Före- och efter ögonlocksoperationen

För några år sedan ville jag göra en laser för min närsynthet. Då fick jag veta att jag hade tecken på gråstarr och borde uppsöka ögonläkare, vilket jag förstås gjorde. Ögonläkaren Dr S sa att gråstarren inte var särskilt allvarlig än men hade jag funderat på hur mina ögonlock mådde…

Enligt honom var jag en trafikfara och skulle få problem med både nacke och ögon om jag inte gjorde något åt mina hängande ögonlock. Han skickade mej på en synfältsundersökning som visade att jag knappt såg något uppåt eller åt sidorna. Ögonlocken hängde så mycket över pupillen att de skymde sikten och var så tunga att mina ögonfransar vikts inåt och ständigt gjorde ont i ögonen. En operation var helt enkelt nödvändig.

Det finns två olika sätt att fixa ögonlocken. Det vanligaste är att lägga snittet under ögonbrynet och på så sätt släta till hela ögonloben. Det andra är att lägga snittet ovanför ögonbrynen och samtidigt få ett litet pannlyft. Mina ögonbryn låg på ögonlocken, så för mej var det alternativ två som skulle göras. Dr S skulle lyfta ögonbrynen på rätt plats igen och för det fick han ta bort en skinnbit på ca 3×1,5 cm oanför bägge ögonen i pannan. På så sätt blev jag av med ett par rynkor också  🙂

Operationen tog kanske en dryg timme och allt gick jättebra. Jag kunde så klart inte rynka pannan och hade svårt att blunda eftersom allt satt så tajt. Att nysa eller kisa var helt omöjligt. Direkt efter operationen var allt ok och jag såg hur bra som helst! Allt var så ljust! Sen släppte bedövningen och jag fick fruktansvärt ont. Jag har aldrig haft en värre smärta! Under operationen hade man ju lyft på halva pannan och nu brände det ända in till hjärnan kändes det som. Vanliga smärtstillande tabletter hjälpte inte ett skvatt, så en kompis som är narkossköterska kom hit med andra tabletter. Det var det värsta jag varit med om och jag har hört att jag är smärttålig…

Jag fick sitta och sova eftersom det dunkade i hela huvudet om jag la mej ner eller ens lutade mej det minsta. Men morgonen efter var allt betydligt bättre. Å efter något dygn var det inga problem alls, jag fick inte ens några blåmärken. Stygnen satt väl synliga, utan förband under luggen och skulle sitta sju dagar. När de var borta syntes knappt något alls av ingreppet. Ögonen var pigga och öppna och jag såg allt som normalt ska ses.

Nu är det snart tre år sedan ingreppet och jag är jättenöjd. Jag gjorde en ny synfältsundersökning efter något halvår som visade att jag nu har i stort sett normalt synfält. Det är fortfarande lite häng av för mycket hud på själva ögonlocket och en ny operation av första alternativet kan bli aktuell så småningom, men inte just nu. Numera kan jag tom har ögonskugga och snygga sminkningar!

Min operation var nödvändig och bekostades av landstinget. Det var definitivt ingen lyxoperation, som vissa tycker – utan faktiskt nödvändig för att jag inte skulle få kronisk huvudvärk mm. Ser man inte ordentligt går man nämligen och spänner sej, rynkar pannan och böjer nacken för att se bättre. Av detta uppstår ofta huvudvärk som kan bli kronisk. Många har de här problemen utan att veta om det och skulle må bättre av en operation.

Om du har hängande ögonlock så be om en synfältsundersökning. Den visar tydligt hur landet ligger och om du behöver hjälp. Många tror att det bara är pensionärer som drabbas, men det är vanligare än man tror med yngre patienter. Har man besvär så ska man kolla upp det – så gör det!

Min pappa har gjort bägge varianterna av operationerna och tyckte inte att det gjorde särskilt ont alls. Jag tycker det var fullständigt vedervärdigt och en smärta som inte ens går att förklara. Vi är alla olika. Men oavsett hur ont det än gjorde så är jag nöjd med resultatet och glad att Dr S såg till att jag gjorde det. Nu ser jag och har inga ögonfransar som sticker in i ögat och irriterar!