Igår satt jag brevid en man som gnällde och kritiserade precis ALLT! Jag tror det var svägerskan han samtalade med, men hon sa inte särskilt mycket. Hon såg mest besvärad ut. Jag hade väldigt svårt att inte lägga mej deras samtal…

Han började med att gnälla på innehållsförteckningen på hans energidryck var för lång och obegriplig. Sen fortsatte ha med att kritisera omställningen av vintertid, utvisningen av den lilla flickan, politikers löner, skatten i kommunen, Quick-fallet, Sveriges lagar och en massa annat. Det var fel på precis allt.

När jag hör en sån person gnälla så börjar jag omedelbart fundera på hur personen egentligen mår. En människa som ser fel i precis allt kan ju aldrig vara glad eller bli nöjd. Eller?

Det jag hade lust att säga till honom var: Är man inte nöjd med det ena eller andra så finns det ett sätt att förändra systemet och det är att själv engagera sej politiskt eller via en förening. Det är lixom bättre än att sitta och förpesta tillvaron för oss andra. Jag tror att om alla provade på att vara fritidspolitiker för en tid och verkligen försöka förändra något man tycker är fel, så skulle politikerföraktet minska betydligt.

Att själv försöka förändra ett ”fel”, lämna in ett förslag och vara med om hur man diskuterar mitt ärende och sedan röstar om det får en att se synvinklar som man själv inte sett innan. Det kan handla om en lagändring, ett byggförslag eller att tjejer ska få bättre träningstider. Allt man tycker är fel och vill ändra på kan man lämna förslag om faktiskt. När man väl är med i processen ser man hur trögt systemet är och hur många kvarnar som ska mala innan det blir en konkret förändring. OM det blir en förändring…

Jag tror att många fler skulle vilja testa på att jobba politiskt och dessutom skulle ha mycket att komma med. Men i nuläget har vi ganska många gubbar på stolar som de suttit allt för länge på och som de vägrar dela med sej av. Alltså är det svårt för en ny förmåga att få chansen och det är otroligt synd. Dessutom kan ju ingenting förändras om det bara sitter samma gubbar på posterna år efter år. Med nya människor föds nya idéer och allt är ju egentligen politik om man tänker efter.

Just personer som sitter och gnäller och ser fel i precis allt skulle göra en stor nytta inom politiken tror jag. Men förmodligen skulle den här personen snart se att det inte är så himla välbetalt och att mycket av den tid man lägger ner inte ger något betalt alls. Att ta ett beslut innebär att man först måste följa lagen och gillar man inte den så måste man först lägga ett förslag om lagändring i Riksdagen… så det är inte alltid så svart, vitt eller så enkelt som media vill visa på. Allt vi läser om eller ser på tv har en bakgrund som vi inte känner till.

Visst får man klaga! Men då ska man göra det konstruktivt tycker jag. Å tycker jag att det är fel på precis allt och alla då kanske det är dax att engagera sej och övertyga folk om att man faktiskt vet bäst och ställa upp i ett val. Men se det törst man inte! Man sitter hellre där och klagar på dem som faktiskt har modet att sticka ut näsan och gett sej in i den politiska leken. För alla politiker har ju tydligen tappat alla känslor och kan inte bli ledsna vid orättvisa påhopp… verkar det som att folk tycker iaf…

Så du som tycker att Sverige håller på att gå under – anslut dej till det partiet som du tycker minst illa om och ge dej in i politiken. Det är enda sättet som du kan styra skutan åt det håll som du vill ha den. Enkelt? Nä, men det är ett sätt att inse att det inte hjälper att bara gnälla för att få en förändring.

Å du… Politik är faktiskt himla kul  🙂