Vilken dag!

Vilken dag!

Igår fick jag ett sms från Junior ”Kan nån köra hem min moppe?” Vadårå? var förståss mitt svar… Då visade det sej att den lille klanten hade stukat foten och inte kunde gå, ännu mindre kicka igång en moppe och köra den hem. Men Martin har ingen hjälm och jag vet inte hur man kör en växlad kross-hoj. et skulle väl vara barnens pappa som kanske kunde köra hem den… samtidigt så vet jag att när man är nyskadad så går man fortfarande på nån slag extra kraft och han skulle nog kunna köra hem om han bara försökte. Vilket han också gjorde…

Väl hemma trycker vi ner honom på en stol och undersöker en MYCKET svullen fot. På med förband och is och sen högläge resten av kvällen. Två alvedon och lite gott att äta och dricka fick han också. Sen var det vila som gällde och övertalning om att inte ens försöka gå till skolan på måndagen (idag). Här är nämligen ungen som gillar skolan och vägrar vara borta. Efter att ha sutkat fötterna en milon gånger, minst, så vet jag att det gör ondast dag 2. Han skulle helt enkelt inte kunna gå, inte ens med kryckor som den foten såg ut. Efter en del muttrande gick han iaf med på det.

I morse vaknade han med en smärta som fick honom att må illa, så det blev en tur till vårdcentralen. Där blev vi direkt hänvisade till röntgen. Det tog sin lilla tid, förståss, men till slut visade det sej att han iaf inte har någon skelettskada. Skööönt! Nu kanske han kan åka till Linköing och tävla om två veckor… Jaja, han fick iaf äta sushi med oss till lunch innan jag hastade vidare till en annan läkare med Senior som skulle skrivas in på vuxenmottagningen för astma och allergi idag.

Så det blev en nätt rundvandring hos läkare idag, ca 5 timmar eller nåt… roligare kan man ha en dag när det är 23 grader varmt och sol. Simmare ska hålla sej i vattnet, inte utöva fyspass på torra land, så enkelt är det!

.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *