Bläddra efter
Etikett: resa

Mina restips till vintern

Mina restips till vintern

Kommentarer 1 kommentar

Många har säkert redan bokat vinterns resa för att vara helt säkra på att få precis det man önskar. Men så finns det en och annan som fortfarande funderar på var de ska åka. Jag tänkte ge några av mina tips och då vet ni att det handlar en hel del om Afrika  🙂

Vill man ha ett prisvärt resmål så är det Egypten som gäller. Här är sol och värme, fantastiska vatten att dyka och snorkla i och god mat. Egypten har också mängder med historia och spännande platser att besöka. Mitt tips är att bo i Marsa Alam på något av de resort som finns och då även ta ”all inklusive” eftersom omgivningarna oftast bara består av öken. När vi var där senast bodde vi på Siva Resort i Port Ghalib som är ett gigantiskt resort med allt man behöver och lite till. Det ligger nära en mysig marina dit vi tog våra dagliga promenader. Jag rekommenderar också att man tar en utflykt eller två, och då är mina favoriter vackra Luxor och galna Kairo. Det är en upplevelse att se pyramiderna i Giza, men faktiskt ännu häftigare att se templen i Luxor. Jag älskar verkligen Egypten – där finns allt!

Tanzania är en annan favorit och då pratar jag förstås om safari! Det här är ju inget billigt alternativ, men det absolut mest minnesvärda. Är man sugen på safari så ska man först och främst kolla vart djuren är vid den specifika tiden för resan. På så sätt så kan man vara hyfsat säker på att få se Big Five och verkligen få ut mesta möjliga upplevelse. Vi åkte på juldagen och valde därför Tanzania istället för Kenya eftersom djuren skulle befonna sej på den sidan då. Vi bokade all med Kilimanjaro SafariAgency som gav oss exakt det vi ville ha. De fick vår budget och våra önskemål och gav oss ett förslag som visade sej vara helt perfekt. Vi fick en vecka på savannen i en bekväm jeep, bara vi… ingen grupp som störde. Och vi såg precis allt vi ville se. Vilken upplevelse!

Zanzibar är inte heller så billigt men ett bra slut på en safari. Så efter en dammig vecka med långa, spännande safaridagar tog vi en vecka i paradiset på Zanzibar. Kritvita tomma stränder. Härlig snorkling och chansen att simma med delfiner. Detta är verkligen platsen för total avkoppling där man kan ligga på en solsäng och läsa, bli serverade afternoontea på stranden med palmbladen som tak. Det är magisk vackert!

Seychellerna är paradiset på jorden enligt många. Det är egentligen 110 öar där varje ö har sitt eget tema. La Digue är ön utan bilar där du blir hämtad med oxe eller cykel för att komma till hotellet. Praslin har den exotiska dubbelkokosnöten och på Moyenne finns det piratgravar. Det är underbart vackert överallt, lugnt och skönt. Seychellerna reglerar turismen genom att begränsa mängden turister och hotellen får inte vara högre än palmerna. Här är rätt dyrt, men helt fantastiskt!

Vi var till Kap Verde förr vintern och kan rekommendera det om man INTE åker dit i januari-februari. Det blåser lite för mycket då, iaf på Sal där vi var. Men övrig tid kan vi absolut rekommendera det! Stränderna är oändliga och nästan helt tomma. Gillar man att fotografera så är detta en perfekt plats, alla bilder blir bra! Här finns god mat, härliga människor och allt är så enkelt. Gillar man vattensport så är det perfekt, i övrigt finns det inte jättemycket att göra. Men det är så fint!

Jag har svårt med tidsskillnad men ett ställe jag kan tänka mej att åka tillbaka till ändå är Sri Lanka, även kallad Indiens tår. Ön drabbades hårt av tsunamin och fick väldigt lite hjälp, vi var där på ettårsdagen och då var nästan inget återställt eller ens påbörjat. Det man slås av på Sri Lanka är att alla är otroligt vänliga och hjälpsamma. Här finns långa härliga stränder men även spännande te- och gummiodlingar som man kan besöka. i Kandy kan man se en av Buddas hörntänder och på vägen dit måste man absolut besöka Pinawella som är elefantbarnhemmet. Har man tur kan man få mata en av bebiselefanterna och kanske tom bada med de stora elefanterna.

Florida är också ett kul resmål men innebär även det en viss tidsskillnad fast åt andra hållet. I Florida är det enkelt att hyra och köra bil, allt är lixom anpassat för bil. Självklart är det stränderna och de stora parkerna som lockar, som tex Disney och Universal. Men det är också enkelt att ta sej ner till Ft Lauderdale och kolla in kryssningsföretagens butiker för en sistaminutenkryssning. För nästan ingenting kan man få två veckor i Karibien på en lyxkryssare med all inklusive.

Vi åker till Gambia över nyår, det vet ni säkert redan. Gambia är mitt eget lilla paradis, eftersom jag bott där och älskar det. Här är stränderna milslånga, man kan gå från Senegal igenom Gambia och in i Senegal igen om man vill och orkar. Precis som många andra av ställena jag rekommenderat så är ständerna i stort sett tomma och fridfulla. Här finns plats för alla! Min favoritsysselsättning är att gå längst stranden och leta snäckor, det finns mängder av vackra snäckor. Skruvade, stora, små, färgade, kritvita. Maten är smakrik men inte starkt. Alla är vänliga och nyfikna. Vill man följa med oss och även följa med till byn som vi hjälper så kan ni läsa mer HÄR.

Vi åker inte med barn längre och även om alla de här resmålen fungerar med barn, så tycker jag nog att barnen ska vara lite äldre för att följa med på tex en safari. Det handlar om rätt mycket pengar och då ska de ju gärna har nåt slags utbyte av att följa med, så jag skulle nog säga att de ska vara i 10-årsåldern för att göra en sån resa. Det är många timmar i bil och man blir rätt trött faktiskt. USA är ju som gjort för barn, även kryssningarna. Egypten och Sri Lanka är helt ok med barn, särskilt Egypten med tanke på livet under ytan. Mina älskade att snorkla där och låg i hela dagarna. Seychellerna har inte särskilt mycket att erbjuda för barn, det är en ”kärleksdestination”  🙂

Jag hoppas att detta kan ge er lite idéer om nya resmål som ni kanske inte ens tänkt på förut. Vi åker som sagt till Gambia i år och funderar redan på vart resan ska gå nästa år. Kanske blir det USA… eller Egypten igen… eller nåt helt annat! Man vet inte med oss, det kan bli vad som helst.

Vart åker du i år?

 

100 dagar kvar!

100 dagar kvar!

Kommentarer 0 kommentarer

Nu kan vi äntligen börja räkna ner på riktigt och förbereda allt inför resan till Gambia. På riktigt? säger ni… det är ju 100 dagar kvar… ja, men nu är det iaf snart tvåsiffrigt och det är mycket som ska fixas  🙂

Den 28/12 kl 06.10 lyfter planet från Arlanda och då ska helst vi och 120 kg bagage vara med. Mmmm, två pers med 60 kg var, vad säger ni om det va? Hur vi ska lyckas få med oss allt vet jag inte, men är tacksam för att det finns bagagevagnar på Arlanda och att vi har vänner som kommer och möter oss i Gambia.Vi tänkte först kolla med vår taxikille om han kan hämta oss, men inser att han har för liten bil. Så vi får kolla med Buba som har en jeep med takräcke att packa på. Det är honom vi åker upp till byn med, han har en bra bil.

