Montenegro var en överraskning! -

Montenegro var en överraskning!

augusti 21, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Sista stoppet på kryssningen var Kotor i Montenegro som i inte visste ett smack om! Det enda vi visste var att fartyget skulle ankra upp en bit från hamnen, precis som i Villafranche, och vi skulle åka båt in till fastlandet. I övrigt hade vi ingen koll alls!

Vi satt på däck och åt frukost när vi närmade oss ett otroligt vackert, böljande landskap med mycket berg. Inseglingen tog lång tid och vi hann gå många varv på vårt motionsspår och även sitta på balkongen och se det vackra landskapet passera förbi. Till slut kom vi längst in i en bukt där vi ankrade upp och kördes i land.

Kotor ligger alltså i Montenegro och har en mur som omger hela staden och som finns med på Unescos världsarvslista. Muren är 4 kilometer lång och leder upp till fortet Sant Ivan, men tyvärr hann vi inte med att utforska varken mur eller fort. Istället gick vi genom muren och in i gamla stan som visade sej vara otroligt mysig. Här fanns en mängd gränder, butiker, restauranger och caféer vart man än gick. Överhuvudtaget var Kotor otroligt mysigt!

Det fanns förstås en mängd utflykter att göra även här, men vi valde att gå runt på egen hand och bara mysa. Det var trots allt sista stoppet och vi ville inte ha en massa folk runt oss eller tider att passa. Så när vi var nöjda med gamla stan gick vi längst stranden och hittade till slut ett lite ställe där vi satte oss för att äta glass, men de hade ingen glass så det fick bli en öl för Martin och en läsk till mej istället. När vi gick tillbaka till hamnen hittade vi en glassvagn och jag fick min glass ändå till slut.

Vi hade som sagt bara en eftermiddag på oss och det hinner man inte så mycket på när det är en stad som ligger vid foten av ett stort berg. Men är man på kryssning så är det smakprover som gäller av de platser man besöker och Kotor kommer vi gärna tillbaka och ser mer av. Vi såg bla att det går små båtar åt alla möjliga håll som kan ta en till en massa fina stränder. DET vill vi gärna uppleva!

Det här var alltså sista stoppet, sedan väntade två hela dygn till havs när de flesta andra låg och solade medan vi träffade en massa folk som arbetade ombord och fick även se hur det fungerade bakom kulisserna. Detta har jag redan skrivit om HÄR och HÄR.

Nu har vi varit hemma i två veckor och kunnat smälta resan ordentligt. Som höjdpunkter har jag Venedig och Kotor, platser jag absolut åker tillbaka till. Men det bestående intrycket av resan är lugnet ombord. Hur vi njöt av varenda minut både på havet och av de platser vi besökte. Att kryssa är verkligen det ultimata sättet att resa! Att checka in och packa upp en gång, och sedan bli transporterad runt i världen och vakna i ett nytt land och en ny stad nästan varje dag. Jag ska skriva mer om kryssningen som upplevelse i ett annat inlägg, men jag vill redan poängtera hur otroligt smidigt allt är!

Vi är förstås redan nu sugna på en ny kryssning och har hittat rutter vi är nyfikna på. Vi skulle även vilja testa flera rederier och se vad som skiljer dem och fartygen åt. Så vi får väl se när nästa gång blir… tror inte det dröjer alltför länge faktiskt, för det är ett otroligt prisvärt sätt att resa om man vill se fler platser än bara en.

Å som sagt Kotor var en överraskning som vi gärna återkommer till!

Redan fyra veckor!

augusti 20, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Tänk att det redan gått fyra veckor sedan vi gifte oss! Tiden går så otroligt fort, särskilt när man har kul och det har vi nästan hela tiden faktiskt. Martin säger att det är bästa dagen i hans liv, jag har ju barn som förstås är det största som hänt mej, men dagen ligger definitivt på topplistan i mitt liv!

Att hitta en person som man kan tänka sej att dela resten av sitt liv med är inte så enkelt. För Martin var allt självklart redan efter bara två veckor, för mej tog det längre tid. Det fanns ju barn att tänka på, det handlade inte bara om Martin och mej, och barnen går alltid först. Hade inte killarna varit med på tåget, så hade det inte blivit något. Men nu var de tack och lov helt ok med allt och när vi efter drygt 7 år tillsammans förlovade oss sa de ”äntligen!” och det är ju ett bra betyg. Killarna var förstås självklara vittnet på bröllopet 🙂

Hur självklart allt än känns och hur lycklig man än är, så finns det ändå några saker att tänka på om det tråkiga ändå skulle hända. Jag pratar dödsfall och skilsmässa, det där som man inte vill tänka på och som de flesta skjuter ifrån sej. Martin har inga barn, det har jag… det är barnen som ska ärva mej, inte hans familj, vilket skulle bli fallet om vi skulle dö samtidigt. Så jag ville att vi skulle ha äktenskapsförord, vilket han gick med på utan att tveka. Det innebär ju också att det som är mitt är barnens och därför ärver inte Martin mej iom äktenskapsförordet. Det som var mitt innan bröllopet är mitt även i fortsättningen, men det vi köper tillsammans är förstås vårt. Allt är alltså glasklart även vid en skilsmässa, vilket förstås känns helt otänkbart i nuläget – men man vet ju faktiskt inte vad som händer i framtiden…

Jag har även skrivit testamente där det står att barnens arv är deras enskilda egendom. Den meningen är viktig! Det innebär nämligen att det barnen ärver efter mej, kan deras fruar inte ta med sej vid eventuellt skilsmässa. Det är barnens arv och deras barn, men behöver alltså inte delas med deras eventuella ex… vilket är viktigt för mej. Detta skrev jag efter att min bästa kompis dog, bara 43 år gammal, och jag insåg att vi alla har en begränsad tid på jorden. Tråkiga tankar, men nödvändiga. Det enda vi vet helt säkert är att vi alla ska dö. Så jag har även skrivit hur jag vill ha min begravning, donationer och vilka som ska kontaktas. Allt för att förenkla för dem jag älskar.

När alla papper var i ordning inför bröllopet var det dax att säga JA till varandra och nu efter ska en massa andra papper fixas. Jag la ju till ett efternamn och tog bort ett förnamn som stört mej nästan hela livet. Så nu ska det fixas nya id-handlingar, kort och en massa annat. Passet fixades i veckan, det gick på bara ett par dagar och nytt körkort är beställt så det får jag väl nästa vecka. Då är det viktigaste gjort och vi kan boka en ny resa!

Jag har alltså inte varit det minsta spontan när det gäller mitt nya äktenskap. Det tog tid att hitta den perfekta mannen, inte förrän jag faktiskt accepterat att leva ensam resten av livet så dök han upp. Sen tog det tid innan jag ens kunde tänka tanken att gifta mej igen, men när han väl friade var jag redo. Då hade jag accepterat tanken och längtade nästan efter den stora frågan. Med alla papper i ordning så känns det tryggt att vi äntligen är ett och bägge är så säkra man kan vara på att vi numera lever med just vår perfekta partner. När vi väl gifte oss hade vi varit tillsammans i drygt 8 år – jag ville vara säker! Så säker man kan vara…

Å nu har det alltså gått fyra veckor. Veckor fyllda med skratt, kärlek och upplevelser, så som vi vill att livet ska vara och fyllas med. Ett nytt pass ligger här och bara väntar på att användas, hösten är jobbig för mej och jag behöver fylla på värmen runt nyår. Vi funderar på Egypten, Jordanien eller något liknande som inte innebär tidsskillnad men är varmt. Allt börjar hitta sin plats, namnet blev till slut godkänt, vi sa ja och nu har ett nytt kapitel i vårt liv börjat 🙂

Lyckligare av mat?

augusti 18, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Förra veckan la jag upp en ganska irriterad status på facebook på en av de vikt-sidor jag är med på. Den såg ut ungefär så här: ”Jag blir så irriterad på alla som säger till mej att jag inte ska bry
mej om pluset som kom efter semestern. Den vanligaste kommentaren är
”det var ju semester, då måste man njuta och unna sej”. Jag avskyr den
kommentaren!!!”

Jag själv använder aldrig ordet unna, eftersom jag tycker att det är en ursäkt att göra saker som man kanske inte borde. Man ”unnar” sej att äta något trots att det inte är bra för en, man ”unnar” sej att köpa de där skorna fast man inte har råd… jag har faktiskt aldrig hört en person med mycket pengar ”unna” sej att köpa något – de bara köper… Så i mina öron blir det en ursäkt, i era öron kanske det betyder något annat. Jag väljer istället vad jag äter eller köper och är medveten om konsekvenserna. Så var det även på semestern! Jag vill aldrig mer tillbaka till livet innan, se bara på bilden här brevid…

Jag är väl medveten om att min val på semestern var utöver mina vanliga och att det skulle bli plus på vågen. Så de knappa 3 kilona var varken en överraskning eller katastrof, det är sanningen och en konsekvens och nu är de bara att jobba bort igen. Jag gjorde bra val och valde bort bla alkohol, friterat, sötsaker och större mängder med mat. Det där som andra alltså tycker att man ska ”unna” sej och det som tydligen hör ihop med semestern. Jag har fått höra att det inte är någon riktigt semester om man inte struntar i allt…

Då måste jag fråga: blir semestern mer lyckad när den innehåller större mängder mat och alkohol? Då har jag verkligen missat något!!! Det är nämligen så det låter när jag säger att jag valt bort detta. Att min semestern skulle vara sämre enbart för att jag inte ätit okontrollerat och druckit rosévin varje kväll. Det är långt ifrån alla som säger så här, men skrämmande många! För mej är en semester mycket mer än mat och dryck! För mej handlar det om upplevelser, att se nya platser och träffa nya människor. Att smaka på den lokala maten och drycken hör förstås till. Men blir det bättre och godare för att man äter och dricker mer än i vardagen?

Jag dricker knappt någon alkohol överhuvudtaget och det är tydligen fel, för det ”ska”
man göra – särskilt på semestern. Jag tycker om att promenera, men då hör man folk som
stönar om att man ska ta det lugnt för det är ju ändå semestern. Är det
så att man ger folk dåligt samvete för att man faktiskt ”sköter” sej
även på sin ledighet?

Jag har haft en helt underbar semester som jag njutit av till 200%. När jag nu är hemma igen kan jag se tillbaka på en helt magisk bröllopsresa och samtidigt konstatera att jag är i ungefär samma form som när jag åkte, att jag mår bättre än innan och att våra plånböcker också mår helt ok. Totalt tvärtemot vad man ser på facebook och löpsedlar alltså: man ska börja hösten med tokbantning av sommarkilon, behöva vila efter semestern och vara helt pank… krasst sett alltså.

Jag är i bättre form än någonsin! Semestern gav mej en chans att motionera med en magisk utsikt på en massa platser i Europa! Jag har hittat ett sätt som jag kan leva efter resten av livet när det gäller mat, dryck och motion och har inte saknat något annat än min hund 🙂

Hade jag gått upp mer i vikt så hade min
värk blir värre och hösten hade blivit jobbigare än den nu kommer att bli. Det här vet jag och det är alltså ett medvetet val att leva ungefär som jag alltid gör. Jag måste motionera även under semestern eftersom ryggen strejkar annars och jag tycker att alkohol är en ganska onödig utgift… och ja, jag medger att jag är motvalls kärring! Jag vet också att andra skulle vilja göra som jag men får höra att de ger upp pga kommentarerna de får och det är därför jag skriver detta! Det är för dem jag står upp och säger att det är helt ok att gå sin egen väg och att man är skyldig sej själv att välja det man mår bäst av.

Om du mår bäst av att släppa allt under semestern, ja men gör det då! Ingen kommer att säga till dej att göra annorlunda eftersom du gör det normala valet. Men jag mår bäst av kontroll! Låt mej då ha det och låt bli att stöna när jag tackar nej till nästa portion mat, alkoholen eller snacksen. Jag kommer fråga om du vill med på promenaden och det är helt ok att säga nej, men hindra inte mej från att gå iväg en stund! Vi gör alla våra val, låt oss göra det utan att döma eller ge dåligt samvete. Jag blir inte lycklig av mat och min semester blir inte mindre lyckad än din av de val jag gör. Däremot blir mitt liv, min höst och min värk bättre av mina val.

Jag vet vad jag mår bäst av och det är inte en massa sommarkilon och en tom plånbok. Vad mår du bäst av? Och vågar du stå upp för dina val? Får du mycket skit för de val du gör? Blir semestern bättre och blir man lyckligare av mat?

En sämre fibrodag…

augusti 17, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Som ni vet så har jag bla fibromyalgi. Det innebär att jag ibland inte bestämmer över mina kropp utan är tvungen att göra som min kropp bestämmer. Idag är en sån dag…

Att ha fibro innebär att ha ständig värk och värken flyttar ofta på sej. Det innebär också att att man är sanslöst trött, hur mycket man än vilar. Många av oss fryser, har dåligt minne, tappar ord, har tröga magar och en massa annat. Å det finns inget botemedel, det är lixom bara att gilla läget och försöka hitta sin egen medicin. För mej hjälper sol och värme bäst samt träning i lagom mängd.

Men det här hattandet med regn ena dagen, sol andra och blåst en tredje fixar jag bara inte! Å då är det tröttheten som är värst, jag är så trött att det svider i ögonen och jag kan bokstavligt sova stående. När jag blir trött blir förstås minnet sämre och värken värre, hade jag haft ett jobb hade det varit svårt att jobba just idag. Det är en av anledningarna till att vi tog beslutet att ha mej hemma.

När jag har mina fibrodagar är jag inte särskilt trevlig och jag orkar oftast bara göra det mest nödvändiga. Idag valde jag träning framför hundpromenad eftersom det regnade och hunden ändå inte gillar att gå i regn. Men så hade jag också en inbokad fotografering… å eftersom det regnade var vi tvungna att fota inne och då var jag tvungen att städa…

Nu gick ändå fotograferingen väldigt snabbt och smidigt då vi bägge varit med förr och hade bilden klar för oss ganska omgående. Så på bara någon halvtimme var det klart och jag kunde krypa i min onepiece och lägga mej på soffan med pälsbollen. Jag somnade nästan direkt och sov till Martin kom hem typ.

Ett liv med fibro är alltså inte så enkelt, man är lixom inte riktigt chefen över sitt liv. Vädret bestämmer mycket hur min dag ser ut och hur jag mår. Å även om jag vägrar att lyda, så har jag lixom inget val ibland. Problemet är också att fibron inte syns och syns det inte så finns det ju inte i mångas ögon. ”Du ser ju så pigg och glad ut” har jag hört mer än en gång… ja, det hjälper knappast att se sur ut och man ser mej inte ute de dåliga dagarna för då kommer jag inte upp ur soffan.

Nu kommer hösten och många av oss med fibro har en jobbig period framför oss. Du kommer förmodligen inte att se det på oss, men vissa dagar mår vi så dåligt att vi knappt ens orkar svara på tilltal. Det är alltså inte för att vi är otrevliga, utan för att vi helt enkelt inte orkar. Så döm oss inte utan försök istället att förstå att det bara är en dålig dag i vårt fibroliv. Vi gör verkligen vad vi kan för att livet ska fortgå som vanligt, men det är f- inte lätt.

Därför grottar jag ner mej i resesajter och letar snabbt upp en ny resa som ska bokas inom kort. I vinter ser det ut att bli ett nytt besök i Egypten eller kanske Kap Verde… nåt ställe där solen skiner blir det iaf och där det inte är någon större tidsskillnad för den är också svårt för kroppen. Jag längtar redan!

16 000 portioner på en dag!

augusti 11, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Vi var inte bara på besök hos Kapten på bryggan utan fick även förmånen att prata med högste chefen över ”food & beverage”; Herr Werner från Schweiz och se köken han bossade över. Werner tog emot oss i ett av de många caféerna och berättade allt om hur menyerna skapas och hur många som gör allt för att göra gästerna nöjda.

Det är samma menyer på alla Royal Caribbeans 22 fartyg, men med vissa lokala tillägg. Varje kväll har man en ny meny som vi passagerare får välja ifrån och som alla servitörer måste smaka ifrån för att kunna göra sina rekommendationer. Där finns kött, vegetariskt, fisk och skaldjur och även rätter uppmärkta för allergiker och låg-kalorialternativ. Väljer man låg-kalorialternativen till förrätt, varmrätt och efterrätt så kommer man ner under 800 kalorier per måltid. Så det finns alltså något för alla! Å detta är bara i huvudrestaurangen… sen finns det en bufférestaurang, mängder med caféer och ytterligare fyra specialrestauranger som inte ingår i kryssningens pris. Äter man på dem får man betala några dollar extra, värre än så är det inte.

Med så många alternativ behöver man förstås ett väldigt stort kök. Eller fler. På Brilliance of the Seas finns det fyra stycken plus ett kök där man bara bakar godsaker. Vi fick träffa chefskonditorn som själv föredrog mörkt bröd framför söta bakverk. Här stod stora vagnar med nygräddat frukostbröd och förberedda desserter i långa rader. Fast klockan bara var strax efter 16 var det full fart med förberedelser till kvällens middag.

Ungefär 500 personer jobbar enbart med det ät- och drickbara. Drygt 16 000 portioner serveras per dygn!!! Vi gäster kan äta dygnet runt om vi vill. Antingen i restaurangerna eller i de olika caféerna eller som roomservice, vilket är kostnadsfritt större delen av dygnet. Så visst finns det en viss risk för viktökning…

Å det är inte bara vi gäster som har en massa restauranger och mat att välja emellan. Personalen har också ett stort utbud med flera ställen och olika inriktning. Vi fick tyvärr inte se deras utrymmen, men det lät som alla var nöjda med både mat och med sina arbetsvillkor. Vi hade ju två egna servitörer som vi försökte pumpa på information, två killar i 25-årsåldern från Indien. De trivdes med sitt arbete, hade gjort ett par år på Brilliance och planerade för ett par år till. Sen var det dax att åka hem, hitta en fru, gifta sej, köpa bostad och bilda familj. De var lite besvikna över att det inte fanns några indiska flickor i personalen 🙂

Vi har alltså sett det allra mesta av fartyget, det som gäster tillåts att se antar jag. Precis som vi gjort med våra Svenska kryssningsfartyg. Nu är vi förstås väldigt nyfikna på de riktigt stora skeppen! Kan det skilja så mycket kanske ni undrar? Visst kan det det! Å det är jättespännande att få följa med överallt och utforska det man får utforska. Att prata med besättningen och se lystern i ögonen när de berättar om sitt arbete. För de allra flesta verkar verkligen älska sitt jobb. Det är det bestående intrycket av nästan alla vi pratat med. Varför skulle man annars göra som tex Werner och stanna i 35 år???

Tack Stig, Werner, Susana och alla andra som visat oss sin fina arbetsplats. Hoppas vi ses igen en dag!

Kommandobryggan på ett kryssningsfartyg

augusti 10, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Kommandobryggan

I början på vår resa försökte jag visa er runt och beskriva insidan på Brilliance of the Seas. Jag hoppas att jag lyckades 🙂

I slutet av resan hade vi två hela dagar till havs, dagar som besättningen ombord kallar för lazy days. Det är dagar då passagerarna solar så mycket de kan, äter gott, tar olika behandlingar och bara slappnar av. Vi passade inte riktigt in på den kategorin, för nu hade vi fullt upp! Vi skulle försöka komma ikapp med texter och hade en mängd möten inbokade ombord.

Först var vi inbjudna till kaptenen och kommandobryggan. Vi skulle möta Susana i receptionen som skulle följa med oss upp. Upp och upp förresten, kommandobryggan låg på samma däck som vi bodde. Vi kunde se in när vi satt på balkongen och hade lite koll på vad som hände där. För Susana var det andra gången hon skulle gå dit så hon tyckte det var jättespännande att följa med oss.

Jag och Kapten Stig

Kaptenen som var ombord på just vår resa heter Stig och kommer från Norge. Så himla skönt att kunna prata svenska och förstå alla detaljer utan problem. Stig var jättetrevlig och tog sej gott om tid med oss. Han förklarade skillnaden mellan Brilliance och de större fartygen och även skillnaden mellan de fartyg som går i Svenska vatten. Den här är ju lite större lixom…

Fönster i golvet

Kommandobryggan på Brilliance är 40 meter bred. Där finns fönster i golvet så att man säkert ska kunna passera bla Panama-kanalen med de ca 30 cm som finns till godo på varje sida. Detta är det största fartyget som går i den kanalen. Fartyget är ca 300 meter långt, vilket är nästan 100 meter längre än tex Silja Symphony. Så där har ni lite att förhålla er till och jämföra med.

Stig berättade att han har nästan 30 år ombord och när han är ledig vill han inte resa någon annan stans än hem. Där är hans favoritsyssla… att åka båt! Då kör han ut med sin egna lilla båt på olika turer, det är semester och total avkoppling för honom och familjen. Till skillnad från de flesta andra som är ombord 7 månader och lediga 2,5 månader, så jobbar han 10 veckor och är ledig i 10 veckor. Men då kan han jobba extra på någon annan kryssare om det behövs… snacka om att älska sitt jobb!

Full koll!

När allt är lugnt jobbar 3-4 personer samtidigt på bryggan, vid avsegling och på nätterna kan de vara upp till 8 stycken. Det finns alltid minst en utkik, oftast två, som har kikaren klistrad vid ansiktet för att direkt upptäcka faror eller hinder. Det är väldigt mycket information att ta in och hälften trillar ur skallen redan innan man ens kommit till hytten, men som tur var hade vi en rundtur inbokad även dagen efter, då en av styrmännen berättade om sitt jobb. När vi besökte kaptenen var vi ensamma, på rundturen var vi kanske tio stycken. På två dagar hade vi alltså besökt bryggan lika många gånger som Susana…

En flagga för varje ny hamn

Jag tycker om att åka båt/fartyg/kryssare och gillar att vara på vatten. Jag är nyfiken och vill veta så mycket jag kan och är därför väldigt tacksam över möjligheten att få se mer av arbetet bakom kulisserna. Nu har vi sett hur våra svenska kryssningsfartyg ser ut och börjar även förstå hur de större fungerar. Jag hoppas vi kan åka med en riktigt stor kryssare en dag och även få titta in i den. Jag menar, den här var STOR! Hur ser det då ut på tex Harmony of the Seas som är ännu större???

En dag kanske jag vet och då är ni självklart de första som jag berättar för. Inom kort kommer jag även att berätta om de olika köken, som vi också fick möjlighet av besöka 🙂

Mina 10 klänningar!

augusti 9, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Ellos, Klingel. Haléns

Ni kanske kommer ihåg hur jag provade klänningar, funderade och packade innan resan? Mitt minne av förra kryssningen är att man klär upp sej varje middag och då har
kvinnorna klänning och männen kostym. Numera kan man välja, upptäckte jag, och faktiskt
äta i en mer nedtonad restaurang. Men vi hade ingen lust att äta buffé
när vi kunde få sk ”fine dining”, så vi klädde upp oss och ångrar oss
inte en sekund.

I
vår restaurang hade vi två Indiska killar som tog hand om oss, samma
killar varje kväll. De lärde sej snabbt vad vi tyckte om, vad vi ville
dricka och om och vilket bröd vi önskade. Här fick vi trerättersmiddag
varje kväll från en meny som var ny varje kväll. Hade vi svårt att
välja, fick vi alla rätter vi valde emellan vilket kunde innebära en himla massa rätter ibland.

?, Lindex, HM

Paret vi delade bord med
var jättetrevliga och var på samma linje som vi. Vi valde noga ur menyn,
lät oss väl smakas av maten, pratade och trivdes. Våra killarna tog
hand om oss och slog nästan knut på sej själva för att ge oss den
absolut bästa servicen. Å varje kväll kom hovmästaren och frågade hur
dagen varit och vilka tider som gällde för morgondagen. Att inte klä upp
sej hade varit en ren förolämpning, tycker jag!

Så
mina klänningar kom absolut till användning! Jag köpte ytterligare ett
par i Venedig… Så klänningen jag hade på bröllopet använde jag
faktiskt inte. Men alla andra kom till nytta! Här vid sidan ser ni nio av dem. Klickar ni på bilderna blir de större. Vilken tycker ni mest om?

Venedig, Ellos, Haléns (tror jag)

Ska man åka på
kryssning i den här klassen så tycker jag att man ska passa på att klä
upp sej. När ska man annars göra det? Det är ju en helt annan känsla att
känna sej fin och äta en fin middag, än att släntra in och käka en
buffé i shorts och t-shirt. Det blir lixom lite lyxigare på något sätt.
Att jag sedan har en man som tycker om när jag klär upp mej och överöser
mej med komplimanger är ju inte heller helt fel 🙂

Vi
är alltså hemma igen, men funderar redan på nästa resa och nästa
kryssning. Under hösten blir det säkert en och annan finlandskryssning
och efter nyår åker vi nog till solen, så en exklusivare kryssning får
vänta. Men kanske om ett par år? Då är vi sugna på att kolla in den
grekiska övärlden eller varför inte Alexandria? Det finns så otroligt
många kryssningar med spännande stopp och vi har absolut inte gjort vår
sista. Nån av er kanske vill följa med oss?

Resultatet på vågen efter en medelhavskryssning…

augusti 7, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Så var man alltså hemma igen… det känns sådär… Jag har inte hunnit berätta om Ravenna och Kotor än, inte heller om besöket hos kaptenen och i köket. Men det kommer!

Jag kan iaf berätta att vi klev av båten igår strax innan 7 på morgonen och var hemma strax innan 18 på kvällen. Vi kom hem till en väldigt lycklig hund! Medan pälsbollen och jag låg och myste i soffan åkte Martin och handlade de mest nödvändiga samt middagsmat till oss. Det blev sallad från favoritpizzerian, inte för viktens skull – utan för att den är jättegod! Sen tog vi ett par avsnitt av Morden i Midsomer innan vi somnade gott i vår säng!

