Tiden bara springer ifrån mej och jag tycker inte att jag hinner nånting. Igår gick det i ett trots att inget var inplanerat… konstigt… Å idag känns det som att det blir likadant.

I morse vaknade jag ganska utvilad, faktiskt, vid 8.30. Gick upp, käkade frukost och gick ut med hunden. Det var KALLT! FY vad jag tycker illa om hösten! När vi var tillbaka hemma hade Senior plockat ur diskmaskinen och var redo att åka och storhandla med mej.

Vi ska testa lite nya maträtter i veckan och inventerade grönsaksavledningen rejält. Det underlättar knappast att de möblerat om hela jäkla frukt- och grönt avdelningen… man hittar ingenting! Men men, två rejäla kassar senare och många sköna hundralappar fattigare kom vi iaf därifrån med allt vi skulle. Nästan… såg att vi handlat för lite mjölk när vi kom hem, men det får Senior fixa under veckan.

Nu ska vi strax äta lunch tillsammans, sonen och jag, och sen drar han iväg till jobbet. Jag kör igång inspelade avsnitt av Oprah och tittar medan jag städar och röjer vardagsrummet. Ikväll har vi sista vägningen hemma hos oss, så from nästa helg har jag ledigt FYRA dagar varenda helg! Snacka om lyx! Å då kommer inte varenda måndag att gå till att städa vardagsrummet och möblera om där, då kanske jag kan göra något annat istället.

Jag har ett enda MÅSTE just nu och det är att hälsa på min Farmor. Hon flyttade ju förra veckan och jag har inte varit hos henne än. Men jag vill inte ha skallen full med en massa tankar när jag är hos henne eller har bråttom, då blir det ju helt fel. När jag åker dit vill jag kunna ägna mej helt åt henne och ge den tid som behövs. Så även om det tar tid, så känns det bättre att vänta lite med att hälsa på – så att det inte blir en besvikelse för henne. Det skulle vara skoj att ta med henne ut och gå. När jag var liten bodde vi ungefär där hon bor nu och jag tror att hon skulle uppskatta att gå förbi området vi då bodde i. Kanske kan göra det nästa måndag?

Just den här veckan är lite trasslig. De flesta får lön imorrn och vi kommer att ha MYCKET folk i alla våra klasser. Det innebär att jag måste vara så utvilad jag kan för att kunna bemöta alla på rätt sätt. Jag står för all planering av vårt jobb just nu, iom att Martin pluggar på dagarna. Å jag har inte vant mej riktigt med det än… men det blir nog bättre nu när vi stänger klassen i Tumba helt och hållet. Det har varit lite mycket att tänka på med allt runt stängningen.

Å på fredag ska jag till ögonkliniken och se om jag blir godkänd för operation. Det är skitläskigt och jag kan knappt tänka på något annat, men ser samtidigt fram emot det. Trots att jag är livrädd, så vet jag inte vad jag gör om de säger nej…

Jaja, det är fredagens äventyr det. Dax att slänga in en tvätt och börja fixa vardagsrummet. Ha en fin vecka allihopa  🙂