast i soffan eller i vår säng. Han lägger sej där vi är helt enkelt eller där det är lugn och ro för stunden.

Ja, så har vi det hemma hos oss. Som ni ser är det mycket svart, vitt och lila. Möblerna i vardagsrummet ska bytas ut. Soffan kommer Senior att ta med den dag han flyttar och då ska vi ha en större soffan, en sån där som man bygger ihop själv. Annars får vi inte plats när det kommer ungar och flickvänner på besök. Den dagen åker dessutom löpbandet in i hans gamla rum.

Jag älskar mitt lilla hus, särskilt nu när det börjar bli ordning överallt. Sakerna minskar och ordningen ökar kan man väl säga. Det är absolut inget stilrent hem där något särskilt intresse för inredning råder, tvärtom! Det ska vara lättstädat och trivsamt, det är mer min melodi. Det där med inredning, stil och flashiga hem som passar i magazin, det överlåter jag till andra. Jag trivs som det är just nu och är glad över att jag börjar få ordning.

Nu har jag öppnat mitt hem för er, håll till godo 🙂

Semester!!!

juli 5, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Så har även min semester börjat!
Dessutom har vi fixat sovrummet helt klart efter att min pappa satt upp väggluckan till vinden. Så idag satte vi upp den sista tapetvåden och de passbitar som skulle sitta runt luckan. Nog är det väl konstigt att alltid den första och sista tapetvåden ska jävlas? Å jag med mitt otroliga tålamod… (snarare icke existerande…) Men nu är det iaf klart och alla verktyg kan stuvas undan. Så skönt!

Vi har jobbat undan och avslutat terminen. Det enda som är kvar är att skicka veckobrevet och banka pengar, det fixar Martin just nu. Jag ska fortsätta att röja undan, städa och packa medan Senior jobbar och Junior är på väg hem från Öland. På MC… men flickvännen bakpå… så jag försöker att inte tänka så mycket på det. Blir bara glad över de uppdateringar som kommer på sms vid varje stopp.

Det känns väldigt bra att gå på semester nu. Vågen står på 59,6, övervåningen är färdig, tvättstugan och alla tvättkorgar är tomma och snart är resten av huset också röjt. Jag kommer alltså både att åka iväg på semester och komma hem till ett hus i ett helt ok skick. Det var lääääänge sen, typ aldrig. Jag hoppas också komma hem till en ännu lägre vikt, i bästa fall under 58. Så bra som jag mår så är det faktiskt möjligt 🙂

Nog har vi lite dåligt samvete för våra medlemmar och att vi stänger så pass länge, hela fyra veckor… men när vi räknade ut terminens resultat och såg att de gått ner 1957 kg på årets första 6 månader så kändes det lite bättre. Vi vet att våra medlemmar kan programmet och vet vad de sysslar med. Om de bara gör som de lärt sej, så kommer vågen fortsätta peka neråt. 16 personer har nåt mål och ett 20-tal till är snart där. Så nog sjutton kan vi åka iväg med gott samvete, egentligen…

Nu har vi alltså fyra lediga veckor framför oss. Imorrn kl 7.30 sitter vi på flyget till London. Husvakten har vårt hus under kontroll, så tro inget annat… dessutom finns det inget att sno mer än möjligtvis en platt-tv och en massa Viktväktar-material. Ska ta er på en rundvandring i mitt lilla hus imorrn tror jag, ja det ska jag minsann göra. Så välkommen tillbaka imorrn 🙂

Livet börjar vid 40!

juli 2, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Nu närmar sej ledigheten med stormsteg! Bara tre dagar kvar att jobba, sen är det hela fyra veckors semester som ligger framför oss. Det ska bli väldigt skönt att slippa fundera på vilken dag det är, vart man jobbar för dagen, lektioner, medlemmar, packa in i bilen, beställa, packa upp varor osv. Vårt jobb är kul, men det kräver en hel del planering och innebär mycket bärande och kånkande.

De senaste dagarna har röjningen varit total här hemma. Igår tog jag tag i lådorna i garderoben och saker som blivit sparade på vinden. Jag rensade ur en hög med kläder som var säkert dryga metern hög… tillsammans med allt annat jag rensat ur innan så blev resultatet två flyttkartonger till Second Hand, två till någon framtida loppis och en till Gambia. Hur kan innehållet i FEM stora kartonger bara ligga där och ta plats? Varför?

När jag såg alla kläder så blev jag än en gång stärkt i mitt beslut att utmana mej själv med köpstopp. Jag har så det räcker! Det finns bikinisar i en mängd olika färger, shorts i alla färger och längder, en uppsjö klänningar och kavajer… det räcker för att ekipera mej i flera år framöver. Jag behöver ingenting! Nu ska det jag har användas tills de antingen är urtvättade eller trasiga. Det är helt sjukt va med grejer man har som man inte använder. Nästan skamligt faktiskt om man tänker på hur andra har det…

Så strax kör jag iväg med kartongerna till Second Hand, sen blir det sushi till lunch och efter det åker vi och jobbar. Harmonin i kroppen är nästan total, ingen stress alls… det enda som stör mej är att jag inte orkar ta tag i de där sista kilona just nu. Men det är egentligen inget problem, det kommer på semestern. När vi väl är framme på Öland så är allt perfekt, maten är bra och skogspromenaderna är tillbaka.

Jag kan inte låta bli att återkomma till det här med att ha vuxna barn och att få sitt liv tillbaka. Eller egentligen är det ju inte tillbaka… det handlar ju om att man blivit en helt annan person och nu får återupptäcka det nya livet och vem man blivit efter alla år som mamma. Killarna sköter sitt och Martin låter mej vara och göra precis vad jag vill. Vem blev jag? Jag kanske trots allt faktiskt har något slags ordningssinne? Jag kanske inte är så rörig som jag alltid trott… nu börjar ju faktiskt hemmet att likna ett hem och grejerna ligger iaf nästan på sin rätta plats… jag kanske har blivit vuxen till slut?

Jag njuter av min nyvunna frihet och min hyfsade ordning och tycker att livet är både roligt och spännande. Att livet börjar vid 40 tror jag helt och fullt på 🙂

Fynd i röran

juli 1, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Hittades i röran

Äntligen kan jag säga att det är helt och hållet ordning på övervåningen. Vårt sovrum är bara sovrum och Juniors rum är numera kontor och gästrum. Där inne spenderade jag nästan hela gårdagen med att röja.

Martin har städat och fixat sin skrivbordshörna, nu var det dax för min. Mitt skrivbord var belamrat med all möjlig skit från sovrummet och från en massa andra ställen av huset. Jag förstår inte hur allt kan hamna just där? En miljon pennor, foton, små lappar, böcker, extra knappar från nya kläder, kvitton och braåhagrejer förstås. Men jag gick strategiskt till väga och tog sak efter sak tills det inte var något kvar. Under tiden hann jag lyssna på Lasse Kronérs och Sarah Dawn Finers sommarprat. Jag slängde massor! Så nu är faktiskt mitt skrivbord så tomt att jag kan ställa dit min bärbara dator när jag inte har den till jobbet.

Medan jag höll på kom extradotterna Lilla M hit. Hon kollade ikapp lite grejer som vi spelat in åt henne medan hon själv varit på resa. Så hon och Senior satt och myste framför tv´n, medan jag städade klart och sen åt vi gott tillsammans alla fyra. Kvällen spenderades skaföttes med Lilla M i tv-soffan. Så mysigt att få rå om henne en stund 🙂

Efter en god natts sömn är jag nu redo för en eftermiddag i tingsrätten. Det är något akut bedrägerimål där den åtalade sitter häktad. Då måste förhandlingen hållas snabbt, så jag blev extrainkallad. Blir bra med en liten extra peng under semestern.

Just det där med god natts sömn är nästan något jag börjar ta för givet. Tänk att det är sån skillnad på att sova i ett sovrum där man trivs och som inte har några datorer eller pappersdamm. Jag sover så otroligt gott på nätterna och känner mej faktiskt utvilad på dagarna. Martin har iofs gått ner i vikt och snarkar knappt längre, det kan ju också vara en bidragande anledning till den goda sömnen. Oavsett så är jag glad att jag sover gott!

Ikväll ska jag ta hand om skräpet som nu flyttat ner en våning och numera befinner sej i flyttkartonger i vardagsrummet. Imorrn åker en iväg till Second Hand och de andra ut i förrådet, så ska det nog snart vara ordning där också. Det är så himla skönt att få det som man vill!

Ha en fin dag! Det ska jag ha 🙂

Köpstopp!

juni 29, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

drömgarderoben…

I måndags köpte jag en ny byrå, en större förstås… när jag flyttade innehållet passade jag på att rensa ur sånt som jag inte längre använder och det blev en helt flyttkartong!!! Jag ska försöka sälja av en del och det som blir kvar få stå i förrådet i väntan på att åka till Gambia.

När vi skulle tapetsera bakom garderoberna var jag tvungen att tömma dem för att orka flytta på dem och gjorde en utrensning där också. Samma visa där… massor (dock inte lika mycket) av kläder stoppade ner i samma kartong. Nu är den utrensningen inte färdig, för lådorna ställde jag bara på sängen och stoppade sedan tillbaka utan att kolla innehållet. Men det kommer!

Det är ju väldigt mycket som är för stort eller som tappat passformen nu när jag är lite mindre i storleken. Kvinnorna i Gambia är långa och smala, så mina 40-42-or passar nog perfekt! Jag har ju haft den storleken för att få plats med E-kupan och alla volanger, nu har jag bara D-kupa och knappt några volanger. Så kläderna är alldeles för stora 🙂

MEN! Jag gjorde ett konstaterande. Ett väldigt krasst sådant. Å det är att jag inte behöver några mer kläder, snarare tvärtom. Jag har byxor till en hel armé om jag bara orkar lägga upp dem och klänningar att gå på varenda Nobelfest livet ut om jag vill. Så jag har infört köpstopp för mej själv! Vojne Vojne… hur ska det gå? Igår när Ellos-katalogen kom i brevlådan, satte jag mej förstås och kikade lite i den och fick mej själv att förstå att jag inte varken behövde eller skulle handla ur den. Det enda jag behöver är nya gardiner till köket, inget annat. Absolut inga kläder!!!

Å idag när Senior och jag var och handlade kastade jag inte ens ett getöga på rean! Himla duktigt! Men vi hittade ett par skor till honom, så lite köpt blev det men inte till mej och inte för mina pengar 🙂

Nåja, vi får väl se hur länge det håller… den här gången… Varje gång jag inser att byrålådorna är för små gör jag samma deal med mej själv och den faller ungefär samma dag som jag gjort dealen. Men nu måste jag se sanningen i vitögat, jag BEHÖVER faktiskt inget just nu! Så är det! Å jag vill ju faktiskt kunna ta en sistaminutenresa i jul om det dyker upp någon och då behöver jag pengarna. Så den här gången ska jag verkligen försöka tänka mej för när jag ser något. Behöver jag detta? Är svaret nej eller kanske, så får den stanna i affären.

Hjälp mej nu! Ser ni mej med en reakatalog i handen eller framför ett skyltfönster så ta katalogen ifrån mej och mota bort mej från skyltfönstret. Annars tänker jag faktiskt skylla inköpet helt och hållet på er 😛

Nä! Jag behöver inga kläder på en lång tid framöver. Så är det!

Nu är sovrummet klart!!!

juni 27, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Igår kväll fixade vi det sista pysslet och kunde vid 21-tiden konstatera att sovrummet var klart! Så himla skönt och vi är så himla nöjda 🙂

Som jag längtat efter att få göra ordning där. Sedan Martin flyttade in för drygt fem år sedan, har allt varit ett kaos och inte ordentligt städat en enda gång. Det gick helt enkelt inte med en stor säng, två kontorshörnor och två stora garderober. Jag kunde ju knappt gå fram till min säng, än mindre få dit en dammsugare… så dammet har legat som extra isolering tillsammans med en miljon papper. Inte konstigt att man sovit dåligt, vaknat täppt i näsan och med ont i halsen och att Martin snarkat mer än han behövt göra.

När Junior packat ihop det mesta av sina grejer förra veckan, flyttades först min kontorsdel och då började jag slita ner tapeten. Hela midsommarhelgen gick åt till att flytta resten av grejerna, slita ner resten av tapeten och sätta upp nya tapeten. I måndags var vi färdiga med tapetseringen och började möblera rummet igen. Ny byrå införskaffades, samt en sänggavel. Martin skruvade och skruvade och igår satt alla möbler där de skulle. Vi fyndade en stol på Second Hand också för 59 kr som står som avlastning för mina kläder.

Jag har rensat ur en hel flyttkartong med kläder och då är jag ändå inte färdig… böcker och en massa annat har också rensats ur. Allt står nu i vardagsrummet för ytterligare en sortering innan en låda går iväg till Second Hand, en låda sparas till nästa Gambiaresa och en minneskartong går ner i källaren. Så nu är det faktiskt bara sovrumsgrejer som finns i sovrummet 🙂

När alla grejer var på plats stod vi bara och tittade. Vi är mer än nöjda och sovrummet är så stort! Utan alla de där grejerna finns det faktiskt en hel del yta och kommer att bli lätt att hålla ordning. Nu när vi fått ut alla datorer, papper och skit så sover vi otroligt gott och nästan snarkfritt. Martin har iofs gått ner massor i vikt, så det kan ju vara en kombination. Men jag struntar i vilket, jag har sovit i vårt sovrum 2 nätter av 3 fast det finns en säng ledig till mej i Juniors gamla rum. Bara det är en otroligt vinst!

Det har alltså tagit en vecka att röja, slita tapeter, tapetsera och möblera. Till en kostnad av ca 2600 kr (tapeter 500 kr, byrå 1000 kr, sänggavel 1100 kr). Helt ok tycker jag 🙂

Rasande fart!

juni 26, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag kikar in här lite snabbt mellan alla grejer som händer. Det är mycket på gång nu och tiden rinner iväg i ett rasande tempo. Har man inte koll så trillar man nästan ur stolen 🙂

Vårt sovrum börjar bli färdigt, det är bara några små detaljer kvar som ska fixas. Sen ska min pappa fixa det absolut sista när vi är i London, då ska han sätta in en vägglucka till vinden. Det är något skit bakom väggen som vi vill kolla upp och då kan det ju vara bra att ha någonstans att komma in… Så det fixar han. Så vi har lämnat en meter av väggen otapetserad, tills han är klar. Men i övrigt sitter den nya tapeten på plats och möblerna börjar hitta rätt.

Junior och jag var till hans hus i söndags, tog mått och kollade vilka färger som är i de olika rummen. I måndags var vi till IKEA och han köpte lampor och lite annat smått och gott. Jag hittade en byrå som blev perfekt till sovrummet, som Martin satte ihop på kvällen. Inte en enda skruv fattades!!!

Junior har packat ihop större delen av sitt rum och igår drog han till Öland för att jobba där resten av sommaren. Vi åt lunch på vårt sushi-hak innan han rullade iväg med sin stora, bullrande motorcykel. Han hörde av sej varje gång han stannade och vid 19-tiden fick jag sms om att han var framme vid vårt hus. Allt hade gått bra och jag kunde slappna av. Det är nästan det bästa med att han flyttar; jag kommer inte att veta när han är ute och kör MC och behöver alltså inte går runt och vara orolig.

Idag blir det alltså IKEA och sen fortsatt pyssel i vårt sovrum samt i Juniors gamla rum som numera är kontor/gästrum. Vi borde hinna det mesta innan vi åker och jobbar vid 16-tiden. Senior slutar 17 och har lovat att fixa middagen åt oss ikväll. Så det blir lite mys med honom nu när det bara är vi kvar här hemma. Bäst att passa på, för snart är det väl hans tur att flytta också.

Så fort sovrummet är klart kommer det bilder, i bästa fall redan imorrn. Nu vet ni att jag lever iaf 🙂

Kärlekslös mamma?

juni 23, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

2001

Jag har förstått att man inte får se fram emot sina barns flytt… Att man inte älskar sina barn om man vill att de ska flytta hemifrån… jodå, det har man låtit mej veta på en mängd olika sätt.

På ett diskussionsforum skrev jag att jag nu när barnen är stora återerövrar MITT liv. Till svar fick jag att det varit mitt liv hela tiden, både småbarnstid och amning, större barn och skola och nu livet med vuxna barn. Så kan man förstås se det, men då kanske man inte tänker på att jag både haft sjuka barn, varit hemma med dem i nästan 10 år OCH varit ensam med dem. Då kommer saken lixom i ett annat ljus tycker jag…

Mitt liv har helt och hållet formats kring mina barns behov och sjukdomar i 20 år. Eller iaf i 18 år… Fram tills Senior slutade grundskolan för 4 år sedan har jag varit 110% närvarande både när det gäller skola, medicinering, läkare och extrajobbet. Jag har haft superkoll, men låtit honom ta eget ansvar förstås. Han har behövt mej på alla de här olika punkterna för att känna sej trygg och för att bli en väl fungerande ung man som nu (till slut) ser fram ett att bygga sej ett eget liv.