På de här 100 dagarna ska vi samla ihop ett gäng mobiltelefoner, sortera våra redan insamlade kläder och leksaker, fixa malariatabletter och invänta väskorna som vi blivit lovade från ett givmilt företag. Och packa! Det är alltid knepigt att få ner allt och det handlar alltid om gram innan allt går ihop, men jag tror inte att det ska göra det den här gången. Det kan hända att vi tom får vikt över, men vi får se.

Grejen med alla grejer är alltså att de ska till byn som vi hjälper i Gambia. Byn Soma ligger ca 15 mil in i landet, längst med Gambiafloden. Det är en fin by med härliga människor. De har sina små hus (fyra väggar), en skola, en brunn och en liten butik. Just vår familj är 11 personer som bor tillsammans. De har tre rum, om jag kommer ihåg rätt, och tre sängar. Vår pojke Smile sover på en plastmatta, under ett myggnät.

När vi var där sist hade vi med oss kläder, hygienartiklar, leksaker och mat. Smiles mamma var så tagen att hon inte kunde prata till slut. Den är gången skulle jag vilja ha med solcellslampor så att barnen kan läsa läxorna inne på kvällen, men jag vet inte om jag lyckas. För de har självklart ingen el i huset, det är väldigt ovanligt och finns bara hos rika människor om ens där. En solcellslampa skulle med andra ord göra stor nytta och även göra stor skillnad för dem.

Som jag sagt och skrivit flera gånger förut, så får ni mer än gärna följa med på resan. Bokstavligt talat alltså. Vi är där mellan 28/12 och 12/1 och bor på Sunset Beach. Ni kan boka in er på egen hand, på samma eller ett annat hotell. Så ses vi om och när vi vill, vi finns där om ni behöver och vi tar oss tillsammans upp till byn. Ett besök som förändrar en totalt! Det är verkligen en väldigt speciell känsla att mötas av alla dessa underbara människor och på bara en sekund bli en av dem. Det går faktiskt inte att beskriva. När jag ser bilderna från förra besöket blir jag alldeles varm. En känsla som jag gärna delar med fler.

Så nu räknar vi ner! Sitter ni på en mobil som ni inte behöver (den ska vara hel och ha wifi) så får ni gärna slänga över den hit. Den kommer till nytta! Vill ni bidra till en säck ris, lök eller en dunk olja får ni gärna swisha ett bidrag. Maila till marlenerinda@gmail.com så får ni swishnumret om ni inte redan har det. Maten kommer att kosta ca 1200 kr, så alla bidrag är välkomna. Tilläggas ska att den maten räcker i nästan tre månader.

Det är verkligen en förmån att få hjälpa till så här som vi gör. Jag hoppas ni följer med oss, det är en helt fantastiskt upplevelse!

 

Strandens Dag – jo, den finns faktiskt!

Strandens Dag – jo, den finns faktiskt!

Kommentarer 1 kommentar

Idag är det Strandens Dag och genast börjar jag fundera på vilka stränder jag besökt och längtar efter. ”Min” strand i Gambia kommer förstås upp direkt och snart är jag där, men stranden på Öland ligger också nära hjärtat  🙂

Det finns några stränder som jag tycker särskilt mycket om, det ligger på Öland, Seychellerna, Zanzibar och Gambia. Öland betyder barndom och då minns man ju allt med ett visst skimmer. Å det var på stranden på Öland som Martin friade till mej, såklart att det har en särskild plats i mitt hjärta.

Zanzibar är otroligt vackert! Det är som små avskilda vikar med stenblock och palmer vid vattnet. Vattnet r kristallklart, under ytan finns mängder med vackra fiskar och har man tur kan man både se och simma med delfiner. Här var vi 2010 efter en veckas dammig safari, det var helt ljuvligt att vila ut efter en vecka i jeep. Ett perfekt avslut på en fantastiskt resa! Rekommenderas!

Gambia… mitt Afrika. Här är stränderna inte kritvita, utan mer gyllengula och sträcker sej många mil. Man kan faktiskt gå igenom hela Gambia och in i Senegal, om man orkar. Solen går ner över Atlanten och är magisk varje kväll, alla bilder blir perfekta och behöver inget filter. 28/12 är vi tillbaka och du kan följa med! Läs mer HÄR!

Jag har varit på Seychellerna två gånger, men det var innan digitalkamerans tid – så där finns inga bilder just nu att visa. Mycket försvann i de två översvämningar vi haft, men en dag ska jag scanna in de som finns, fast Martin sa just att det är enklare att åka dit igen och ta nya  🙂 Grejen med Seychellerna är att det finns så många olika stränder där. Det är drygt 100 mer eller mindre stora öar och varje ö har sitt eget liv. Stränderna på Praslin är magiska! Här finns stora runda klippor och palmer som växer ända ner i vattnet. Det är folktomt och helt underbart! Jag åker gärna dit igen.

Fyra härliga stränder, svårt att rangordna dem. Bilden här är däremot inte från någon av dem, utan från Kap Verde. En otroligt vacker strand, också milslång och nästan tom. Men där blåste lite för mycket när vi var där, för att den ska hamna på min topplista. Kanske skulle jag ha en annan uppfattning om vi varit där en annan period och inte när det är som blåsigast? Vi får väl se om vi kan åka tillbaka.

Vika är dina favoritstränder?

 

Kommer du ihåg din första utlandsresa på egen hand?

Kommer du ihåg din första utlandsresa på egen hand?

Kommentarer 0 kommentarer

Jag älskar att resa och har rest mycket. De flesta resorna har förstås gjorts med min familj som under åren ändrat utseende… de senaste 25 åren har barnen varit med och de senaste 10 har även Martin varit med. Men jag har även rest på egen hand, den första egna resan gjorde jag när jag var 12 år.

Många tyckte nog att mina föräldrar var helt galna när de skickade iväg mej på Språkresa till England när jag bara var 12 år gammal. Under tre veckor skulle jag bo i en främmande familj för att lära mej språket ordentligt. Det bodde en annan svensk tjej i familjen också, tyvärr kunde vi konstatera i efterhand.

EF hade sk juniorresor för ungar mellan 11-14 år, det tror jag att de har fortfarande. Och min föräldrar tyckte att ju yngre jag var desto mer bus kunde jag hitta på. Vi var på nån slags välkomstträff någon månad innan avresa och jag fick då träffa den som skulle bo i samma familj som jag, hon verkade helt ok. Då. Hon skulle visa en annan sida efter ett par dagar på plats.

Dagen för avresa kom och jag var inte alls nervös, jag såg bara fram emot att få komma iväg. Vi samlades på Arlanda. Några var väldigt nervösa, andra försökte spela lite coola – så som det är i ett blandat gäng där bara några få känner varandra. Ledarna som åkte med från Stockholm var bara några år äldre än oss själva, äldre fanns på plats i Bognor Regis dit vi skulle. Ditresan gick bra och familjen välkomnade oss med öppna armar. Familjen jag skulle bo i hade två mindre barn, en musikgalen pappa och en otroligt vänlig mamma. Jag kom väl överens med allihopa och trivdes otroligt bra i familjen.

Bognor är en liten ort en bit från Brighton. Då bestod orten av typ två busshållplatser, ett stort fält och en gata – det var allt. Vi bodde mellan de där busshållplatserna, mittemot fältet parallellt med gatan. Det tog kanske tio minuter att gå till skolan där vi skulle vara på dagarna. Min rumskompis ändrade attityd efter bara några dagar och började vända sej emot mej. Jag skrev dagbok och den läste hon och berättade för andra vad som stod där. En av anledningarna till att jag slutade skriva senare. Hon började umgås med de tuffa tjejerna medan jag mest umgicks med några av killarna och familjen jag bodde i. Tre veckor med henne var tufft, men det var bara att stå ut.

Jag älskade min tid i England! Jag lärde mej språket och mycket om mej själv. Jag fick hänga med familjen på en massa grejer, vilket min rumskompis inte fick eftersom hon aldrig var intresserad. Jag satt ofta med familjen och lyssnade på musik. Pappan i familjen fullkomligt älskade Mike Oldfield och snart gjorde jag det också. Det jag däremot inte tyckte särskilt mycket om var våra lunchlådor med trekantsmacka och vinägerchips. Jag avskyr vinägerchips! Å Scottish Eggs, sååå äckligt!

När mina söner var tillräckligt gamla för att börja fundera på språkresa, var det bara den yngste som nappade på idén. Jag tänkte likadant som mina föräldrar och skickade iväg honom till Spanien när han var 14 år. På grund av mina egna erfarenheter med dåliga rumskamrater var jag väldigt bestämd med att han skulle bo ensam i sin värdfamilj. Han var helt ok med det. Efter ett par veckor åkte vi och hälsade på honom, då fick han guida oss runt och sköta allt snack vilket han fixade utan problem alls. Tänk att det gått 9 år sedan dess!

Man är inte så stor när man är 12-14 år, men tillräckligt gammal för att åka iväg på Språkresa för att faktiskt lära sej något. Vid den åldern är man kanske inte lika intresserad av att busa runt och hitta på skit som man är några år senare. Det är ett spännande äventyr och får man bara rätt familj så blir det en upplevelse för livet. Så blev det för både mej och sonen. Hans familj var helt suverän och bjöd in oss med öppna armar.

Jag är väldigt glad att mina föräldrar släppte iväg mej och stolt över mej själv som vågade släppa iväg min egen grabb. Ibland måste man lixom bara våga, då har man allt att vinna  🙂

Vilken var din första resa på egen hand? Berätta!

 

Den viktiga vätskan – gör egen vätskeersättning så här!

Den viktiga vätskan – gör egen vätskeersättning så här!

Kommentarer 2 kommentarer

När det är varmt är det extra viktigt att man dricker mycket, något som jag är ganska dålig på. Igår kände jag mej yr, mådde lite illa och var allmänt ur gängorna efter träningen. Jag har varit noga med att dricka tycker jag, men tog lite vätskeersättning för säkerhets skull och efter en stund mådde jag helt bra igen.

Vätskeersättning är en speciell salt- och sockerlösning och är det bästa man kan dricka för att återställa vätskebalansen. När mina barn var små köpte jag alltid från apoteket för att ha med på våra resor, men tack och lov så behövde jag nästan aldrig använda det. Numera köper man Resorb och det har folk gjort så mycket att hyllorna just nu är helt tomma. Men det är jätteenkelt att göra vätskeersättning själv. Nedanstående recept är från Sjukvårdsupplysningen och ett recept som  jag har använt många gånger under åren.

Det är mycket viktigt att doseringen blir rätt när man blandar själv. Använd exakta teskedsmått, inte vanliga teskedar. Det är viktigt att inte ta för mycket salt och att använda vanligt salt, inte örtsalt. Smaka på lösningen, du ska bara ana saltsmaken, det ska smaka som tårar.

Receptet nedan gäller för alla åldrar, även vuxna. Men för barn under ett år är det säkrast att ge vätskeersättning från apotek, för att doseringen inte ska bli fel.

Du behöver:

  • 1 liter vatten
  • 6 teskedsmått strösocker (1 teskedsmått = 5 milliliter)
  • ½ teskedsmått salt (½ teskedsmått = 2,5 milliliter)

Blanda vatten, socker och salt. Drycken kan smaksättas med ett par teskedar koncentrerad fruktjuice eller saft.

Jag kokar alltid vattnet först, men det behövs egentligen bara om man är osäker på vattnets kvalité eller om man är utomlands. Blanda därefter avsvalnat vatten med socker och salt. Enkelt va!

Ta hand om er i värmen. Jag älskar det – men har förstått att jag är rätt ensam om det…

 

Vi återupplevde allt (nästan)!

Vi återupplevde allt (nästan)!

Kommentarer 0 kommentarer

Igår hade vi vår andra bröllopsdag och tredje förlovningsdag. Yes! Vi har samma dag – så himla enkelt att komma ihåg  🙂

När Martin friade var det vid vattnet. Vi gifte oss på en båt och vår bröllopsresa var en kryssning i Medelhavet. Första bröllopsdagen firade vi på en långkryssning till Gotland med Birka Cruises. Självklart måste temat för våra kommande bröllopsdagar vara vatten. Det finns ju inget annat alternativ.

Så igår återupplevde vi delar av vår alldeles magisk bröllopsdag, då vi tog samma vägar som vi gjorde för två år sedan. Kl 13 klev vi på SS Drottningholm, som är ett gammalt ångfartyg där vår vigsel ägde rum. Samma båt, samma tid och samma rutt. Vi pratade lite med kapten Johansson, tyvärr var det inte han som körde oss sist – men det gjorde inget. Han bjöd på fika och berättade både om båten och sej själv. På ditvägen stod vi länge i fören och mindes ceremonin. Såååå mysigt! Vi kan verkligen rekommendera att gifta sej ombord på den här båten.

Väl framme på Drottningholm klev vi av och letade efter en plats att äta vår medhavda picknick. Det var ganska mulet och vi var rejält hungriga, så det blev inte mer romantiskt än på en bänk framför Slottet. Vi hade med oss sallad, bröd och bubbel. Förra gången var vi bara av några minuter för att ta bröllopsbilderna på bryggan. Men nu satt vi i lugn och ro framför slottet och skålade i regnbågsbubbel (True Colours), trots att man inte får dricka alkohol på offentliga plats. Vissa regler får man rucka på lite ibland och det var bara små poccoloflaskor  🙂

När vi ätit klart gick vi runt i den fantastiska parken som är enorm! Vi hittade en plats nere vid dammen där vi la oss i skuggan under ett träd och myste en stund. Klockan 16 gick båten tillbaka och då var kön rejält lång med alla som skulle tillbaka. På tillbakavägen pratade vi ännu mer med kaptenen och jag fick komma upp på den minimala bryggan och se hur det såg ut där. Kapten Johansson berättade att han på vintrarna kör lastfartyg i bla Karibien. Väl tillbaka vid Stadshuset bytte vi kontaktuppgifter, så nu kan vi hitta honom vart än i världen han befinner sej.

Efter båtturen gick vi till biograf Sergel. Nu skulle det bli bio! Efter inköp av den största godispåse på väldigt länge satt vi oss på plats i salongen och Mamma Mia spelades upp för oss. Så himla bra! Mina favoritlåtar, både kända och mindre kända. Efter bion var vi överens om att denna faktiskt är bättre än den första. Här får man lite mer bakgrund till allt som hände i ettan. Rekommenderas!

Efter filmen gick vi till ett hamburgerställe som Martin haft ögonen på ett tag. Barrels – Burger and Beer ligger på Smålandsgatan och serverar ”riktiga” hamburgare. Jag hade ätit så mycket godis under filmen att jag knappt orkade äta någon middag, men tog iaf en liten hamburgare och den var faktiskt himla god!  Däremot var deras cola inget vidare.

Efter maten gick vi långsamt Strandvägen och hela vägen bort till Grönan. Efter vigseln satt vi på Strandbryggan, men den passerade vi bara den här gången. Däremot var vi på Grönan på vår första bröllopsdag och vi gillar att bara gå runt där, så det gjorde vi igår också. Vi kom inte dit förrän efter 21, men det var ändå tjockt med folk som fortfarande njöt av den varma sommarkvällen. Efter en stund tog vi Djurgårdsbåten över till Gamla Stan och pendeln vidare hem till Tumba igen.

Vi hade en så otroligt mysig dag. För oss är det viktigt att fira det som går att fira, hur litet det än är. En bröllopsdag är ju kanske inte så liten… tvärtom faktiskt – för oss är det stort. Ingen av oss trodde ju att vi skulle gifta oss. Så vi fortsätter att fira våra särskilda dagar. Vatten är ett stående tema för våra bröllopsdagar, så nu får vi börja fundera på vad vi ska hitta på nästa år. Förslag mottages gärna  🙂

 

En magisk bröllopsresa

En magisk bröllopsresa

Kommentarer 0 kommentarer

Efter allt trassel med bröllopsplaneringen fick vi ett alldeles fantastiskt bröllop. Dagen efter vigseln satt vi på ett plan mot Barcelona, där skulle vi kliva på ett kryssningsfartyg som skulle ta oss ut på Medelhavet. Vilken magisk resa det blev!

När vi började fundera på bröllopsresa så var det på en gång självklart vad det skulle bli. En kryssning förstås! Den ultimata semestern där man får allt fixat åt sej och bara kan ägna sej åt varandra. Som bonus får man se en massa härliga platser i världen, som en buffé av länder kanske man kan säga. Europa är fint men vi har inte sett jättemycket, i juli är det ju fint väder i hela Europa… så kryssningen skulle alltså gå i Medelhavet. Enda kravet var att resan skulle vara två veckor och visa oss Venedig.

Vi hittade den perfekta resan hos Royal Caribbean och bokade vi med Ving fixade de flyg till och från Barcelona som var både avgång- och ankomsthamn och en hotellnatt i Barcelona. Då blev det alltså en paketresa, så skulle något hända skulle vi få hjälp. Kryssningen skulle ha stopp i bla Nice, Rom, Pisa, Kotor och 2 nätter i Venedig. En perfekt rutt för oss! När man åker på kryssning och särskilt en så lång tid på havet, då SKA man ha hytt med balkong. Det är ljuvligt att sitta på balkongen vid inseglingarna och bara njuta. Vi kollade utbudet av utflykter i varje hamn och det finns mängder, vi valde tre – en till Pomeji och transfer in till Rom och Florens.

Att hitta till hamnen i Barcelona gick hyfsat smidigt, vi gör ju allt med fötterna och gick från hotellet till hamnen via tunnelbanan. Barcelona är ganska lätt att hitta i och inte jättestort, så man kan lixom bo var som helst om man ska till hamnen. Båten avgick kl 17 har jag för mej, man rekommenderade oss att vara där i god tid… det är ju ganska individuellt vad som menas med det… men jag tror att vi var där runt lunch och det behövdes! Man checkar in bagaget utanför terminalen, där tar personal hand om alla väskor och märker dem med ens hyttnummer. Själv går man in genom säkerhetskontrollen och ställer sej i världens längsta incheckningskö. Vi hade runt 35 grader och stod i den där kön i säkert 1,5 timme.

När väl detta är gjort och man har fått sina väskor – då börjar semestern och allt är som en enda lång räkmacka av njutning. Vid avsegling känner man ett förväntansfullt pirr i magen samtidigt som allt blir helt lugnt. På ett så stort fartyg finns ingen stress eller tristess, allt är easy-going, alla är glada och avslappnade och personalen gör verkligen allt för att man ska trivas. Vår hytt var hyfsat stor och med en ljuvlig balkong, vi trivdes så otroligt bra där och tillbringade faktiskt ganska mycket tid där. Balkongen blev mitt kontor, jo jag satt faktiskt där och skrev. Nästan varje dag blev det ett inlägg till bloggen, jag var bara tvungen att få ur mej allt fantastiskt direkt – annars skulle jag glömma hur underbart det var.

Vårt första stopp var i Nice eller egentligen i Villa France – men vi gick till Nice längst havet, vilket tog ett par timmar. Attacken i Nice hade varit bara några dagar tidigare, så vi möttes av militär på strandpromenaden och en paviljong fylld till brädden med blommor och nallar. Man blev minst sagt berörd. Vi åt varsin glass och tog sedan bussen tillbaka till båten. Dagen efter vaknade vi  i Toscana där vi besökte Pisa och det lutande tornet. En häftig dag, Florens är otroligt vackert. Å dagen efter det var vi till Pompeji, så otroligt spännande! Hit hade vi nog inte kommit om det inte varit som ett stopp på vägen och jag är väldigt glad att vi hade det och även tog oss upp till utgrävningarna. Tänk att allt legat under ett täcke av lava i flera tusen år, fascinerande!

Nästa stopp var i Rom och vi följde med bussen in till Vatikanen. Jag hade varit där förr och hade koll på allt vi skulle se, på fem timmar drog jag med Martin till Pantheon, Spanska Trappan, Fontana di Trevi, Colosseum och en massa annat. Vi var helt slut när vi kom tillbaka till båten, men nu har han också sett allt  🙂

Sen var det dax att se staden vi längtat efter, äntligen var vi i Venedig. Inseglingen är lång och går långsamt, vi satt på balkongen med första parkett och njöt nästan hela tiden. När vi kom fram till hamnen åkte vi taxibåt in till Markusplatsen. Då skulle vi nämligen åka gondol! Det är ju lixom självklart; är man på bröllopsresa i Venedig – då åker man gondol. Något annat finns inte! Å det var ju hur romantiskt som helst! Gondolen brevid vår hade en sångare som sjöng smäktande arior, i övrigt var det så gott som helt tyst och vindstilla. Jag blev tokkär i staden! Det är så mysigt där och jag vill absolut åka tillbaka!

Efter några hektiska dagar hade vi en dag på stranden, det var så skönt att bara ligga still och inte uppleva en enda sak. Vi hade upplevt så mycket och sett så många saker att vi behövde en dag att bara titta på bilder och smälta alla intryck. Stranden låg bara några minuter från båten så vi kunde gå emellan bäst vi ville. Det var faktiskt det enda vi låg still och solade på hela resan, inte ens på båten låg vi och solade. Vi hade fullt upp! Hellre än  att ligga ner, tog vi våra promenader på däck och fick ju sol då också. Att det var ett väldigt bra sätt att hålla vikten på, var ju inte heller helt fel.

Sen hade vi bara ett stopp kvar och fick vi uppleva den mest fantastiska inseglingen ever! Vattenvägen in till Kotor (Montenegro) är genom ett landskap som knappt går att beskriva. Det är alldeles grönt längst sidorna, höga berg och djupa dalar. Som jag kan tänka mej att det ser ut när man seglar Hurtigruten. Kotor ligger långt in i en vik, medan vi beundrade utsikten gick vi varv efter varv på motionsspåret högst upp på båten. Det var verkligen nytta med nöje, många steg och den mest fantastiska utsikten. Kotor var en himla mysig liten kuststad med både slott, fort och stadsmur. Dit vill jag också åka tillbaka.

Efter Kotor skulle vi hela vägen tillbaka till Barcelona och hade 2-3 nätter ombord, men de där dagarna ute på havet är inte långtråkiga för fem öre, det finns massor att göra ombord. De flesta bättrar på solbrännan, vi hängde i gymmet, jobbade, myste på balkongen, var på bio/teater och en massa annat. Och så åt vi förstås… det finns mat dygnet runt och allt är så jäkla gott! Dessutom är det mesta betala för innan, så det är lixom bara att äta… och det gör man…

Vi hade kanonväder varenda minut, förutom någon timme i Venedig. Då öste det ner! I övrigt hade vi runt 30 grader varmt, en stilla bris och klarblå himmel hela tiden. Allt var alltså helt perfekt! Hur ofta kan man säga det om en resa? Å det är väl precis så en bröllopsresa ska vara  🙂

Ska ni göra något alldeles speciellt som en bröllopsresa, fira en jubilar eller bara vill göra en resa utöver det vanliga så är det en kryssning ni ska göra. Det är inte svindyrt, särskilt inte med tanke på allt man får för pengarna. Å det är inte långtråkigt att åka båt heller, det finns massor att göra! Det känns inte ens som en båt, utan som någon slags flytande stad eller kanske ö. Allt finns där, tom sjukstuga och fängelse, som dessutom används. Det jag vill poängtera är att det är ett helt fantastiskt sätt att resa och få smakprover av platser man är nyfiken på. Så kan man åka tillbaka till dem man gillade. Är ni som jag som bara älskar solnedgångar över havet, så kommer ni definitivt få valuta för pengarna!

Vi hade en alldeles magisk bröllopsresa, jag glömmer den aldrig!

 

Gambias två årstider och enkel hjälp

Gambias två årstider och enkel hjälp

Kommentarer 0 kommentarer

Solen har skinit över Sverige konstant i nästan två månader nu och det har varit härligt medelhavsvarmt. I love it!!! Så här vill jag ha det 12 månader om året, jag har inget behov alls av de andra årstiderna. Jag menar det verkligen.

När jag säger att jag älskar värme och gärna har 25-30 grader varmt året om, brukar folk säga ”om du hade det jämt så skulle du snart tröttna på värmen och solen”. Men jag har ju faktiskt bott så… det var ju knappast vinter och snö i Gambia när jag bodde där. Det var runt 30 grader och sol varenda dag och jag tröttnade inte en enda sekund på det.

I Gambia skiner solen året om, även under regnperioden. Den svenska turistsäsongen är mellan oktober – april, engelsmännen är lite mer toleranta och kör faktiskt hela året även om det inte är så många turister där under vår sommar. Juni-augusti är rätt tuffa månader för gambierna, regnet bokstavligen öser ner och slår sönder allt. Mellan skurarna skiner solen, de är fuktigt och väldigt varmt. Har man ett enkelt hus, som de flesta har, så läcker det genom taket om detta inte blåser bort och väggarna regnar sönder.

För ett par år sedan fick vi nödrop från Smile och familjen som bor längst med Gambiafloden. Taket hade blåst av och allt som fanns inne i huset riskerade att förstöras av regnet. Det man oroade sej mest för var barnens skolböcker, det som är mest värdefullt för den som inte har en självklar utbildning. På några timmar hade vi samlat ihop tillräckligt med pengar för ett nytt tak och en överföring gjordes till vår goda vän Linda som bor där. Linda hjälpte snabbt Smile att fixa ett nytt tak av god kvalitet som genast kom på plats. Det mesta i huset kunde räddas och barnens skolböcker var intakta. Något år senare besökte vi byn och taket visades stolt upp, det gamla trasiga taket tjänstgjorde numera som staket runt huset för att hålla djur borta  🙂

Under regnperioden är det rätt mycket mygg, då är malariarisken som störst och det är även vanligt att man får mask i magen. Första året som vi kände Smile gav vi honom pengar för att köpa myggnät inför regnperioden. Detta var 2013 och sedan dess har ingen i familjen haft malaria, förr drabbades minst en familjemedlem varje år och dog av sjukdomen. Näten kostar 75 kr, en ganska lite summa som alltså räddar liv.

Ungefär samtidigt som vi köpte näten klagade Smile på att magen kändes konstig, som att den rörde sej… det visade sej att flera i familjen hade mask i magen, så vi samlade återigen ihop pengar och köpte medicin till hela gänget. För 800 kr kunde hela familjens 11 personer få behandling och sedan dess har de varit friska. Masken tar all energi och gör att man inte tillgodogör sej någon näring alls och kroppen blir då mer mottaglig även för andra sjukdomar. När familjen blev fri från mask kunde de äta upp sej lite och stå emot en massa annan skit också.

I december åker vi tillbaka, den här gången mest för att bara lata oss i solen – men vi åker självklart upp till byn också. Den här gången ska vi försöka få med oss solcellslampor så att barnen kan läsa läxorna inomhus på kvällen. De ska vara av god kvalité, med ett vitt ljus – inte gult och hålla laddningen länge. Jag vet inte var vi ska få tag på dem eller vad de kostar, men det visar sej. Vill du hjälpa oss går det bra att swisha en slant till oss, maila till marlenerinda@gmail.com så får du swishnumret. Och vill du följa med till byn går det också bra, bara boka in din resa med Ving. Vi är där 28/12 – 11/1 och bor på Sunset Beach. Kom dit samtidigt så kan du följa med till byn och vara med om ditt livs upplevelse.

Har man en gång varit i ett land med riktigt fattiga människor och faktiskt pratat och umgåtts med befolkningen, då blir man förändrad. Man får en riktig käftsmäll och inser ganska snabbt vad som faktiskt är viktigt på riktigt. Inte är det saker, snyggaste bilen eller coolaste kläderna, det är ett som är säkert. Frågar man våra vänner så är det hälsan, den går alltid först i alla lägen. Sen är det mat för dagen, tak över huvudet och kläder på kroppen. Har man bara dessa fyra så är man rik. Värt att tänka på.

Just nu regnar det här i Sverige, ett varmt regn som gör att det doftar sommar ute. Om någon vecka börjar regnperioden i Gambia, den andra av Gambias två årstider. Jag skulle gärna ha bara två årstider här också, sommar och lite mindre sommar 2-3 månader om året, iofs med mycket regn, men det behöver man iaf inte skotta bort och knäcka ryggen på.

Som sagt; 28 december drar vi – du hänger väl med?

 

Börjar dra i restarmen

Börjar dra i restarmen

Kommentarer 0 kommentarer

Nu är det tre månader sedan jag var ute och åkte senast och nu börjar det dra i restarmen igen. Jag längtar efter vågornas brus, långa promenader på stranden och att få gräva ner tårna i sanden.

Maj och första dagarna i Juni var helt fantastiska när det gäller sol och värme. Jag som är värmeberoende och lever upp när termometern närmar sej 25 plus har njutit för fullt. Förra veckan blev det svalare och senaste dagarna har varit lite molniga, vilken självklart är bra för naturen. Men jag har hellre det där medelhavsvarma och härliga, det är lixom mitt rätta element.

