Ibland förstår jag mej inte på er läsare. När jag skriver ett inlägg som jag tycker borde beröra er så kommer det inte en enda kommentar, sen skriver jag något bara sådär… och då kommer massor med kommentarer. Inlägget om masktabletter till Smile trodde jag skulle generera både en och annan liten fundering från er, men inte ett ljud… på bloggen… Däremot har gensvaret på Facebook och i min omgivning varit större än förväntat. Å vet ni, jag struntar i vart gensvaret är – bara det blir ett  🙂

Ganska direkt fick jag ett mail på min Facebook från en fd kollega från mitt politiska liv. Hon ville ha kontonumret och satte in 200 spänn utan att blinka. En liten stund senare hörde en gammal klasskompis av sej och sa att det var självklart att hennes familj ville vara med och hjälpa. Våra medlemmar på jobbet har peppat varandra under kvällen och idag och kommer att ge en bra slant de närmaste veckorna. Och idag kom vänner förbi, stannade på fika och bidrog med några hundralappar till. Helt otroligt!

Mitt hjärta bli alldeles varmt när jag tänker på att det ändå inte är så svårt att få svenskar att lätta på plånboken. Det här pengarna kommer alldeles säkert fram, vartenda öre! Vår hjälp kommer att komma direkt till de som behöver den som bäst och vi kommer att få se resultatet omgående. Just nu är det tre fotbollar på väg upp till Smiles syskon. Hans mamma fick dem i förrgår och ska ta med dem till byn idag eller imorrn. Tre fotbollar som kostat oss ca 150 kr och som kommer att göra 10 små barn väldigt glada. Om en månad kommer maskmedicinen till dem och hela familjen kommer att bli friskare och kunna äta upp sej lite.

Å detta är ER förtjänst. Jag får höra att det jag gör är beundransvärt, men det är ju NI som gör det möjligt. Jag kan inte ge bort alla dessa pengar själv, det är ert bidrag som gör det möjligt. Linda är ändå den största hjälten av oss alla i allt detta. Jag är bara ett verktyg, hon gör allt jobb. Hade vi inte haft Linda på plats i Gambia, hade hjälpen inte gått att ordna så här enkelt. Linda lägger ner en hel del tid på att göra det jag ber henne om och för att kompensera henne lite försöker jag hitta folk som ska till Gambia som kan ta med en och annan ost eller annan godbit till henne. Det är lixom allt jag kan göra för att tacka henne.

Jag tackar allra ödmjukast för er hjälp och era bidrag, men ber er ändå att hjälpa oss ännu mer  🙂
TACK!