Det har ju gått några veckor nu och Vännen och jag har lärt känna varandra. I onsdags vaknade tvivlaren i mej och eftersom jag vet att han läser här, kunde jag inte älta eller skriva av mej här. Så det fick jag göra själv på annat sätt.
 
Jag funderade på om detta verkligen är rätt om det är detta jag vill ha och en massa annat och vet ni… en liten stund var jag helt övertygad om att allt var helt fel! Detta satt i över natten till igår, men när jag prata med Vännen på förmiddagen och sen träffade honom runt lunch då föll alla bitar på plats igen och allt kände så bra. 
 
Jag berättade för honom sent igårkväll hur jag tänkt och han förstod hur tankarna snurrat och tog dessutom på sej en del av skulden till dem. Det var trots allt en del som han sagt eller gjort som satte igång alls funderande. Men nu är allt bra igen och vi har heeeela helgen framför oss!