Hela min tanke med att uppfostra barnen har varit en förberedelse för deras vuxna liv och för att de ska klara sej själva och kunna sköta ett hushåll. Jag har haft koll men inte varit någon hönsmamma som fixat allt åt dem. Jag vet att de kan laga mat, tvätta, byta lakan, passa tider och är trevliga unga män som folk gillar. Jag har försökt att uppfostra dem till den man som jag själv skulle uppskatta och vilja bo tillsammans med.

Att bägge ser fram emot att flytta och skaffa sej ett eget liv ser jag som ett sundhetstecken och som ett bevis på att jag faktiskt lyckats med min uppgift som förälder. De behöver mej inte längre utan vill testa sina egna vingar och det är så häftigt att se! Jag behöver inte den bekräftelsen som mamma att de ska komma till mej hela tiden, att jag ska serva dem osv. Nu finns jag här i bakgrunden och hjälper dem om de vill, kommer med tips om de frågar och stöttar om de behöver. Klart att jag alltid är deras mamma och de är välkomna hem, men de är vuxna och ska nu behandlas som såna.

Jag älskar dem inte mindre för att jag ser fram emot deras egna boende. Det är ju jättespännande att få vara med och planera och kanske tom möblera. Att se hur de tänker när det gäller pengar, möbler och mat. Har de mina värderingar? Kommer de att äta här i slutet av månaden den första tiden? Kommer hela hemmet se ut som Juniors vertikala garderob? Jag tycker det är jättespännande!

Visst kommer det att bli tomt och visst kommer jag att försöka få hit dem på mat eller ”bara-för-att”. Men det är ju inte så att de är döda och borta för alltid! De lever, har ett eget spännande liv och kommer på besök när de vill och för att de vill av egen fri vilja! Att jag får mer yta och mer frihet är en bonus i allt detta och något jag ser väldigt mycket fram emot. Så för mej stämmer verkligen det där att jag nu får MITT liv tillbaka. Jag har gett många år till barnen, år som varit de finaste och jobbigaste i mitt liv. Nu ska jag göra saker som jag vill, när jag vill.

Det är varken egoistisk eller kärlekslöst. Kärleken finns kvar, men nu är den på ett annat plan. Lite djupare tror jag faktiskt. Den blandas med en stor portion stolthet över att jag klarade det! Hjärtat känns väldigt stort, nästan så det inte får plats i bröstkorgen. Vi har gjort en fantastiskt resa och jag vet att den inte är slut än, den blir bara lite annorlunda from nu 🙂

River och sliter!

juni 20, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Äntligen börjar förkylningen att ge med sej och energin har återvänt. Lite väl mycket kanske… när jag får för mej att göra något så gör jag det fullt ut och igår började jag riva tapet i vårt sovrum. Nu vill jag bara fortsätta tills det är klart 🙂

Från början hade jag tänkt att måla över tapeten i sovrummet, men när jag tittade närmare på den igår så var det så mycket luftbubblor att det förmodligen inte hade blivit snyggt alls. Dessutom är det en miljon små spikhål som behöver spacklas över också. Så jag river bort det som behövs, spacklar och tapetserar. För att kunna fuska lite med underarbetet har jag valt en grov strukturtapet i vitt och beige. Jag hittade nästa direkt det jag ville ha, helt otroligt!

Jag har inte kommit så långt än, men imorrn ska jag nog kunna spackla och måla och eventuellt sätta de första våderna på kvällen. Annars blir det på lördag och då borde det vara färdigt så långt det går på söndag. Det får bli en flytta-möbler-tapetsera-flytta-möbler-tapetsera-princip… eftersom vi inte kan flytta ut varken sängar eller garderober. Lite knepigt, men allt går bara man vill.

Det blir alltså vårt midsommarfirande; tapetsering! Men vi klämmer nog in lite sill och potatis också 🙂

Avskyr att vara sjuk!

juni 19, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

För sisådär 10-11 dagar sedan skulle jag ut och springa och det kändes så otroligt tungt och jobbigt. Jag testade dagen efter men det var lika illa då… i onsdags förra veckan kom förklaringen, då hade jag rejält ont i halsen och på torsdagen kunde jag knappt prata. På fredagen var förkylningen ett faktum och under helgen gjorde jag mitt bästa för att bli frisk men lyckades inget vidare.

Det värsta jag vet med att vara förkyld är hostan! Jag har hostat mej igenom nätterna och stört resten av familjen. Lite pay-back-time är det iofs… där fick Martin för alla nätter hans snarkningar hållit mej vaken 🙂

När Junior åkte till Spanien i måndags flyttade jag in i hans rum, så att jag kunde hosta ostört och där har jag bott sedan dess. Jag har hällt i mej hostmedicin innan sänggående och fyllt på under natten. Sedan ett par dagar har jag kommit ihåg astmasprayen även under dagtid och inatt vände det!!! Inatt sov jag helt ok och behövde inte fylla på med hostmedicin. Idag känner jag mej helt annorlunda mot de föregående dagarna. Jag kommer nog överleva den här förkylningen också!

Min hosta brukar sitta i i veckor, ibland tom månader. Men jag hoppas verkligen att den inte blir så långvarig, för jag har redan fått nog. Jag hoppas att jag ska vara frisk till helgen, så att jag kan börja riva tapet i vårt sovrum och tapetsera om där. Det var meningen att vi skulle måla, men jag har ändrat mej och kommer att tapetsera istället. Det blir en grov strukturtapet och då behöver man inte vara lika noga med underarbetet.

Äntligen ska jag få ordning i sovrummet! Hittills har våra sängar nästan stått på våra två kontorsplatser, snart ska det bara vara sängar därinne. Igår flyttade mitt skrivbord in i Juniors rum och va mycket plats det blev i sovrummet. När han flyttar till Öland nästa vecka ska även Martins skrivbord flytta in dit och då blir det nästan dansgolv i sovrummet 🙂

Nu ska jag tömma min enda bokhylla och lägga ner allt löst i en kartong, så att iaf en vägg är helt ren från grejer. Då kan jag iaf börja riva där och på så sätt ta en vägg i taget. Vi måste nämligen sova där under renoveringen, eftersom våra sängar är för bökiga att flytta. På midsommarafton (som vi ändå inte firar) ska vi runt och titta på tapeter. Så nu bara kliar det i fingrarna att få sätta igång.

Nu vill jag bli frisk!!!

Nåt av det bästa jag gjort!

juni 17, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Det finaste jag gjort är förstås mina två barn! De är det viktigaste i mitt liv och mina ögonstenar som jag skulle gå genom eld för. Förstås! Vilken förälder skulle inte göra det? Å självklart tycker alla att just deras ungar är finast i världen, men det är ju mina som verkligen är det 😀

Senior är just nu på jobbet och Junior åkte till Barcelona med en kompis tidigt imorse. Jag fick precis ett sms om att de har landat tryggt och säkert på Spansk mark. Han har längtat tillbaka sedan han var där på språkresa i tre veckor som 14-åring. Ja, jag vågade faktiskt skicka iväg honom helt ensam fast han var så ung och det är något av det smartaste jag gjort. Han kände inte en kotte och bodde ensam i en spansk familj och lärde sej massor med spanska. Så pass mycket att han kunde guida oss när vi hälsade på honom i slutet av vistelsen. Och nu är han alltså tillbaka och ska eventuellt träffa familjen han bodde hos.

Det är en massa grejer som är extra bra som jag gjort eller åstadkommit. Det finns två bra grejer som jag gjort för min egen skull och som ökat min livskvalitet med flera tusen procent och det är mina två operationer. Novasure som jag gjorde i mars förra året och Tvt som jag gjorde i april i år. Den första för att ta bort de rikliga och handikappande blödningarna som jag hade och tvt för att slippa vara kissnödig jämt och kunna nysa/hosta utan att stå med benen i kors och hoppas på det bästa…

Efter den första operationen trodde jag inte att livet kunde bli enklare, men det kunde det! Att slippa de där blödningarna och slippa planera aktiviteter efter tid i månaden var en otroligt befrielse. Så gjorde jag nästa operation och såg ingen jättestor förändring från början, men desto mer nu när jag haft en rejäl förkylning. Nu har jag verkligen testat om läkaren visste vad han gjorde och det gjorde han!!! Förra gången jag var förkyld läckte det nästa varenda gång jag hostade och då känner man sej väldigt ofräsch, jag var kissnödig nästan jämt och hade koll på varenda toalett. Nu har jag hostat så jag nästan kräkts och inte en enda liten pyttedroppe har jag sett! Jag behöver inte oroa mej för att läcka, jag behöver inte stå med benen i kors när jag nyser eller ha koll på toaletterna. Vilken befrielse!!!

Den livsglädje jag har idag går inte att jämföra med hur det var före de här två operationerna. Visst trivdes jag ganska ok med livet som det var med problem och allt… men att två ganska små operationer kan förändra livet så totalt är helt otroligt och något som alla kvinnor borde få veta mera om. Allt som handlar om underlivet och som är sk kvinnofrågor är tabu. Man pratar inte om vilka problem som kan finnas eller hur de kan åtgärdas. Jag hade ingen aning om att man kunde gör en enkel operation för att nästan totalt slippa mensen och sen en nästan lika enkel operation för att slippa läckage. För det pratar man inte om!

Men nu är jag en så som pratar om sånt och vill förmedla till andra kvinnor hur enkelt det är att höja sin livskvalitet. Å det är viktigt! Vi är värda att må så bra vi bara kan göra och behövs det då några enkla ingrepp så är det väl bara att ta den hjälpen. Det borde varken vara tabu eller genant. Så om du har en riklig mens och har fött barn klart, kontakta din husläkare och be att få göra en sk Novasure. H*n kommer förmodligen se ut som ett frågetecken eftersom de flesta inte vet vad det är, men stå på dej! Å är det så att du läcker lite när du nyser, hostar, skrattar, springer, hoppar eller anstränger dej på annat vis så ber du om en utredning för tvt. Sen kan du få hjälp!

Jag vågade och jag ångrar mej inte en enda liten mikrosekund! Trots en envis förkylning just nu, så mår jag så otroligt bra. Förutom mina barn är detta det bästa jag gjort! 🙂

Fascinerande…

juni 15, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Sonen ska alltså flytta och packar och packar. Det är riktigt fascinerande att se hur mycket grejer som faktiskt rymts i hans rum. Det som är ännu mer fascinerande är att trots att det flyttar ut en massa kartonger med grejer, så syns det nästan inte i hans rum… det är fortfarande hur mycket grejer kvar som helst!

Nu har han bara idag och imorgon på sej, sen drar han till Barcelona med en kompis och blir borta hela veckan. Sen har han ytterligare ett par dagar på sej innan han flyttar till Öland för sommaren och när han kommer hem ska han alltså bo i sitt hus. Ska bli spännande att se hur han tänkt att lösa det här 🙂

Min plan var att börja flytta in våra grejer i hans rum den här helgen eller på måndag, men den planen ser ut att spricka. Jag vill ha tomt i ena delen av sovrummet så att jag kan börja måla där. Målet med det hela är att ha kontor och gästrum i sonens gamla rum och äntligen få ordning i vårt sovrum och BARA ha sovrum där och inget annat. Just nu har vi två kontorsplatser och en stor dubbelsäng och utrymmet är minimalt. Jag har faktiskt inte kunnat städa där ordentligt sedan Martin flyttade in och hur illa är inte det? Men nu ska det bli ordning och datorerna ska ut!

Så vi får väl se hur det går med utflyttningen av sonens grejer, den som lever får se…

YES!

maj 8, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Det har väl aldrig hänt förut att en läkare ringer innan utsatt telefontid? Jag måste säga att Södertälje Sjukhus fortsätter att överraska och då menar jag på ett positivt sätt. Dagen efter operation ringde en tjej från avdelningen och kollade hur jag mådde och idag ringde läkaren som jag egentligen hade telefontid till nästa tisdag.

Å det var ju så himla bra att han ringde innan helgen! För han gav mej klartecken att börja springa igen. YES!!! Som han sa: ”Dina begränsningar nu är att inte sitta på en cykel eller häst, inga bad, väldigt tunga lyft eller nära umgänge med mannen. Ni får umgås men inte för tätt…” Ok, sa jag, huvudsaken är att jag får springa igen 🙂

Idag när jag gick på löpbandet var det sååå nära att jag började springa, det riktigt kliar i benen… men jag gjorde det inte (för jag hade ju inte fått klartecken då) utan gick 2 km i rejält snabb takt istället (typ 6,8 km i timmen, med mina små ben). Jag var tvungen att sluta för att jag var så himla hungrig och direkt när jag ätit ringde han. Så imorrn…. DÅ ska jag ta de första stapplande löpstegen och se hur mycket som tappats på de här dryga två veckorna. Inte så himla mycket tror jag. Nu har jag ytterligare drygt två veckor på mej innan jag ska springa Vårruset. Jag som hade gett upp tanken på att kunna springa då.

Men farbror doktorn tyckte allt lät bra och att jag skulle lyssna på mej. Han sa också att ontet i benet är vanligt, det är lite nerver och annat som flyttats på under operationen och det är inget som är farligt. Det blir bättre med tiden och när jag rör på mej normalt igen.

Sen har det hänt en massa andra bra saker idag också, men de berättar jag om imorrn. Just nu bara bubblar det i mej av allt bra och jag är så himla glad. Smile har hört av sej, Martin hade en härlig avtackning på praktiken och en massa annat. Men som sagt; det tar vi imorrn 🙂

Ha en fin kväll alla fina!

Spola pinket och TVT

maj 7, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Vet ni att Sverige och förmodligen världen hade sin första Inkontinensdag igår? Självklart är det en driftig Botkyrkabo som startat Spola Pinket-kampanjen och initierat dagen. Nä, inte jag! Utan Hillevis Caris Svensson som själv varit drabbad och tröttnat på ”hyschpyschet” runt tabuämnet inkontinens. Jag sitter just nu och lyssna på hennes podcast om detta, den finns HÄR! Jag vill bara att ni ska veta att hjälp finns att få och att man inte behöver gå runt och lida. Detta gäller både män och kvinnor!

Hur mår jag då? Tack, bra! Det har gått två veckor och en dag sedan jag opererades och nu känner jag mej nästan som innan. Jag har inte ont i varken bäcken eller i ljumskarna och jag känner inte av bandet under urinröret, som jag var lite orolig för. Benet känns bättre, men fortfarande gör det ont framåt kvällen. Igår var första dagen som jag inte tog smärtstillande alls! Så jag hoppas att det ska vara bra nu… håll tummarna. Just det där med benet sänkte mej rejält förra veckan, så motionen uteblev och maten spårade ur lite. Alltså var det plus på vågen. Skit!

Men jag ska inte klaga! Operationen är gjord och verkar lyckad. Två veckor till att ta det lugnt, sen ska nog allt vara som vanligt igen. Läkaren ringer mej nästa vecka och då ska jag nog få ok att leva som vanligt igen. DÅ ska jag börja springa igen! Vad det gäller vikten så har jag bestämt att vara duktig på motionsbandet nu, gå kan jag ju göra igen så nu ska 10 000 steg om dagen avverkas. Å maten ska skötas, checklistan ska skrivas. Det kanske låter tråkigt, men jag har ju ett mål! Ett mål som jag inte kommer att klara på den tid jag önskat, men likt förbenat så ska målet nås! Nångång!

Lyssna gärna på programmet och sök hjälp om du har besvär. Ha koll på vikt, motion och allt annat som faktiskt påverkar vår kropp väldigt mycket. En gammal förlossningsskada med eventuella bristningar kan ha ställt till med de besvär du har och då kan du få hjälp ganska enkelt. MEN det är alltså inte bara kvinnor som fött barn som har problem och som har rätt att få hjälp, utan även unga tjejer och män i alla åldrar. Skäms inte över era problem utan be om hjälp och få ett bättre liv!

Ha en fantastisk dag!

Ps. Nu finns jag på bloglovin oxå 🙂

Intressant…

april 23, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

… å lite sorgligt är det när jag berättar om min operation och nästan alla mina tjejkompisar säger ”så nu slipper du stå med benen i kors när du nyser?” Många har alltså samma problem som jag och lika många har inte sökt hjälp eller är ens medvetna om att hjälpen finns. Jag hoppas verkligen att min öppenhet om detta ska få fler att våga be om hjälp och sedan precis som jag få chansen till ett bekvämare liv. Man ska inte behöva lida i onödan! Man ska inte behöva stå med benen i kors när man nyser. Faktiskt! 🙂

Idag mår jag mycket bättre! Visst gör det ont, men nu kan jag iaf röra benen med vilja istället för att lyfta dem med händerna dit de ska. Alltid nåt. Jag mådde så pass bra när jag vaknade att jag tog en dusch och sedan lät Martin lägga nya förband på mej. Sen drog vi in till stan på blogglunch. Om den ska jag berätta senare, när jag kollat igenom alla bilder och har lite mer tid. Då ska berätta hur glad Pernilla Wahlgren blev när hon fick veta att vi är släkt 🙂

Nu ska jag plåga mej en stund genom att sitta några timmar på en rätt obekväm stol. Man måste ju jobba också… Så vi hörs senare, då får ni veta allt om Blogglunchen!