Många säger ”borta bra men hemma bäst”, det stämmer inte för mej. Det enda jag saknar när jag är borta är pälsbollen och min säng. Nu har jag sovit hemma en natt och är redo för nya äventyr 🙂

Imorse ställde vi oss förstås på vågen och det var inte så illa faktiskt. Två veckor med all-inclusive, trerättersmiddagar och full uppassning resulterade i två kilo. Det är heeeelt ok! Det hade varit betydligt värre om vi inte tagit våra promenader runt båten och om jag gjort sämre val. Jag har inte offrat mej på något sätt, utan njutit av varenda tugga. Att jag hellre valt skaldjur än kött är för att jag tycker om skaldjur inte för att det är mindre kalorier. Men jag kan villigt erkänna att jag saknat lakrits, så det tog jag som efterrätt igår!

Nu är semestern slut och vi väntar inte på ”rätt” dag för att köra igång vårt lite mer nyttiga liv, vi börjar direkt idag! Så det blev den vanliga äggmackan till frukost, promenader med hunden och imorrn är jag tillbaka på gymmet igen. Back to normal direkt lixom.

De där två kilona jobbar jag nog bort ganska snabbt igen, iaf till nyår då vi planerar nästa resa 🙂

Ni måste åka till Venedig!!!

augusti 4, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag sitter på min härliga balkong med utsikt över södra
Italiens kustremsa och ska försöka hitta rätt ord att beskriva min upplevelse
av Venedig. Det är inte så lätt. Allt känns bara futtigt och klyschigt… men jag
ska försöka. Om man kan bli förälskad i en stad så har jag blivit det. Venedig
fastnade i mitt hjärta totalt! Staden har något för alla, förutom en strand
kanske…

Vi har sån otroligt tur att vår balkong är på ”rätt” sida om båten,
så nästan varenda hamn vi kommit till har vi haft den finaste sidan att vakna
till. När vi kom till Venedig var vi vakna under inseglingen och kunde sitta på
balkongen och njuta av utsikten. Man blir nämligen bogserad in genom staden och
det tar sin lilla tid att komma till hamnen där man parkerar. Så under de kanske
2 timmarna det tog att segla genom staden satt vi och njöt på vår balkong i
strålande eftermiddagssol.

Venedig var mycket större än jag trodde. Med ett par större
vattendrag är staden uppdelad och man måste veta var de större broarna är för
att kunna ta sej över dit man vill. De flesta vill till stadskärnan och
Markusplatsen, vi med! Vi brukar ju gå överallt, men den här gången började vi
faktiskt med att åka taxibåt från vår hamn till city och två mindre broar bort från
just Markusplatsen. Vi skulle nämligen åka gondol som var bokat sedan innan.

Vår guide tog oss igenom de smala gränderna och massor med
broar innan vi kom fram till platsen där vår gondol skulle hämta upp oss. Här
snackar vi inte plastkanoter, utan vackra gedigna hantverk, rikt utsmyckade.
Vår gondol fördes fram av en man i vår egen ålder som jobbat som gondolförare i
sju år och bodde i närheten. Vi var 5-6 par som åkte i samlad trop och i en av
gondolerna satt en operasångare och en man som spelade dragspel. Hur romantiskt
som helst!!!

Vi åkte genom kanalerna och under broarna ackompanjerade av
serenader och massor med pussar! Vi hade sagt att nu när vi kom till
romantikens huvudstad och dessutom på vår bröllopsresa, så skulle vi vara
larvigt romantiska och det var vi! Med råge! Det ska man lixom vara där!

Efter gondolturen gick vi runt och tittade på staden och var
helt eniga om att vi hittat en favoritstad och absolut vill komma tillbaka. En
vecka är lite för länge, men kanske en weekend eller som ett stopp på en annan
kryssning. Staden är vacker och har hur mycket som helst att erbjuda både när
det gäller kultur och historia. Om ni någon gång bara tänkt tanken att åka hit,
så gör verklighet av den tanken. Ni kommer inte att ånga er!

Innan vi var tvungna att åka tillbaka till båten stannade vi
på en liten taverna. Vi beställde in små rätter att äta och rosévin att dricka.
Sen satt vi där en bra stund och bara myste innan vi gick de två broarna
tillbaka till taxibåten. Vi välkomnades tillbaka till en vackert upplyst båt
och somnade belåtna med tanken att vi skulle få ytterligare en dag på den här
vackra platsen.

Morgonen därpå satt vi och jobbade en liten stund och tog en
ganska sen frukost innan vi tog oss in till Markusplatsen, den här gången med
fötterna. Det tog någon halvtimme att gå och under tiden såg vi inte bara
mittkärnan, utan en hel del annat av staden också. Sedan tillbringade vi dagen med att
utforska gränder, gå över broar och ta massor med bilder innan vi lagom trötta
gick tillbaka till båten igen för att klä om till middagen.

Det bestående minnet av Venedig är hur otroligt vackert det
är! Och hur trevliga alla människor är där. Det är enkelt att ta sej fram
oavsett om man gör det med fötterna eller båt och även om det är en miljard
gränder så står vägen till Markusplatsen skyltad och därifrån hittar man sedan
enkelt överallt. Självklart ska man även ta sej till Suckarnas bro, Rialtabron och Dodge Palatset. De ligger inte särskilt långt ifrån varandra och går snabbt att ta sej till.

Det kan vara bra att
veta att en gondoltur kostar från 80 Euro för en gondol (inte per person) och
tar ca 35 minuter. Sen ökar priset om man vill åka längre förstås och om man
vill ha serenader på vägen. För oss var det inte någon fråga om vi skulle åka
eller inte, det var en självklarhet. Är man i Venedig på bröllopsresa så åker
man gondol, och pussas, punkt!

Jag kan absolut rekommendera Venedig som resmål, oavsett om
du vill vara romantisk eller ej. En gång i livet ska staden besökas om man gillar att
resa, så är det bara!

Bland Pompejis ruiner

augusti 2, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

I fredags vaknade vi upp i ett soligt Salerno! Vi började
med en härlig frukost ute i solen och gjorde oss sedan i ordning för dagens
utflykt. Vi skulle färdas ca 2000 år bakåt i tiden…

Strax efter 8 blev vi hämtade av en ”Daniel Paris-lookalike”
och kördes till Pompeji som ligger ungefär 40 minuter från hamnen. Det var lite
synd att man inte kunde köpa entrebiljetter på bussen, för nu fick vi stå
nästan en timme i kö bara för att fixa det. Det var väldigt varmt och folk blev
lite irriterade i värmen. Men till slut fick vi iaf våra biljetter och kom in
på området.

Pompeji är alltså staden som blev begravd av aska från
vulkanen Vesuvius år 79 e kr. Det var en stor stad och den blir bara större för
varje dag. Man gräver nämligen fortfarande ut den och hittar nya byggnader hela
tiden. Vi hade bara någon timme på oss att gå där och det räckte egentligen inte
på långa vägar. Men eftersom det var så varmt så var det ändå ganska lagom.

Jag tyckte det kändes lite som Ephesos i Turkiet. Kanske är
det från samma tidpunkt? Huvudgatan går rakt genom hela staden, några meter bred,
belagd med stora kullerstenar. På varje sida ligger byggnader och sidogator
sticker ut här och där. En stor och en liten teater är nästan helt intakta och Isis
tempel är också nästan helt. Sen finns det rester av bostäder, vad man tror var
ett snabbmatställe, en skola och en massa annat. Jag vet inte hur stort området
är men det var egentligen fyra städer som blev utplånade, inte en som jag
trodde. Man ”hittade” staden 1599 och började gräva fram den 150 år senare.

Vi hade alltså en dryg timme på oss och hann bara se en
liten del av det enorma området. Där finns även ett museum, men det hann vi
inte heller med att besöka. Jag är ändå glad att vi fick se det vi gjorde
eftersom allt fler delar av staden stängs för besökare, då väggar och byggnader
tydligen rasar pga dålig administration. Jag bad Martin googla och han hittade
att området är 44 hektar (440 000 kvm), det är enormt! För att få en
jämförelse kan det vara intressant att veta att Vatikanstaten är lika stor.

Pompeji är med på listan över Världsarv sedan 1997 och borde tas
hand om mycket bättre! Det vore en ren katastrof om hela platsen stängdes för
besökare, för här finns en alldeles unik historia. EU hjälper tydligen till
ekonomisk och jag hoppas att det hjälper.

Är du intresserad av historia, arkitektur och unika platser
så ska du verkligen besöka Pompeji. Det är en magisk plats!

Veckomatsedel v 31

augusti 1, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Vi har haft en fantastisk vecka med besök i flera spännande länder och hamnar. Hälften av resan är över och vi har bara 5 dygn kvar på båten. Är det något vi kan rekommendera så är det verkligen att någon gång i livet ta en kryssning. Antingen som vi i Medelhavet eller i Västindien, det är lika härligt båda delarna.

Vi har kanske inte hållit slanka linjen direkt, men vi är tillbaka på banan så snart vi kommer hem igen. Här är iaf veckans matsedel till er:

Måndag: Pasta med krämig spenatsås 2 SP/2PP plus pasta
Tisdag: Krämig fiskgratäng med räkor 9 SP
Onsdag: Kassler med ananas i ugn 5 SP plus ris
Torsdag: Krämig citron- och vitlökspasta 6 SP/4PP plus pasta
Fredag: Snabb lövbiffsgryta 5 SP plus ris
Lördag: Gratinerad Kyckling 5 SP/6PP plus ris
Söndag: Pasta med laxsås 6 SP plus pasta

Vi kommer hem lagom till kycklingen på lördag. Sen blir det absolut att skriva checklista igen 🙂

En varm dag i Rom

juli 31, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Resan fortsätter och i onsdags kom vi till Civitavecchia och
Rom. Även här hade vi valt att ta en utflykt för att slippa tänka själva och på
något sätt ska man ta sej in till Rom.

Hamnen ligger ganska avsides så det var nog väldigt smart
att ta en transfer in till stan. Det tog ungefär 45 minuter från hamnen till
Vatikanen där vi blev avsläppta. På vägen fick vi en massa matnyttig
information om staden och de olika turistfällorna. Jag har varit här innan och
visste vad jag ville se och även visa Martin. Även i Rom var det varmt,
strålande sol och runt 33-35 grader. Staden ligger på kullar men ändå står luften
helt still. Så det blev en rätt het dag kan man säga…

Vi började med att besöka Peterskyrkan i Vatikanen eftersom
det var där vi blev avsläppta. Kön in till kyrkan var rätt lång och ringlade
sej långsamt framåt, men när vi väl kom in var det ganska gott om plats. Martin
som varit katolik tidigare kunde berätta en massa grejer för mej om de olika
påvarna och jag som varit där förut såg till att han inte missade något.
Peterskyrkan är jättestor och otroligt fin. Oavsett om man är troende eller ej
så är det en fantastisk byggnad!

Nästa mål var Spanska Trappan och på vägen dit såg vi fortet
och domstolen. Tyvärr var trappan under renovering, så det blev lite pannkaka
av det besöket. Fontana di Trevi ligger alldeles i närheten och efter lite
letande hittade vi dit rätt snabbt. Där ska man kasta ett mynt i fontänen med
höger hand för att önska sej något, två mynt för att skilja sej och tre mynt
för att komma tillbaka till Rom. Eller om det var tvärtom… Vi kanske iaf ett mynt
var och önskade oss självklart ett livslångt och lyckligt äktenskap 🙂

Nu började tiden rinna ut, man hinner inte så mycket på
knappt fyra timmar och särskilt inte när man stått en timme i kö till
Peterskyrkan. Så vi hittade ett hål i väggen med kalla pizzabitar, åt snabbt
och nästan sprang till Phanteon som är något av det häftigaste som byggts. En
jättehög kyrka med ett nio meter stort hål i taket och ändå regnar det aldrig
in. Phanteon ligger vid ett litet torg där jag gärna hade satt mej ner en stund
om vi haft tid och brevid finns ett större torg med gycklare och restauranger. En rekommendation är att läsa Da Vincikoden och Änglar och Demoner innan man åker hit, många av platserna finns med i böckerna och man kan se dem med egna ögon.

Men vi skyndade vidare och hade vid det här laget insett att
vi bara skulle hinna se Colosseum utifrån, att stå i kö för att gå in skulle ta
för lång tid. Lite synd, men då har vi även en anledning att koma tillbaka. På
vägen till Colosseum såg vi delar av Forum Romanum och utgrävningarna av gamla
Rom. Rom är byggt i lager och det finns spår överallt från gamla tider. När vi
väl kom fram till Colosseum var vi varma och trötta, vi tog våra bilder och skulle
nu ta oss tillbaka till Vatikanen för att hinna med bussen tillbaka.

Nog för att Rom är en trevlig och mysig stad med massor att
se, men nu var det inte roligt längre. Vi tänkte ta en buss tillbaka då jag
hade oerhört ont i fötter och ben, men hittade ingen som gick dit vi skulle och
taxi är vi för snåla för. Så det var bara att sätta på autopiloten och
fortsätta gå. När jag får så där ont och är helt slut så blir jag nästan
manisk. Jag bara går och snabbt går det, Martin fattade galoppen direkt,
slutade prata med mej och bara följde efter. Någon halvtimme senare var vi
framme och då köpte vi glass som belöning medan vi väntade in alla andra.

Rom är en fantastisk stad med rik historia och massor att
se. 4 timmar är förstås för lite, men ger ändå ett smakprov av staden. Vi
gapade efter lite för mycket kan man väl konstatera… men såg iaf allt vi hade
tänkt. Från utsidan. Nu måste vi komma tillbaka så Martin får se Colosseum och
Forum Romanum och framför allt får sitta ner på något av alla små torg, ta ett
glas vin och äta en god italiensk middag.

När vi gick och la oss på kvällen hade jag gått nästan 25 000
steg och somnade ovaggad 🙂

På lyxkryssning som Viktväktare

juli 30, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

När jag klev på Brilliance of the Seas i måndags vägde jag ca 59 kilo. Idag, fem dygn senare, väger jag förmodligen lite mer… men inte ”katastrofmycket” mer! Man kan faktiskt både vara på semester och på en riktigt lyxig kryssning utan att bli smällfet på kuppen!

Som vanligt handlar det om energi in – energi ut. De flesta av oss som har semester lägger alla tankar på vikten på hyllan och tänker att man ska ta tag i det igen till hösten. Jag funkar inte så. Semestern är enligt mej bästa tillfället att ”unna” sej en viktnedgång, även om det är en bröllopsresa på en härlig lyxkryssare!

Här finns verkligen ALLT i matväg! Å ALLT ingår. Typ All-inclusive men med en hel del extra… Vi har flera olika restauranger att välja på, gratis roomservice, mat och snacks vid poolen och en massa annat. Mat och dryck tillgängligt precis överallt! En mardröm egentligen… Men här finns också ett motionsspår runt hela båten med den mest fantastiska utsikt man kan tänka sej. Ett stort, fullt utrustat gym med PT och även det med en fantastisk utsikt.

Utflykterna varje gång man kommer till en hamn kräver också en hel del. Vi har gått runt två mil per hamn vi besökt. 20 000- 25 000 steg per dag har det blivit bara av att se de olika städerna. Bara av att gå runt på båten, till och från tex frukost, lunch och middag blir runt 1000 steg per gång. Så det finns faktiskt inget att skylla på när det gäller motionen.

Men vi hade våra funderingar om dagen idag, nästan två hela dygn på havet. Inga utflykter i hamn… skulle vi göra som de flesta andra och bara lägga oss i solen hela dagen eller skulle vi faktiskt göra smarta val? Vi åt frukost och sen åkte joggingskorna och träningskläderna på. Vi började med att gå motionsspåret runt båten sisådär 7-8 varv. När min aktivitetsarmband visade 7000 steg gick vi in för att testa gymmet. Där var nästan smockfullt och det är STORT! Här fans både vältränade, vardagsmotionärer, smala, tjocka, gamla och unga. Så härligt och uppmuntrande att se!

Martin och jag hittade två crosstrainers brevid varandra som vi började på. Jag tyckte det var tråkigt och tog bara en kvart där, medan Martin drog av en dryg halvtimme. Jag flyttade mej istället till löpbanden, där jag trivs bäst och sprang ca 20 minuter. Så dagens motion blev runt en timma sammanlagt och cirka 11000 steg. Inte så illa för att vara på semester.

När det gäller maten så försöker jag att göra bra val, vilket inte är så lätt när det är dessertbord från himmelen och trerättersmiddagar i gourmetklass. Men på menyn är det faktiskt utskrivet bra alternativ, ”low-fat” står det lite här och var och alla rätter som är sockerfria står också med. Så vill man kan man faktiskt göra riktigt bra val utan några problem.

Min frukost brukar bestå av kokt ägg, grov macka med ost, en liten bananpankaka och frukt. Hemma äter jag bara en knäckemacka med ägg, så visst blir det mer här. Å andra sidan finns inget knäckebröd och banabpannkaka gör jag aldrig hemma. Det är ett val jag gör och som kommer att synas på vågen. Lunchen blir oftast en sallad med lite pasta eller en liten pizzabit till. Det är vid middagen det skulle kunna spåra ur rejält, men jag försöker välja vegetariska alternativ så långt det går och skaldjur. Alkohol har vi valt bort helt, förutom den flaska vin som fartyget bjöd på för att vi är på bröllopsresa.

Det här kan ju låta tråkigt för en del av er, men för mej är det absolut ingen uppoffring. Det är ju bara mat! Jag äter gott, tills jag blir mätt och jag mår bra. Jag vet att jag kommer gå upp i vikt, men inte katastrofmycket. Vi rör oss massor, äter lite mer än vanligt och kommer ha en del att jobba bort när vi kommer hem. Så är det. Men jag vet att skulle jag släppa taget helt så skulle kroppen må dåligt, magen strejka, värken bli värre och de extra kilona skulle vara väldigt svåra att få bort efter resan. Då tänker jag hellre lite extra nu och mår bra under tiden.

Bara för att det finns mat i mängder och allt är gratis, så måste man ju inte äta… å finns det chans att röra på sej också helt gratis, så är det väl bara att göra det då. Detta är det absolut finaste gym och motionsspår jag någonsin tränat på. OCH!!! Man ångrar aldrig ett träningspass… tänk på det! Jag kommer ju inte ångra att jag gjorde kloka val…

Så visst kan man åka på kryssning som Viktväktare eller vilken metod man nu använder. Man får bara tänka till lite extra och fundera på vilket resultat man vill ha när resan är slut. Jag vet att det blir ett plus, men det borde inte vara ett jättestort och kan nog gå rätt snabbt att jobba bort igen. Jag är jätteglad att vi testade gymmet och såg så många andra där. Bara chansen att få testa nya proffsiga maskiner är ju jättekul!

Ikväll är det galanight och jag tror att klänningen fortfarande passar 🙂

Tornet i Pisa lutar fortfarande

juli 30, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Andra stoppet på kryssningen var i Livorno, Toscana, Italien. Efter tisdagens strapats och lilla promenad på ett nästan 2 mil till och i Nice var vi rätt möra i benen. Men det var bara att sluta tänka på det och dra på sej gympaskorna igen. Det skulle bli fler mil i de stackars fötterna…

När vi vaknade klockan 6 var vi på väg in i hamnen, den här gången skulle v inte behöva åka båt in. Vi åt frukost i bufférestaurangen och strax efter 8 var vi på väg till första stoppet på dagens utflykt; Pisa! Det tog ca 45 att åka från hamnen till Pisa, som är en väldigt fin stad och har mer än bara ett lutande torn.

Vi hade ungefär en timme på egen hand i parken med tornet och det räckte bra för att se alla byggnader, ta foton och titta på lite souvenirer. Värmen steg rejält, så det var ganska skönt att sätta sej på bussen och slumra lite under de två timmarna det tog att åka till Florens.

Florens visade sej vara en väldigt fin stad med mycket att se. Tyvärr visade det sej att servicen inte alls var lika bra. Jag har sällan lämnat restauranger, men den här gången gjorde vi faktiskt det. Vi gick till den restaurang som guiden rekommenderade för att äta lunch, men fick ingen service. När folk som kom efter oss fick hjälp före oss, gick vi helt sonika därifrån. Vi väntade nog 30-40 minuter utan att få vår mat, istället hittade vi ett ”hål i väggen” där vi både fick maten snabbt och de var trevliga. En liten calzone i handen och en cola räcker bra ibland. Det skulle visa sej vara helt rätt beslut, då ett annat par från bussen blivit sittande där bra länge och inte alls hunnit se mycket av staden. Vår lärdom är alltså att inte gå till restauranger som rekommenderas av guider, de har för mycket att göra och servicen tar för lång tid.

Vi såg Pittipalatset, bron Ponte Vecchio, katedraler, palats och en
massa annat. Vi hade tre timmar på oss och benen gick som trumpinnar för
att vi skulle hinna se allt. Att då bli sinkad av dålig service på en
restaurang är inte önskvärt, så vi är nöjda över att vi gick därifrån
och på så sätt hann med allt vi ville. Martin har varit en hängiven
spelare av The Assassin´s creed 2 och i spelet klättrat runt på byggnader
i både Rom och Florens, så han kände igen en massa platser.

Vi
testade vårt livs första canneloni och det var ju riktigt smaskigt! På
vägen tillbaka till båten fick vi även se fält med mängder av solrosor, helt
otroligt vackert!

Sammantaget kan man säga att
både Pisa och Florens är väldigt fina städer och att tiden för ett
smakprov var fullt tillräcklig. Pisa är vi nöjda med, vi har sett
lutande tornet och byggnaderna runt. Florens kan vi däremot tänka oss
att komma tillbaka till och utforska lite mer noggrant. Och det är lite
så det funkar med en kryssning, man får smakprover av olika platser för
att se om man vill ha mer eller är nöjd. Helt perfekt tycker jag!

Vädret kunde inte vara bättre. Dryga 30 grader och klarblå himmel. Alla bilder blir helt perfekta!!!

Jag visar er Brilliance of the Seas!

juli 29, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag vet inte hur många av er som varit på ett större kryssningsfartyg, men eftersom det inte är den vanligaste resa man gör så tänkte jag att några av er kanske är nyfikna på hur det faktiskt ser ut ombord. Så nu tänkte jag ta er på en rundtur ombord och visa er Brilliance of the Seas. Häng med!

Innan vi gick ombord i måndags fick vi sk Seapass, det är vår id, vår hyttnyckel och helt enkelt hela vårt liv ombord. Har vi inte vårt seapass med oss får vi ingen mat, ingen dricka och inte ens gå av båten när vi kommer till en hamn. Det ska vara med oss hela tiden, vart vi än är!

Vi gick ombord på plan 5, där finns ett galleri, shoppar, teater och lite annat smått och gott. Här är vi inte särskilt mycket, bara för att titta i butiker och samlas i teatern när det är utflyktsdax. Men vi tar det från botten!

På minus 1 bor en del av personalen, förmodligen även på 0 och 1 – men det har vi inte fått bekräftat. På plan 2 finns sjukstugan och här går man av båten när den ligger i gästhamnarna, antingen via en brygga eller med båttransport. Här finns metalldetektorer, röntgen och passkontroll/seaspasskontroll. Man kollar id vid både avstigning och påstigning. med tanke på att det är drygt 2000 passagerare så går allt väldigt snabbt och smidigt.

På plan 2 och 3 bor fler av personalen, lite chefer och sånt och på plan 4 äter vi. Här finns Minstral Diningroom, där vi varje kväll får fantastiska trerättersmiddagar. Vi får en meny att välja ifrån och är vi det minsta missnöjda med maten, så ger man oss mer än gärna något annat. Varje kväll är det en ny meny och det finns faktiskt tom lågkalorialternativ. Vi får väl se om det hjälper…

På plan 4 ligger även receptionen och utflyktsbokningen. Det jobbar 5-6 personer konstant med att hjälpa alla oss passagerare på alla sätt för att göra oss nöjda. Här finns också en scen med livemusik. På 5an är det alltså shopping!

På plan 6 hittar vi några av de restauranger som inte är förbetalda. Vill man äta här så kostar det lite extra och förmodligen är maten också lite extra. Chefs table har bla en avsmakningsmeny som nog inte går av för hackor! Här finns även en bar och en pub, biograf och Casino Royal.

På plan 7 – 10 är det bara hytter. Våra bordskamrater bor på plan 7 och vi på plan 10.

Uppe på plan 11-12 hittar vi ett SPA och ett fitnesscenter, de har alltså två våningar. På 11 har vi ett inomhusbad med utomhuskänsla, typ en relaxavdelning med bubbelbad och pool. Här finns även ett litet café där man kan äta lättare måltider och snacks. Å utanför dörrarna ligger huvudpoolen, med bubbelbad, bar, solstolar och storbildsskärm med film. Längst fram på plan 11 ligger bufférestaurangen Windjammer, där vi oftast äter vår frukost. Men här kan man även äta lunch och middag i bufféform.

På 12an finns motionsspåret som går runt båten och är 250 meter för ett varv. Här finns även äventyrs bad för barn och lekrum. En arkadhall med spel, basketplan och en skybar. Högst upp på plan 13 finns en klättervägg och äventyrsgolf.

Vår båt är alltså inte jättestor ur kryssningssynpunkt, men inte jätteliten heller. Ganska lagom tycker vi efter att idag ha sett Harmony of the Seas som var gigantisk. Å med tanke på att de har tre gånger så mycket folk så tycker vi att vår ”lilla” båt räcker gott. Särskilt när man ska av och på båten vid utflykter.

Här finns alltså något att göra hela tiden om man vill. Vi har hittills mest varit på utflykt och nästan bara i hytten nattetid. Men nu är det bara ett par utflykter kvar och sen kan vi utnyttja båten lite mer. Vi har inte ens badat! Men snart så ska gymmet testat och jag riktigt längtar efter att få ligga i bubbelpoolen. Kanske imorrn eftermiddag när vi kommer tillbaka från Pompeji…

Hoppas ni gillade vår lilla rundtur 🙂