Som storbystad får man vara med om många absurda situationer. Jag vet inte hur många gånger jag bostavligen lyft upp hakor för att få ögonkontakt med män som pratat med min urringning. Detta har även hänt när jag själv haft manligt sällskap med mej. Det har till och med hänt att okända män kommit fram till mej och mitt sällskap och frågat om de får känna lite…

Mer än en gång har jag kommit gående på allmän plats och blivit stannad av män som kommenterat mina bröst. Värst var en gång på parkeringen utanför Ica Maxi i Alby där en man gick rakt emot mej och nästan vrålade ”Vilka stora bröst du har!”. Man svara inte tack då precis… den här mannen hade dessutom sin dotter (?) med sej som var kanske 8-9 år. Å detta har alltså hänt flera gånger.

Ja, jag har haft urringade toppar men inte vulgära eller särskilt djupa, ändå har detta hänt. Flera gånger. Å andra sidan ska jag väl egentligen kunna gå naken om jag vill, utan att bli påhoppad?

Innan jag gjorde min bröstförminskning och nu efter så frågar nästa alla vad Martin tycker om min operation. Han får tycka precis vad han vill faktiskt, både förut och nu. Det är min kropp och den gör jag som jag vill med oavsett vad han tycker! Men eftersom alla frågar var jag tvungen att fråga honom, hans svar var: ”Du var intressantare att titta på med stora bröst, men kläderna sitter bättre och du ser lyckligare ut med mindre. Du trivs bättre nu och blir på så sätt sexigare”. Storleken har alltså betydelse, men inte som man kanske tror.

Men vad är det egentligen med män och stora bröst? Eller får ni med ”normala” eller små bröst också mysko kommentarer. Är män helt enkelt tuttfixerade?