Här har jag chansen att följa doktorns order och faktiskt vara helt sjukskriven idag och bara göra ingenting. Då var min plan att sitta i solen hela dagen och få lite färg på näsan och vad händer då? Jo soljäkeln springer och gömmer sej!!! Det är ”story of my life” lixom…

Så istället för att snällt sitta i solen och vila har jag tillsammans med Senior veckohandlat. Han har lydigt följt mej i affären och tagit allt jag pekat på och sen burit in kassarna i bilen och in från bilen till köket. Jag kunde iaf köra själv idag  🙂

Senior har också gått ut med hunden och lastat in en tvätt. Nu ska vi fixa kycklingwraps tillsammans innan han åker och jobbar. Lite pli har jag på di små barna  🙂

Men jag måste ändå säga att jag mår oförskämt bra nu. Det var alltså i måndags som jag opererades och jag jobbade redan i tisdags. Det har varit lite knepigt att sitta, men så länge jag sitter still eller står upp har allt varit ok. Problemet har varit när jag varit tvungen att lyfta häcken från stolen för att tex hämta något. Martin har försökt att göra sånt åt mej, men inte alltid hört när jag ropat eller helt enkelt inte funnits tillgänglig för att hjälpa mej. Men det har funkat ok, och idag är jag ju ledig.

Så här fyra dagar senare är smärtan i stort sett borta. OM jag inte sätter mej på fel sätt eller underlaget är hårt. Jag är väldigt färggrann i ljumskarna och det stramar lite i stygnen, men jag kan röra mej ganska ok ändå. Det svåraste just nu är att komma ner på huk och att sätta på sej strumpor och skor. Åsså det där med att inte bära… att tänka sej för hela tiden är ju så himla svårt! Och att inte spänna bäckenet… jag hade ingen aning om hur mycket man inte kunde göra om man inte ska anstränga bäckenet. Testa själva får ni se!

Man kan inte trycka på när man är på toa eller sträcka sej efter något, man kan inte böja sej eller gå med hunden, man kan inte resa sej eller byta ställning i sängen. Man kan sjutton i mej knappt göra nånting!!! Och så ska jag ha det minst en vecka till och sen ta det lugnt ytterligare två veckor… jösses…

Det var lixom därför jag skulle sitta i solen idag, det kan jag göra preciiiis hur länge som helst utan att lyfta ett enda finger. Å då kom den där jäkla Murphy och störde… så efter lunch blir det soffläge och kolla på nåt inspelat. Sen blir det nog en långsam promenad på löpbandet till kvällen.

Snälla ge mej sol!!!