Tid för reflektion

Tid för reflektion

Vännen har inte varit här sedan i måndagsförmiddag, så jag har haft tid att tänka på allt som hänt. Det har ju gått väldigt fort alltsammans, det är iaf bara drygt två veckor sen allt satte igång.
 
Igår sa en av mina närmaste tjejkompisar att hon var förvånad över att jag redan släppt in någon i mitt hem och att jag dessutom såg ut att trivas med det. Jag har varit väldigt petig med männen i mitt liv sedan skillsmässan för tio år sedan. Jag har inte ens velat ha in någon i mitt liv eller i mitt hem.
 
Så dök vännen helt plötsligt upp och allt kändes med ens så självklart. Han skulle lixom bara vara här, då var jag trygg och allt var bra. Även killarna såg det som självklart och varför skulle man då tveka?
 
Nu har han inte varit här på flera dygn, vi har bara träffats på jobbet kort. Å jag saknar honom! Killarna frågar när han kommer tillbaka och vill veta hur länge han stannar nästa gång. Mina hundpromenader är inte alls lika långa och trevliga utan honom. Att vakna är inte alls lika mysigt, att äta är inget kul alls ensam…
 
Men imorrn är han här igen och alla är nöjda och glada. Vi planerar redan för att åka till Polen i Juni och eventuellt träffa några av hans släktingar. Men framförallt ska vi visa killarna Krakow och lite av det som finns där. Så vi planerar alltså tom för framtiden, även om den bara är några månader bort.
 
Det ser lovande ut, det gör det faktiskt  😉
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *