Jag är väldigt trött idag, men har inte alls lika ont som igår. Att åka iväg på blogglunchen igår var väl kanske inte det smartaste jag har gjort, särskilt inte när jag skulle jobba efteråt. Men ibland måste man göra kul grejer trots att det kanske ligger lite fel i tiden.

Jag har alltså betydligt mindre ont nu och så länge jag står eller går så funkar allt helt ok. Att sitta är värre, särskilt om det jag sitter på är hårt eller formgjutet. Bilstolen är ett tortyrredskap och jag kan inte köra själv riktigt än. Så Martin kommer hem tidigare idag så han kan köra oss till jobbet. Men gå kan jag alltså, så jag ska nog testa löpbandet lite senare. Jag ska bara gå, väldigt långsamt… ingen har trots allt dött av en promenad. Jag ser ut som en sjöjungfru just nu, går tätt ihop med benen och lixom skrider fram   🙂

Allt går väldigt långsamt överhuvudtaget idag. I morse såg jag en efterlysning från UR där man sökte en familj som har erfarenhet av funktionshinder. Jag slängde iväg ett mail där jag berättade om vår lite annorlunda familj och det tog nog bara två minuter så ringer radion upp. Jag satte mej i solen med Baileys och pratade länge med killen i telefon. Nu får vi se om vår galna familj passar in i deras programserie som ska gå under hösten.

Nu ska jag ta en liten tupplur tror jag… ögonen börjar gå i kors och ska jag orka jobba senare så måste jag nog vila en stund först. Hoppas ni har en fin dag i solen!