Bananpannkakan – kollo för vuxna
När vi är ute på rull bor vi gärna på udda ställen. Såna som blir lite extra roliga att skriva om eller göra en film på. Bananpannkakan i Höganäs är inte som någon annan plats. Självklart ville vi kolla in det!
Bananpannkakan… varför döper man en ställplats till det? Jo, för att man har höns som lägger goda ägg och man gillar bananpannkaka såklart. Micke och Gittan som driver ställplatsen har som grej att ge en liten välkomstpåse till sina gäster, innehållande en banan, två ägg från gårdens hönor, två kakor och två skumbananer. För att man ska kunna fixa sin egen bananpannkaka och även få en riktig gofika.
De kallar sitt ställe för ett vuxendagis och har tom åldersgräns, som retar gallfeber på en del. Här måste man nämligen vara över 35 för att få bo och det är endast öppet för husbilar. Åldersgränsen är inte huggen i sten, men barn är inte välkomna och det är pga det finns en viss skaderisk. Ställplatsen ligger nämligen på en gammal skrot och här finns fortfarande gamla grejer kvar som barn kan skada sej på. Här finns också en damm med guldfiskar och skulle barn få vara här så skulle dammen vara tvungen att hägnas in och då skulle hela vitsen med den försvinna. Så det är inte för att jäklas som man har åldersgräns, utan för att det finns en säkerhetsaspekt.
När man kommer till Bananpannkakan möts man av skyltar, mängder med skyltar. Här är allt klart och tydligt, man behöver inte fundera på något alls. Allt står ju på skyltarna. Man väntar i sin bil vid entrén och snart kommer Micke och visar var man ska stå, han visar sedan även runt på området så allt ska vara glasklart. Det är andra gången vi får rundvisning av en plats, innan vi ens satt i kontakten till bilen 🙂
Efter rundvisningen installerar vi oss och ser oss om. Var sjutton har vi hamnat? Här går två stora gäss fritt, de är dock inte så kärvänliga att man ska klappa dem. Förr gick även hönsen fritt, numera är de dock i sin hönsgård – de sprätte för mycket och rev upp det som planterades. I dammen simmar fiskarna och kommer direkt när man står på kanten, vana att få mat förmodligen. Några katter går också omkring och retar gärna gästernas hundar 🙂
Vi står mitt i parets trädgård, där finns plats för ca 20 bilar. Till vänster om oss finns Plaja del Bananas, en välskött pool med soldäck. Till höger ligger dammen och en liten grillplats där bordet består av en flygplansvinge från en gammal Saab. Stjärtfenan från samma flygplan står strax framför bilen. Bakom oss ligger skroten, där man kan gå på skrotsafari, vilket vi gör såklart.
Första dagen filmar och fotar vi det vi ska, så länge vädret är fint. Vi har lärt oss att inte vänta, för då kan vädret snabbt vända och då får vi inte ihop materialet som vi behöver. Vi pratade också mycket med Micke och fick snabbt veta att han inte kom åt sitt instagram. Det ville vi såklart hjälpa honom med och trodde det skulle vara plättlätt… det tog oss typ två dagar, flera uppdateringar och ett gäng googlingar innan vi fattade vad som var fel. Men innan vi åkte så funkade allt och vi hade även en kort instagramkurs med både Micke och Gittan. Nu vet de hur det funkar och kan sköta det själva, även om jag finns där som lite stöd.
Första kvällen åt vi snabbt och satt sedan och jobbade, andra kvällen åt middag däremot med de andra vid flygplansvingen. Klockan 18 varje kväll tänder Micke grillen och äter sedan tillsammans med alla de gäster som vill. Vi blev ett gäng på åtta personer som satt och pratade läääänge. Det roliga med husbilsmänniskor är att alla är väldigt olika, har olika bilar och olika ekonomiska möjligheter – MEN ett gemensamt intresse förenar oss och gör att man kommer bra överens med nästan alla. Att dessutom träffas på Bananpannkakan som välkomnar allt som är annorlunda blir en bonus.
Medan vi sitter där och pratar kommer byns sheriff förbi på sin fina häst, vi passar såklart på att ta en massa bilder på det annorlunda inslaget. Å jag kommer på att jag faktiskt kan både klappa hästen och pussa på mulen utan att bli allergisk. Tjoho! Funkar förmodligen bara för att vi är utomhus, men alltid nåt!
Efter ett par mysiga dagar lämnar vi fantastiska Bananpannkakan högst motvilligt. Här hade vi kunnat stanna mycket längre, så fantastiska människor, sån annorlunda miljö och så många härliga djur. Vi har varit med och matat hönsen flera gånger och när vi åker ger Gittan oss en hel ask med färska ägg. Snacka om lyx!
Hit kommer vi att återkomma många gånger!
Missa inga inlägg:
Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube
