I somras testade vi kryssningar både på längden och tvären. Silja vann och vi totalsågade Birka. Från första kontakt med kundtjänst tills vi gick av båten var det tråkigheter av alla de slag, det postitiva var hytten som var enormt fin och ett kanonhärlig soldäck. Eftersom jag är av den åsikten att man inte utvecklas med enbart ja-sägare runt sej, så talade jag om för ledningen vad jag tyckte, och tänkte att jag för all framtid skulle vara portad från Birkas kryssningar och knappt kunna passera kajplatsen ens.

Så blev det inte! I söndags klev vi på fartyget igen, den här gången för att testa julbordet
och kolla in den nya designhytterna. Snacka om förändring! Nu har vi
iofs inte testat kundtjänsten, så den kan vi inte uttala oss om, men
precis allt det andra som vi anmärkte på hade ändrats!

Bland
annat blev vi då bemötta av en ganska sur och vresig personal, den här
gången var alla supertrevliga och Magnus som tog emot oss och visade oss
runt var en riktig pärla! Nu finns det skyltar att personer under 18
inte får vistas i nattklubben efter kl 23, vilket lyft! Den sk
lyxfrukosten äts numera i avskildhet och inte bakom en avgränsande tross
där man kände sej som aporna på skansen då alla glodde på en. Å buffén,
alltså julbordet, var rent, fräscht och hade snygga uppläggningar.
Vilken skillnad!

Direkt när vi klev på träffade vi
Kryssningschefen Magnus som vi senare skulle bli mer bekanta med. Vi
skyndade oss till hytten och bytte snabbt om för att träffa Niklas som
skulle släppa in oss i matsalen innan den öppnade så att vi skulle hinna
fota maten innan alla passagerare gick loss på den. Vi fick även träffa
kökschefen och prata med honom och ta alla bilder vi ville. En stund
senare satte jag tänderna i årets första skinkmacka! Den första är
alltid godast!

Allt var gott och fräscht förutom
revbensspjällen som var jättfeta. Vi använde våra bordsgrannar som
testpatrull, ett härligt par från Motala som gärna åt och berättade vad
det tyckte för oss. Ingen av oss hade tidigare sett mandelmusslor på ett
julbord, men enligt kökschefen hörde det visst till. Kanske en åländs
eller finsk jultradition? Där fanns iaf allt som hör julen till;
Janssons, skinka, olika sillsorter, ris ala malta, sylta, mängder med
julgodis och en massa annat. Dessutom är båten redan julpyntad, så det
var riktigt mysigt. Jag hade dock önskat lite julmusik för att slippa
lite av sorlet i resutaurangen.

Direkt efter maten, när
vi var proppmätta, mötte vi upp Magnus igen som skulle visa oss
designhytterna. Man har alltså gjort om de lite mindre attraktiva
insides-hytterna till modern design av Alexander Lerwik. Jättefina! Men jag
vill ändå ha fönster när jag åker, trivs lixom bäst med att kunna se
ut. När vi ändå gick runt fick vi även se en av sviterna och höra alla
planer om terassen som ska byggas om i januari. Det ska bli en oas med
vinbar och en massa annat, ska bli väldigt intressant att se resultatet
sen.

Vi hade en av de lite större hytterna, som vi hade
senast också. Jag älskar panoramafönstret och soffgruppen vid fönstret
där man kan sitta och titta ut. Helt fantastisk utsikt klockan 7.30 på
morgonen att vakna upp i ett frostigt Mariehamn. Så det fick bli en
liten fototur på däck innan frukost. Soluppgången var magisk!

Efter
frukosten hade vi återigen en date med Magnus som tog med oss upp till
Kapten Dan Sjölund på kommandobryggan. För mej som är uppvuxen i ett
litet fyrsitsigt flygplan var det här en höjdpunkt. Så stort och rymligt!
Ingen risk att komma åt känsliga knappar här inte! Men i övrigt gäller
samma principer med kapten och styrman, autopilot osv. Det roliga är när
kaptenen berättar om sin dröm att börja flyga. Men inga små fyrsitsiga flyglap utan gärna stora aribus. De
berättade om sommarens planer om kryssningar till Höga Kusten och hur
ruttplaneringen redan är igång. Intresset är tydligen enormt och även vi
är otroligt sugna på att åka. Detta är ju faktiskt helt unikt! Att
kryssa i Norrland är ju så smart! Varför har ingen kommit på det förut?
Norrland är ju så fint! Alla vi nämt det för (och det är väldigt många
nu) vill absolut åka med.

Efter besöket hos kapten fick
vi en rundtur bakom kulisserna på fartyget. Magnus berättade om livet
ombord och vi fick göra en snabb visit i det enorma köket. Det här är
något alla kan göra, ha bara koll i evenemangslistan man får när man
kliver ombord. Absolut värt en timme av ens liv!

Sen var det dax
för mat igen, vi valde att äta lunchbuffén för att se skillnaden på
julbuffén och lunchen. Lite skillnad var det. Syltorna, revbensspjällen,
ris ala maltan och en del av sillarna var bortplockade. Istället fanns
där en salladsbuffé som jag fastnade vid. Det går alltså att åka på
kryssning och äta buffé även om man försöker gå ner i vikt! Jag gjorde
en jättegod och fräsch räksallad och plockade sedan bara lite av det
andra.

Sen var det dax att jobba! Det var tur att vi
befann oss i Sverige igen så vi kunde koppla upp oss mot Martins mobil.
Fartygets nätverk är ingen vidare tyvärr, inte ens när vi satt i
konferensen och försökte koppla upp oss. Tydligen ska även detta
förbättras och arbetet är på g. Det är självklart i dagens samhälle att
wi-fi ska fungera i de lite dyrare hytterna och särskilt i sviter med
konferensmöjligheter. Vi försökte först sitta på terassen, men där
funkade dert inte alls vilket var synd eftersom det är varmt och skönt
där. I Konferensen kunde jag iaf till slut lägga ut ett blogginlägg och
skriva klart och redigera bilderna till magasinet.Texten till Du i Fokus fick Martin lägga när han kom hem, eftersom vi var i hamn när vi äntligen lyckats
få ihop allt.

Någon avkopplande resa har det inte varit
tal om alls! Men det har varit otroligt intressant och en massa
intressanta möten med väldigt trevliga människor. Vi har sett fartygets
innersta och verkligen fått veta precis allt om det mesta. Ett dygn
långt studiebesök känns det som ungefär. Å nu är jag jättetrött! Jag
åkte nämligen inte hem efter kryssningen, utan var på ett event på kvällen med bla Tilde
de Paula och Tony Irving. Det ska jag berätta om i ett annat
inlägg.

Nu kan vi iaf rekommendera en tur även med
Birka Cruises. Företag som lyssnar på kritik och ständigt förbättrar sej
ska ha kredit! Ska bli kul att åka med dem igen  🙂