Så nu längtar jag bort igen. Jag brukar ju säga ”Hemma bra – borta bäst” och nu vill jag bort, men så blir det inte. Sommaren tillbringas nog hemma, det blir hemester om inget annat skulle dyka upp. Förra sommaren hade vi ingen semester alls eftersom Martin skulle byta jobb, men jag reste så mycket under året att det var helt ok. Kanske blir längtan större när man vet att det dröjer?

Det enda jag helt säkert vet är att vi åker tillbaka till Gambia i slutet av december. Sen är det preliminärt bestämt att vi åker till Kroatien igen i Oktober, för att bevaka årets VM i Olivplockning – årets galnaste tävling. Julbordskryssningar blir det säkerligen också, men det är lite dåligt med sol på dem… Kanske blir det även en sväng till Göteborg i november… dåligt med sol då med…

Det skulle vara skönt att åka bort något litet snart, men men… det är som det är och blir som det blir… man vet ju aldrig med oss  🙂

 

All Inklusive eller ej?

All Inklusive eller ej?

Kommentarer 2 kommentarer

Jag har varit med i en intressant diskussion i en resegrupp på Facebook. Diskussionen handlar om All Inklusive och allt som detta innebär. Det blev så intressant och faktiskt lite upprörda känslor också, så jag bara måste nysta lite i det själv.

All Inklusive är alltså när man åker på en resa där allt är inkluderat. Detta handlar oftast om charterresor, men faktiskt även när man åker på kryssning. På kryssningar i tex Medelhavet och Karibien har man oftast inget val, det ingår vare sej man vill det eller ej. När man reste på charter förr valde man mellan frukost, halvpension eller helpension – dessa begrepp finns knappt längre. Numera är det inget eller all inklusive, typ…

Förr var jag totalt emot allt vad all inklusive innebär, bla för att jag inte litade på mej själv. Jag trodde maten skulle vara dålig, att jag skulle äta precis hela tiden och alldeles för mycket, bara för att jag kunde. Vi valde medvetet bort det, trots att de resorna var billigare, bla för att barnen inte skulle springa och äta glass dygnet runt. Det kändes helt enkelt inte ok att ha tillgång till mat, dryck och snacks hela tiden. Särskilt inte om man som vi jobbade med viktnedgång och försökte hålla vikten själva.

Samtidigt så tycker jag inte om att gå iväg varje måltid, leta efter alternativ som passar alla osv. Det tar faktiskt en hel del tid om man är flera stycken. Man ska titta på menyn, beställa maten, vänta på maten och sedan vänta på att betala. Tid man faktiskt spar och kan ägna åt annat när man redan har allt förbetalt och äter på hotellet. Sånt tänkte jag inte på tidigare, jag var ju inte ens intresserad av det alternativet.

Efter hundratals resor med barn blev det dax för mej och Martin att resa ensamma. Det var helt plötsligt bara vi två. Vi hade inte haft en ordentlig semester på länge pga en massa olika omständigheter och ville bara vara helt lediga. Vi ville ha sol, värme och bara ligga på en solsäng och läsa i två veckor Vi ville helt enkelt slippa tänka. Vi valde Egypten och ett ställe där det inte fanns särskilt många ställen att äta på och började fundera på all inklusive. Skulle vi gå emot allt vi trodde på och testa? Ja, det skulle vi! Och det gjorde vi och blev nöjda.

Det var faktiskt urskönt att slippa gå iväg och välja matställe varje kväll. Hotellet serverade en gigantisk buffé, med säkert 30 olika rätter. Allt fräscht, vällagat och gott. Här fanns även vegetariska alternativ och en stort salladsbord. Varje dag bytte man rätter och allt var precis lika gott som dagen innan. Alla våra fördomar kom på skam. Å vi åt faktiskt inte hela tiden heller, fast vi kunde. Vi bestämde oss helt enkelt innan att det var en rätt och en portion som gällde per måltid. Så istället för att svulla och gå upp, gick vi faktiskt ner i vikt. Salladsbordet och frukterna var ju så otroligt fräscha och goda.

Som vi kopplade av de här veckorna. Vi åkte på en helt fantastisk utflykt till Luxor och gick långa promenader varje dag och utforskade vårt närområde. Så vi såg en hel del även om vi hade maten ingående i priset. Annars kan man ju tänka att när man ändå har allt så behöver man inte lämna hotellet, men så är inte vi. Vi ser och upplever ändå. Precis som vi gjorde på Kap Verde nu senast, vi valde faktiskt all inklusive igen eftersom vi hört att det inte fanns så många matställen att välja på. Nu fanns det iofs det, men vi var nöjda med valet ändå. All inklusive är inte så dumt alls faktiskt, särskilt om man som jag inte är särskilt intresserad av mat. Det är lixom bara energi…

Argumenten emot all inklusive är bla att landet man besöker och lokalbefolkningen inte får ut något av det. Å det kan väl ligga något i det, även om det nog ger en del nya jobb också. Men reser vi för vår egen skull eller landet vi besöker? Jag tror att de flesta reser för sin egen, för att komma bort och bara koppla av. Den som reser för landets skulle åker nog inte ens på charter… Jag tycker inte att något alternativ är fel. Allt beror ju på syftet med resan. När jag åker iväg för att skriva om en plats så upplever jag förstås både landet, sevärdheter, kultur och mat. Men numera när jag åker privat för att bara koppla av, då är det inte så dumt ändå att ta all inklusive. Jag blandar och tar det som passar bäst för stunden. Jag förstår varför man gör både det ena och det andra.

Vad jag inte tycker om är när någon säger att det ena eller andra alternativet är fel. Ska vi vara helt krassa så är det väl värst om det inte kommer några turister alls, eller? Å ska vi vara miljömedvetna och allt annat politiskt korrekt, så ska vi nog inte resa alls… flyg förstör, tåg förstör, bilar förstör, människor förstör… Oavsett vart vi åker, hur vi åker dit och hur vi bor så bidrar vi iaf en del till landet oavsett om vi äter på samma hotell varenda dag eller går ut och äter. De flesta av oss gör ju trots att något mer på sin semester än bara hänger vid poolen.

Nu är jag otroligt nyfiken på hur du reser och vad du tycker om all inklusive. Har du testat? Jag tyckte och tänkte väldigt mycket innan som inte stämde… har du upplevt samma sak? Berätta!

 

 

Värsta drömstränderna!

Värsta drömstränderna!

Kommentarer 1 kommentar

Jag visste att det eventuellt var på g, idag blev det klart! Om fem veckor åker jag och Martin till Kenya för att fota värsta drömstränderna! Så from nu är det strikt Viktväktarkost som gäller, så jag kommer i favoritshortsen och kan vara med på bild utan att känna mej obekväm.

H12 Art of Life heter en hotellkedja som är ganska ny och som har superfina boenden. Konceptet är att ta vara på naturen och ta hand om det som finns. Att leva i harmoni med djur och natur alltså. De har flera hotell i Kenya och vi kommer att besöka tre av dem, ett ligger på en helt magisk strand strax ovanför Mombasa i Malindi.

Målet är att ta ännu finare bilder än på Kap Verde och då vill jag gärna vara i lite bättre form än jag var då och är idag. Även om jag inte ser ut så, så känner jag mej som en stoppad korv just nu. Jag har 4 kilo ner till min målvikt och det klarar jag inte att nå på fem veckor – men en liten bit kan jag iaf fixa. Alla minus är bra.

Även om jag i princip alltid fyller i vad jag äter hyfsat duktigt, så är det superkoll from imorrn! Jag har några lugna veckor framför mej, så träningen kommer att skötas precis som vanligt. 2-3 ggr i veckan kör jag mitt pass på Curves, som hela kroppen mår bra av. Nu börjar våren visa sej, så det kommer bli långa hundpromenader varje dag. Frysen är full med matlådor, så maten blir inte heller några problem. Ni har tips HÄR om ni också vill fylla frysen.

Så nu kör vi! Fem veckor… nåt kilo ska det väl kunna bli. Är ni med mej?! Följ gärna mina dagar på instagram @marlenerinda

 

Engelska landsbygden är helt fantastisk!

Engelska landsbygden är helt fantastisk!

Kommentarer 6 kommentarer

Efter två helt magiska resor på den engelska landsbygden måste jag säga att jag blir mer och mer förtjust. Jag har precis som alla andra sett tv-serier som tex Downton Abbey och lockats av maffiga slott och läckra miljöer. Nu när jag sett en del av detta är jag totalt frälst!

Förra året var jag i Stratford Upon Avon där Shakespeare föddes och dog. En helt fantastisk liten stad, med betoning på liten. Typ två gator men massor att se! Något av det sötaste jag sett när det gäller städer i världen. Åk dit!

Den här gången var det Kent och Sussex som stod på tur och då särskilt städerna runt Hastings som skulle upptäckas. Efter fyra fullspäckade dagar känns det som jag har sett precis vartenda gathörn, men det har jag ju förstås inte. Men vi har sett väldigt mycket!

Måndagen började i Tunbridge Wells och besök på Penshurst Place som jag redan har berättat om. Ett gammalt och välbevarat slott från Henry VIII´s tid. Väl värt ett besök för den som är intresserad av slott och historia. Tror det är helt magisk under våren och sommaren när allt i parken blommar. Efter lunch och en promenad genom Tunbridge Wells checkade vi in på jättefina The Spa Hotel som hade en litet spa och mysiga utrymmen där man kunde sitta och koppla av. Vi hade dock inte så mycket tid till något av det.

På tisdagen tog vi tåget till Rye där Jane mötte upp oss. Jane skulle vi sedan träffa en stund varje dag, hon kan allt om regionen. Rye är en liten stad med mängder av gamla historier, tydligen en av Englands bäst bevarade medeltidsbyar. Vi fick se en film om staden på det lilla museet, där man även hade en samling av såna där gamla maskiner som visar små scener när man stoppar i en peng. Vi besökte en keramikverkstad och gick sedan uppför Mermaid Street ända upp till kyrkan och klättrade hela vägen upp i klocktornet för att se på utsikten.

När det närmade sej lunch åkte vi taxi till Chapel Down som är en av flera vingårdar i England. Vi fick en alldeles fantastisk lunch med gårdens vin, som verkligen var jättegott! Efter lunchen fick vi en visning av gården och sedan blev det vinprovning av deras otroligt goda viner. Jag ska skriva mer om detta i ett annat, mer utförligt, inlägg. Detta var något jag inte visste ett skvatt om och blev så otroligt imponerad av. Jag vill gärna att flera ska få vetskapen om att England faktiskt gör otroligt goda och prisvärda viner!

Efter besöket på vingården togs vi till The Woolpack Inn där vi skulle bo i två nätter. Hotellet och rummen har jag redan berättat om, så himla läckert. Vad jag däremot inte berättade om var att en av oss hade ett spöke på rummet, det var dock inte jag. Stackars Vibeke som bodde i rummet Frederick hade nattligt besök av någon som lekte med lampan i garderoben och använde hennes toalett. Hon hade lite svårt att sova och sov med lampan tänd hela första natten. Detta är det absolut finaste och trevligaste hotell jag någonsin bott på med den absolut coolaste ägare jag någonsin träffat. Hit kommer jag absolut att komma tillbaka! Å jag kommer att ta ”mitt” rum igen, med badkar mitt på golvet  🙂

På onsdagen åkte vi taxi till Battle som ligger ca 50 minuter bort. Battle är platsen där slaget om Hastings ägde rum 1066. Vi fick en guidad tur och tog mängder med bilder! Slottet som byggdes några år efter slaget står kvar och vi utforskade varenda millimeter av det. Vädret var soligt och hyfsat varmt, så det var riktigt skönt att gå runt där. Vi tog oss till Hastings där Jane mötte upp oss igen och tog oss till Maggies Fishmarket Cafe för att äta stadens bästa fish and chips.

Sedan fick vi en rejäl rundtur av hela Hastings med afternoontea på det lilla hotellet The Swan. Här skulle jag gärna bo, så fint och perfekt läge med världens mysigaste ägare. Vi avslutade dagen på Hastings Pier och en alldeles magisk solnedgång innan vi tog tåget tillbaka till Ham Station där  John från hotellet hämtade upp oss. Vibeke och jag kunde inte få nycklarna till rummen på en stund, så John bjöd oss på varsitt glas vin framför den öppna spisen och berättade om hotellet och sej själv. När vi fick nycklarna och kom till rummet hade en av killarna på hotellet fixat eld i öppna spisen. Jag hade alltså inte bara ett badkar mitt på golvet, jag hade öppen spis också! Läckraste hotellrummet ever!!!

Sista morgonen blev vi körda till tåget strax innan 9 och tog oss till stationen Winchelsea, vars station låg mitt ute i  ingenting. Här mötte Jane och Richard upp oss och körde oss den korta biten in till Winchelsea som tydligen är Englands minsta stad. Så himla fint! Det anmärkningsvärda när det gäller staden är att många av husen har stora källare under som man inte hittat förrän på senare år. Staden var tidigare en livfull hamnstad, men med pesten dog det mesta ut. Här i närheten har Paul Mccartney ett av sina hus som ligger på en liten kulle. Vi var inte där, men tog iaf en bild.

Efter en snabb fika på stadens enda pub åkte vi till Eggs to Apples Farm Shop för rundtur och lunch. Det är verkligen allt man kan tänka sej när man hör ordet Farm Shop, närproducerat, fräscht, härliga färger och goda smaker. Vi fick en variant av brittisk tapas och till efterrätt en slags latte gjord på gurkmeja och kokosmjölk och hemlagad morots- och kokoskaka. Mätta och belåtna sa vi bye bye till Jane och lät taxin köra oss hela vägen tillbaka till Gatwick.

Jag blir bara mer och mer förtjust i England och landsbygden. Även om man vill åka till London så behöver man ju faktiskt inte bo där, utan kan enkelt åka dit över dagen för ett besök. England har så mycket mer att bjuda på än just London, vilket tyvärr de allra flesta missar. Här har jag redogjort för vårt besök, men jag kommer att skriva mer utförligt vart efter om det som jag tycker att ni behöver veta mer om. Bland annat om vingården och Hastings, som är värda att lyftas fram lite extra.

Man tar sej enkelt runt med tåg, buss och taxi och boendena på landsbygden är billiga. Man kan alltså få en riktigt prisvärd semester och ändå göra riktigt häftiga grejer! Som sagt; det kommer mera  🙂

 

Vilken dröm!!!

Vilken dröm!!!

Kommentarer 0 kommentarer

Efter en lång dag med besök i Rye och vinprovning på Chapel Down kom vi äntligen till Woolpack Inn, hotellet som vi ska stanna på ett par dagar. Vilket hotell! Vilket rum! Jag har badkar mitt i rummet!!!

Vi visste att rummen skulle vara något alldeles extra och eftersom jag haft det minsta rummet på förra hotellet, fick jag välja först. Alla rum är olika och vi vill förstås fota alla, så vi började en lite rundtur det första vi gjorde.

Det är bara fem rum på hotellet, fyra av dem skulle vi alltså ockupera. Första rummet var en dröm i lantlig stil med badkar i en ett eget rum strax intill sovrummet. Det var inget badrum utan ett vanligt rum med badkar i. Så läckert!

Nästa rum var ett murrigt rum, inrett mest i grönt och mycket trä. Detta föll vår danska kollega för direkt, så det var klart hon skulle ha de!

Så kom vi till ”mitt” rum, jag kände det nästan direkt. Stort och ljust och med badkar mitt i rummet med utsikt över kyrkan och en stor äng. Lite chabbychick och mängder med grejer och detaljer. Här skulle jag få äran att bo i två nätter!

Sista rummet var högst upp, som ett litet loft ungefär. Jättemysigt och gulligt, som ett litet annex ungefär.

Vi hade bara en halvtimme på oss innan vi skulle iväg igen, men i morse hade jag gott om tid. Jag fyllde badkaret till bredden med skum och la mej till rätta och tittade på soluppgången. Vilken bra start på dagen!

Vilket häftigt ställe! Ni måste åka hit! The Woolpack inn – glöm aldrig det!

Slott och historia i Tunbridge Wells

Slott och historia i Tunbridge Wells

Kommentarer 3 kommentarer

Det blev en väldigtlång dag igår. Jag vaknade 4.30 för att möta upp Helena vid Arlanda Express kl 5.45. Sen kunde äventyret börja!

Flyget var lite försenat så vi hann äta frukost på Arlanda innan flyget gick 7.35. Väl framme i London mötte vi upp Vibeke från Norge (men bor i Malaga) och efter en kort tågresa även Karen från Danmark. I samlad trop tog vi oss sedan till dagens slutmål som var Tunbridge Wells i Kent (fast lite ligger även i Sussex).

Dagens första mål var slottet Penshurst Place som var hem åt Henry VIII. Vi blev välkomnade av Brit som var norska med bott här hela sitt vuxna liv. Vi fick alltså hela slottet historia på norska! Brit kunde verkligen allt!

Slottet har en lång historia, nästa 700 år, men de nyare delarna byggdes på 1300-talet. Det fick även helrenoveras efter andra världskriget då det blev ganska förstört under kriget. Idag var det ganska grått och kyligt, men en solig dag är det nog väldigt fint här. Det finns en park som ska vara översållad av tulpaner och rosor under våren och sommaren. Efter rundturen fick vi varm choklad i slottscafeet.

Sen tog vi oss in till Tunbridge Wells igen för lunch och när vi ätit klart kom två damer som skulle ta oss på en promenad och berätta om staden och dess historia. Tyvärr var det så kallt att promenaden fick kortas ner för att vi inte skulle frysa ihjäl. Efter en lång dag fick vi äntligen komma in i värmen på hotellet och värma upp oss och vila lite. Jag gick med huvudvärk hela dagen som inte släppte hur jag än gjorde. Inte ens Vibekes Malaga-mirakel-piller hjälpte.

Innan jag gick för att vila utforskade jag The Spa Hotel som vi skulle bo på. Jag kollade in restaurangerna, festsalen, Spaet och lite annat. Hotellet är ganska traditionellt engelskt med branta trappor och ljuskronor, smakfullt inrett och väldigt mysigt. När man fryser som vi gjorde fanns dock bara en prioritering, varma rum! Och det var det! Jag somnade nöjd och vaknade varm efter någon halvtimmes tupplur.

Vid 19 var det dax för middag, den skulle ätas på Mount Edgcumbe Restaurant som även är ett litet hotell med sex rum. Vi åt gott och fick sedan en kort rundvisning av huset. Så mysigt! Å god mat! Vi var mer än nöjda när vi kom tillbaka till vårt hotell. Det var sååå skönt att krypa ner i sängen efter en lång dag och idag är huvudvärken borta och jag är faktiskt riktigt pigg!

Idag väntar bla en tur i den gamla stade Rye och besök på vingården Chapel Down. Men först: hotellfrukost!

Snart flyger jag igen!

Snart flyger jag igen!

Kommentarer 0 kommentarer

Ni vet ju att jag älskar att resa och trivs bäst på resande fot. Nu har jag varit hemma i snart två månader sedan senaste resan och nu är det äntligen dax igen! Om en dryg vecka är jag uppe i luften igen  🙂

Själva resan är väl inget jag brukar se fram emot, alltså transporten eller vad man ska kalla det. Jag tycker det är ganska tråkigt att både flyga, åka tåg och buss. Jag skulle gärna göra som Harry Potter och transportera mej mellan destinationerna. Vi har en timme att göra bara till Arlanda. Sen tar det lika lång tid att checka in och gå igenom säkerhetskontrollen mm. Det hade jag gärna sluppit.

Det häftigaste när man reser är att komma fram, särskilt när man flyger till ett varmt ställe. Den där första känslan när man kliver ur flygplanet och värmen slår emot en. Det är så härligt! Den känslan får jag tyvärr inte vid nästa resa. Jag ska nämligen åka till England och i mars är det inte mycket varm sol som slår emot en direkt… man får ju faktiskt inte gå ur på plattan heller, utan går direkt in i terminalen.

England i mars kan innebära en hel del regn och ganska tråkigt väder. Vi landar i London och fortsätter med tåget till Hastings där vi bla ska besöka ett slott och en vingård. En vingård i mars… jag lär knappast se några druvklasar… lite synd men säkert jätteintressant ändå. Jag visste inte ens att det fanns vingårdar i England, men nu när jag kollat runt lite har jag förstått att det finns flera och att vinet är riktigt bra. Så det blir säkert ett gott besök   🙂

Jag gillar England, särskilt den engelska landsbygden. Resan till Stratford Upon Avon förra våren var helt fantastisk och jag skulle gärna åka dit igen. Då besökte vi Warwick Castle, den här gången ska vi till ett annat slott som faktiskt är stängt för säsongen och öppnar bara för oss. Jättespännande! Det ska bli en väldigt rolig resa!

Så nästa måndag kl 07.05 lyfter flyget från Arlanda, vilket är lite knepigt när man bor i förorten som jag… jag hinner inte med flyget ens om jag tar första pendeltåget på morgonen. Ska jag åka kommunalt får jag ta nattbussen vid 3.30… Alternativet stod mellan en hotellnatt eller taxi, men då sa pappa att han kör mej till centralen så kan jag ta Arlanda Express. Ytterligare en anledning att flytta…

Ett så tidigt flyg innebär följaktligen en väldigt tidig morgon, så hur jag ska orka resten av dagen har jag faktiskt ingen aning om. Såna här resor innebär oftast väldigt långa dagar, så vi är förmodligen inte på rummet förrän ganska sent på kvällen. Men men, det blir som det blir. Vi är bara fyra stycken som åker och det är ett bra gäng, så det blir nog bra. Får försöka sova en kortis på flyget och tåget.

Detta är alltså första resan för i år, det ligger fler på planeringsstadiet, men bara Kroatien i oktober är klart. Jag ska tillbaka till VM i Olivplockning och Martin ska följa med! Då blir det nog lite varmare än denna resa. Men vem vet? Hastings kanske bjuder på härligt vårväder, jag håller tummarna!

Har du någon resa inplanerad?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube